Säby

Säby är beläget i sydvästra delen av Vallentuna socken, alldeles intill Vallentunasjön. Ägorna är väl samlade med inägorna centralt och betesmark mot Uthamra i öster. Ägogränserna i söder och väster utgör även sockengräns mot Fresta socken i Upplands-Väsby. Säby är en av de sju brukningsenheter som haft del i Vallentunasjön.

Säby med omgivningar.

Säby ligger lågt och den högsta höjden i östra delen av ägorna sträcker sig bara upp mot 35 meter över havet. 

Namnet är en sammansättning av det äldre ordet för sjö, sä- och efterleden -by. Namnet kan tolkas som bebyggelsen vid sjön.

Det finns två kända gravfält på Säby ägor. Det största gravfältet RAÄ 50:1ligger på det impediment dit Lilla Säby flyttades under 1800-talet. Det andra kända gravfältet ligger delvis inom det fd sommarstugeområdet i sydöstra delen av Säby, RAÄ 44:1. Dessutom finns en övertorvad stensättning i den sydvästra kanten av bytomten, RAÄ 374:1. Norr om Säby bytomt finns flera stensträngar, hägnadsrester från förhistorisk tid. Det finns även stensträngsrester inom det fd sommarstugeområdet.

Säby utgjorde då den karterades år 1635 (A10:76-77) en by med två gårdar, en självägd skattegård (1 ½ markland) och en nästan lika stor frälsegård. Skattegården var taxerad till 12 öresland, frälsegården till 11 öresland. Det sammanlagda örestalet var 23 öresland, vilket motsvarar knappt 3 markland. De båda gårdarnas utsäde uppgick till 12 respektive 11 tunnor varje år och i ängsmarken skördades 26 respektive 24 lass hö. Relationen mellan åker och äng som var 1:2 visar att boskapsskötsel och animalieproduktion visserligen var lite viktigare än spannmålsodling, men att Säby i förhållande till många andra brukningsenheter i trakten och i hela kommunen var något mindre beroende av djurhållning för sin försörjning. Åkermarken brukades i gärdeslag med intilliggande brukningsenheter, dvs Smedby i Fresta socken i väster och Uthamra by i öster.

Del av karta A10:76-77 från 1635 över Säbys ägor.

År 1793 (A112-36:1) storskiftades åkermarken till Säby och då fanns det två brukningsdelar.

Del av karta A112-36:1 som upprättades i samband med att åkermarken på Säby gård storskiftades 1793. 

År 1805 (A112:36:2) storskiftades hela Säby by med alla tillhörande marker och då fanns tre brukningsdelar i byn, en taxerad till 12 öresland de två andra till 5 öresland vardera. Bebyggelsen var fortfarande samlad på den ursprungliga bytomten. Jordnaturen var kronoskatte. Rågångsbeskrivningen till kartan är mycket innehållsrik både avseende benämningar på gränsrösena, men även beskrivningar av att det t ex fanns gärdesgårdar.

Av konceptet till häradsekonomiska kartan som uppmättes vid sekelskiftet 1900 framgår att en av de två gårdarna i Säby hade flyttats till en åkerholme längre söderut – den kom senare att benämnas Lilla Säby. På den ursprungliga tomten fanns en väderkvarn norr om trädgården och gårdsbebyggelsen. Säbylund hade etablerats i den sydligaste delen av Säby ägor intill sockengränsen mot Fresta och Täby socknar. Förutom de två gårdarna fanns tre bebyggda lägenheter på Säby ägor. Arealen brukad åker uppgick till 37 hektar, och det fanns ingen naturlig ängsmark kvar.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade ett knappt tjugotal tomter styckats av och bebyggts med fritidshus i sydöstra delen av Säby ägor. Ett knappt tiotal av tomterna ligger intill Vallentunasjöns strand. Ned mot sockengränsen i söder låg Säbylund kvar.

Idag finns ett 25-tal tomter i sydsöstra delen av Säby fd ägor och ombyggnader, tillbyggnader och permanentning till åretruntbostadsstandard pågår.

Säby ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K 71.