Rickeby
Rickeby är beläget i centrala delen av Vallentuna socken, mellan Väsby och Åby. Rickeby ägor har under historisk tid varit uppdelad på tre olika platser, med bebyggelse och åkermark centralt mellan Mörby, Väsby, Prästgården och Åby. Ängsmarken låg i väster, strax söder om Björkby och utmarken i öster, öster om Prästgårdens inägor.
Rickebys gamla gårdsläge vid korsningen mellan Mörbyvägen och Fornminnesvägen.
Rickeby gårdstomt låg cirka 20 meter över havet. Inägorna i de västra delarna ligger lågt, men utmarksskiftet i öster har höjder upp mot 55 meter över havet.
Namnet är ett bynamn. Förleden kan ha haft betydelsen ”krigare”.
Rickeby gårds mangårdsbyggnad. Utanför står gårdens sista brukare, Johanna Östervall, i bildens mitt tillsammans med sönerna Fritz Östervall och Carl Östervall som håller i hästen. Fotograf: Okänd 1911.
På Rickeby finns två kända gravfält. Det gravfält, RAÄ 25:1 som ligger väster om gården består av sju fornlämningar, varav fem runda stensättningar, en treudd och en rest sten. Direkt söder om gravfältet har man hittat en härd, RAÄ 25:2. Vid gårdstomten ligger en hög, RAÄ 26:1. Det andra gravfältet, RAÄ 27:1 ligger i ägogränsen mot Mörby i norr och innehåller 32 runda stensättningar, fem högar, en treudd och ett röse. Det har en ursprungligen okänd utbredning. Söder om gravfältet finns ett grav- och boplatsområde, RAÄ 27:2. Varken på det västra eller östra skiftet finns några kända fornlämningar.
Utgrävning av fornlämning nr 27 norr om Vallentuna centrum inför utbyggnad av centrum. Här hittades bl a ett tärningsfragment vilket senare gav namn åt det förvaltningshus som byggdes straxt söder om utgrävningarna. I bakgrunden syns gamla Konsumhuset och taket på Tunahuset vid Tuna torg. T v en av Syskonvillorna. Fotograf: Yngve Sjögren 1980.
Rickeby utgjorde under historisk tid en ensamgård och när det kartlades år 1635 (A10:63) hade gården årligt utsäde kring 11 tunnor och kunde skörda 52 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således 1:5 vilket innebär att man i Rickeby var beroende av boskapsskötsel och animalieproduktion för sin försörjning. Ägoförhållandena till gården framgår inte av kartan. Däremot kan man utläsa att åkermarken brukades i lag med Mörby och eventuellt även med Väsby. Det fanns varken skog, tillgång till betesmark eller fiske till Rickeby.
Karta över Rickeby 1635. Gården är markerad med bokstaven K.
Det finns inga skifteskartor eller övriga ägomätningskartor över Rickeby från tiden före sekelskiftet 1900.
Vid sekelskiftet 1900 hade Roslagsbanan anlagts på Rickeby ägor, men landskapet var fortfarande helt präglat av jordbruk och agrar verksamhet. Rickeby gård låg kvar på sin ursprungliga tomt och söder om boningshuset fanns en stor trädgård. Vallentuna station på Roslagsbanan hade anlagts precis söder om ägogränsen till Prästgården. Utmed den nord-sydliga vägen genom Rickeby ägor låg ett antal ekonomibyggnader. Det fanns förutom Rickeby gård tre bebyggda lägenheter på Rickeby ägor. Arealen brukad åker var anmärkningsvärt liten, bara 36,1 hektar. Till Rickeby fanns 0,1 hektar ängsmark kvar.
Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.
I början av 1950-talet hade i stort sett alla ägor som tillhört Rickeby gård styckats till tomter för enbostadshus. I förhållande till de tomter som styckades på Prästgårdens marker i söder så var tomterna något större och mer individuellt utformade. I öster fanns en snickerifabrik och en såg intill Roslagsbanan. Stationsområdet ligger delvis på Rickeby ägor.
Vallentuna stationssamhälle med Vallentuna järnvägsstation t h och Tibells affär i bildens mitt. Framför stationshuset ligger Pressbyråkiosken Allra längst t h syns en matarstation till järnvägens elektricitet, senare riven. Fotograf: Gunnar Kullberg ca 1955.
Idag utgör Rickeby ägor den centrala och norra delen av Vallentuna centrum. I öster har det tillkommit radhus. I de centrala delarna finns i första hand flerfamiljsbostäder.