Med hjälp av ekonomiskhistoriska källor kan kommunens landsbygdsutveckling genom århundradena delvis rekonstrueras.
I 1630-talets detaljerade kartmaterial finns en rad uppgifter om de olika byarna och ensamgårdarna. Bland annat kan skattekraften utläsas som är angiven i antalet öresland per gård. För de vita fälten, där den skattebefriade adeln ägde marken, saknas uppgifter.
Mörkare och tätare prickar = fler markland (8 öresland = 1 markland)
Antalet brukningsdelar, det vill säga gårdar som de redovisas i skifteskartor från 1700- och 1800-talen, ger en bild av den relativa befolkningstätheten i kommunen, och en indikation om bebyggelsemönster i olika delar av kommunen.
Skarpare röd färg = mer tättbefolkat
Antalet årligen sådda tunnor säd under historisk tid ger också en bild av skillnader mellan olika områden inom kommunen som har sin grund i naturgeografiska förutsättningar och jordbrukets inriktning. Kartan framhäver skillnaderna mellan skogs- och slättbygderna och de bördigaste platserna inom kommunen.
Större cirklar = större andel brukad åker
På kartan visas produktionsinriktningen såsom den avspeglas i de historiska kartornas uppgifter. I de områden där ängsmarkens areal varit stor har boskapsskötsel varit viktig och antalet betesdjur fler vilket påverkat landskapets utseende och innehåll. Ytan årligen besådd åker (spannmålsproduktion) i relation till ängsmarkens avkastning (animalieproduktion) ger en indikation om hur markanvändningen i landskapet kan ha tett sig under historisk tid.
Mörkare grön = större andel boskapsskötsel (mer ängsmark)
Häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 innehåller en rad uppgifter som t.ex. var det då fanns betesmark i kommunen. Bilden visar att den östra delen av kommunen länge haft stora arealer kontinuerligt nyttjad betesmark.
Mörkare grön = större andel betesmark
Bilden ovan illustrerar aktuell förekomst av betesdjur (nötboskap och får) hämtad ur modern lantbruksstatistik (2007).
Mörkare och tätare markeringar = större andel djur