Anette har öppnat sitt hem för andras barn
"När jag var yngre, då ville jag rädda alla barn. Jag har med åren insett att jag inte kan rädda alla, så nu vill jag rädda så många jag kan." Möt Anette, jourhemsmamman från Vallentuna som i över 30 år har öppnat sitt hem för barn och ungdomar i behov av trygghet.
Dörren öppnas och ett nytt ansikte visar sig för Anette. Tidigare under dagen har hon förberett hemmet för att skapa ett positivt första intryck för den som nu står framför henne. Det är viktigt att den nya familjemedlemmen känner sig välkommen. Reglerna får komma vartefter de lär känna varandra.
– Att vara jourhem innebär att ta emot barn som behöver omedelbart skydd och stöd. Jag har valt att vara jourhem för att jag ser att jag faktiskt kan göra skillnad i ett barns liv. När exempelvis den där stora, tuffa killen plötsligt ger mig en kram, eller när jag hör mitt namn 100 gånger en dag och inser att jag har en betydelse för den här personen och har gjort ett avtryck. Det är mitt varför, berättar Anette.
30 årig erfarenhet
Inne i Anettes hus hänger en ram med många av de barnen som bott hos Anette och hennes familj. 38 barn har familjen öppnat sitt hem för under de 30 år som passerat sedan Anette tog sitt första uppdrag för socialtjänsten.
– Jag bestämde tidigt i livet att jag ville hjälpa andras barn. Jag och min man valde att börja som kontaktfamilj och öppnade vårt hem några helger i månaden. Men ganska snart kände vi att vi ville låta barnen bo hos oss under en längre period. Några år efter att vi hade fått vår son Micke valde vi att bli familjehem, berättar Anette.
Det första barnet som kom hem till dem var treåriga Nikita. Han hade tidigare bott hos en vän till Anette som också var jourhem, och efter intervjuer och utredning hos socialtjänsten fick han flytta hem till Anettes familj. Nikita trivdes så bra att Anette och hennes man senare tog över vårdnaden för honom. De fortsatte att ta emot fler barn, och några år senare kom även Mira till dem som de också valde att ta över vårdnaden för.
– När barnen kommer hem till oss känner de ofta en lättnad över att deras livförutsättning har förändrats. En del söker kontakt direkt, andra tar avstånd i början. Som jourhemsmamma försöker jag förstå vilka behov som barnet som för tillfället bor hos oss har. Vad skulle barnet uppskatta hos en familjehemsfamilj? Det är viktigt att vara lyhörd, flexibel och att verkligen lyssna in barnets behov, berättar Anette.
Stort tålamod och många skratt
När Anette får en fråga om vad hon lärt sig under åren som jourhem kommer svaret tveklöst: Tålamod! Men vad hon också har fått uppleva är många skratt och en känsla av att vara betydelsefull i barnens liv.
– Jag hade en ung tjej som bodde hos mig en tid och som sa "När jag föder barn, då ska du vara med". När du förstår att du gjort ett avtryck hos en person, att du betyder något för den personen, det är otroligt belönande, säger Anette.
"Jag kunde inte ha drömt om en bättre uppväxt"
Vi blev nyfikna på att höra hur Anette är som mamma, så vi ställde ett par frågor till Anettes son, Nikita 29, om hur det är att växa upp i ett jourhem.
– Jag kunde inte ha drömt om en bättre uppväxt. Anette är en jättebra mamma och hennes bästa egenskap är att hon är bestämd. Jag är en väldigt social person och tycker att det är kul att träffa nya människor. Att mamma har valt att vara jourhem har gjort att jag fått träffa människor från olika kulturer och bakgrund. Det har varit väldigt lärorikt och jag har fått vänner för livet, säger Nikita.
När han får frågan om det är något som han minns särskilt från sin barndom berättar han om familjens husvagnssemestrar i Sverige.
– Det bästa med resorna var just att jag verkligen kände att jag tillhörde en familj.