Riksintressen i Vallentuna kommun
Texten nedan är ett utdrag och är hämtad från Riksantikvarieämbetets publikation Riksintressen. Stockholm. Det fullständiga dokumentet kan du läsa här.
Frösunda [AB 75] (Frösunda sn)
Motivering:
Dalgångsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet och kyrkomiljö som speglar en för Uppland typisk senmedeltida landskyrka i anslutning till den under forntiden viktiga Långhundraleden.
Uttryck för riksintresset:
Kyrkan från 1400-talets mitt. Den omgivande öppna odlingsbygden med äldre väg-sträckningar, fornlämningar som uttrycker en kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. AB län 1997-08-18 41. Ett flertal gårdar med välbevarade 1800-talsmiljöer.
I området ingår även:
Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst 1885 och Bergs herrgård från 1870-talet.
Kårsta [AB 76] (Kårsta sn)
Motivering:
Dalgångsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med sockencentrum, byar och några små herrgårdar. (Herrgårdsmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Kyrkan från slutet av 1400-talet, skolhus från 1848 och 1915, boställen och annat som hör till ett sockencentrum, och den för trakten ovanligt stora Kårsta by med fem gårdar grupperade kring kyrkan samt flera mindre byar. Herrgårdarna Backa och Ekskogen, byggda vid mitten
av 1800-talet. Det öppna odlingslandskapet med äldre vägnät och bygravfält som visar på en kontinuitet i bebyggelsen sedan förhistorisk tid.
I området ingår även:
Järnvägssamhället Kårsta som vid början av 1900-talet växte upp kring Kårsta station vid Rimbobanan.
Markim - Orkesta [AB 74] (Markim och Orkesta sn:r)
Motivering:
Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet och kyrkor, bebyggelsestruktur och odlingslandskap som speglar utvecklingen i en utpräglad bondbygd från den äldre järnåldern till idag. (Fornlämningsmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Många och ovanligt stora gravfält från järnåldern, husgrundsterrasser, forntida odlingsspår och vägsträckningar samt ett stort antal runristningar. Husby och Vaxtuna som utgör äldre centrala enheter med anknytning till kungamakten. De romanska kyrkorna i Markim och Orkesta från 1200- respektive 1100-talen. Det öppna odlingslandskapet med ensamgårdar och små byar som huvudsakligen bevarar en karaktär från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det ålderdomliga vägnätet.
Skålhamravägen [AB 71] (delen i Vallentuna sn)
Motivering:
Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. (Fornlämningsmiljö, Vägmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Skålhamravägen och andra äldre vägsträckningar, många runstenar, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. I denna del av området splittras åker-marken av en mängd skogsklädda moränhöjder. Bebyggelsen i byar och på gårdar, bl.a. byn Näle. Herrgårdarna, bl.a. rokokoanläggningen Lindö säteri, med tillhörande byggnader, parkanläggningar, alléer, torp och det storskaliga, av godsdriften präglade landskapet. (Miljön berör även Sigtuna, Sollentuna, Täby och Upplands Väsby
kommuner.) AB län 1997-08-18 42
Vada - Össeby-Garn [AB 77] (Angarn, Vada, Vallentuna och Össeby-Garn sn:r)
Motivering:
Dalgångsbygd utmed den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden, vilken i det rika fornlämningsbeståndet, vägsystem, medeltidskyrkor, herrgårdar och bebyggelsestruktur speglar utvecklingen sedan övergången bronsålder-äldre järnålder. Ett maktcentrum vid Vada
dominerat av stormän. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Kommunikationsmiljö, Herrgårdsmiljö.)
Uttryck för riksintresset:
Den tidigare vattenledens sträckning med vad som möjligen är rester av en medeltida borganlägging på Toftesta holme. Det äldre vägsystemet kring vilket bebyggelsen i form av ensamgårdar, små byar och mindre herrgårdar till största delen är lokaliserad. Vada kyrka i mötet mellan tre häraden, med stort yngre järnåldersgravfält med tre imponerande storhögar, Husa, troligen en tidigmedeltida kungsgård, samt till sockencentrumet hörande byggnader som boställen och skola.
Dalgången kring den på 1800-talet utdikade Angarnssjöängen, med bronsåldersmiljöer samt rika järnålderslämningar. Össeby-Garnsbygden, som av gravfälten att döma etablerades under järnåldern och där de två medeltida socknarna 1838 slogs samman. Garns medeltidskyrka, Össeby kyrkoruin samt den medeltida sätesgården Hakunge med huvudbyggnad i italiensk villastil från en ombyggnad på 1860-talet samt många dagsverkstorp. Till områdets många herrgårdar, som framför allt är från 1700-talet, hör i övrigt Stora Benhamra, Klingboda, Hacksta, Lingsberg, Olshamra och Kusta.