Mörby

Mörby är beläget i centrala delen av Vallentuna socken strax söder om Ekeby, norr om Björkby, Väsby och Rickeby. Ägorna är långsträckta i öst-västlig riktning med bybebyggelsen i öster och huvuddelen av inägorna även dem i östra delen. Utmarken fanns i väster, undantaget ängsmarken Gullbroängen som låg längst i väster.

Mörby gårds omgivningar idag. Mangårdsbyggnaden är det avlånga huset vid den tvära kurvan på Mörbyvägen. 

Mörby bytomt ligger drygt 20 meter över havet. Inägorna som omger bytomten ligger mellan 10 och 25 meter över havet. Utmarken centralt sträcker sig upp mot höjder kring 35 meter över havet och i väster ligger landskapet lägre, under 25 meter över havet.

Namnet är en sammansättning av en variant av förleden myre- och efterleden –by. Namnet kan tolkas som bebyggelsen vid myren eller våtmarken.

Mangårdsbyggnaden på Mörby gård. Fotograf:; Stig Forslund 1960. 

På Mörby ägor finns tre kända gravfält. Det största gravfältet är Hammarbacken, RAÄ 34:1 som ligger strax norr om den gamla bytomten. Här finns 60 fornlämningar, varav 53 runda, två kvadratiska och en rektangulär stensättning, tre högar och en treudd. Gravfältet ligger på samma höjd som bytomten, cirka 20 meter över havet. Drygt 150 meter väster om bytomten ligger ännu ett gravfält, RAÄ 31:1, med sex fornlämningar, varav två rösen och fyra runda stensättningar. I sydost ligger gravfältet, RAÄ 27:1 som nu är uppdelat i tre delar. Här finns 32 runda stensättningar, fem högar, ett röse och en treudd. 

I nordöstra delen av ägorna, i gränsen mot Ekeby i norr finns ett system av stensträngar, RAÄ 462:1. Dessa är delvis undersökta och borttagna. Söder om bytomten, direkt öster om en skolbyggnad finns en stensträng som ansluter till ett röse, RAÄ 29:1, m fl. Mellan stensträngen och det sydöstra gravfältet finns flera boplatsindikerande lämningar, RAÄ 27:2. Här har det också funnits ett gravfält, RAÄ 27:1. Mellan stensträngssystemet och gravfältet Hammarbacken finns flera fornlämningar, RAÄ 462:1, m fl. I nordöstra delen av ägorna finns även en hällristning, RAÄ 461:1. I västra delen av ägorna finns fler fornlämningar, bl a en torplämning, RAÄ 69:1, vid Gröndal, en sentida ristning och fossil åkermark, RAÄ 471:1.

Utsikt från Rickebyhöjd mot Mörby gårds ägor. Fotograf: Erik Sörling 1922.

Mörby utgjorde under historisk tid en by med två gårdar. År 1635 (A10:63) karterades Mörby tillsammans med granngården Rickeby och då bestod Mörby av en stor skattegård taxerad till 10 öresland och en kronogård om 5 ½ öresland, tillsammans knappt 2 markland.

Del av karta A10:63 från 1635. 

Den större skattegården hade årligen ett utsäde på mellan 11 ½ och 13 ½ tunnor med ytterligare ca 3 tunnor och kunde skörda 80 lass hö. Den mindre kronogårdens utsäde var årligen kring 6 ½ tunnor och ängen gav 38 lass hö. Relationen mellan åker och äng låg således mellan 1:5 och 1:6. Det fanns varken skog, betesmark eller fiske till vare sig Mörby eller Rickeby.

År 1763 (A112-26:1) storskiftades Mörby ägor. Inägorna var belägna i öster med ängsmarken intill ägogränsen mot Ormsta och Ekeby. Åkermarken låg koncentrerad dels kring bybebyggelsen i öster, men även i väster. I väster fanns även ett ryttartorp och två backstugor. I kartbilden redovisas även ett torp med det synnerligen ovanliga namnet Högmodet som låg på Väsby ägor, men nära ägogränsen mot Mörby. Längst i väster låg Gullbroängen.

Del av karta A112-26:1 från 1763.

År 1793 (A112-26:2) storskiftades den del av Mörby som tillhörde Västersgården. Endast en del av markerna återges, men däremot visas bebyggelsens utbredning på respektive tomt på ett tydligt sätt. 

1805 förrättades två avmätningar av Mörby, dels en med anledning av en ängsdelning (A112-26:4) av byns ängsmark och dels en för delning av skog och vretar, mm (A112-26:5). I kartan över ängsdelningen framgår att det fanns fem brukningsdelar i Mörby varav en ägdes av en kvinna, vilket var mycket ovanligt – Maria Christina Andersdotter.

År 1822 (A112-26:6) enskiftades byängen, tillhörig ett rusthåll i Mörby.

År 1866 (A112-26:7) laga skiftades Mörby. Kartan är ett mycket fint exempel på en laga skifteskarta med tillhörande renskriven beskrivning. Kartan omfattar Mörby samtliga ägor. Det fanns då två gårdar i Mörby fördelade på vardera två brukningsdelar. En av brukningsdelarna fick utflyttningsskyldighet och erbjöds för detta 60 lass gödsel á 50 öre. Arvingarna, som ägde den utflyttningsskyldiga brukningsdelen, tilldömdes även odlingshjälp genom att två av de kvarboende skulle plöja upp delar av Gullbroängen. I skiftesprotokollet omtalas även ”stubbhjälp” och skogslikvid och att husflytten skulle vara verkställd senast fyra år efter skiftet. Råg och korn odlades. Det inkom dock ifrågasättanden av det första skiftesförslaget och i det omnämns bl a lägenheten Stretet där det fanns fruktträd som ansågs värdefulla. Av beskrivningen framgår dels vilka byggnader som skulle flyttas av vem, vilket nytt byggmaterial som erfordrades, vilken arbetskraft som krävdes och dess kostnader.

Del av karta A112-26:7 från 1866.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att en av gårdarna flyttats ut till en plats i västra delen av ägorna och benämndes nu Lilla Mörby. Sammanlagt fanns tre bondgårdar på Mörby. Det fanns även tre torplägenheter på ägorna, Gröndal i närheten av, strax söder om Lilla Mörby och Mörbylund samt ett dragontorp, båda belägna intill och öster om stora vägen nära ägogränsen ned mot Väsby i söder. Fem övriga bebyggda lägenheter redovisas i textbeskrivningen till häradsekonomiska kartverket. Arealen brukad åker uppgick till 76 hektar. Ingen naturlig ängsmark återstod.

Utanför Mörby gård står fr v Elsa Karlsson, Elly Gummaelius-Fors och Jonas Nordström son till gårdens ägare Albin Nordström. Fotograf: Okänd 1926.

I början av 1950-talet hade stora förändringar börjat ske. Väster om vägen låg dock Lilla Mörby med omgivande åkermarken kvar. Öster om vägen hade omfattande avstyckningar genomförts under 1900-talets första decennier och ny enbostadsbebyggelse hade tillkommit, dels i anslutning till Rickeby i söder (där det byggts mycket), men även strax väster om den ursprungliga bytomten där gården med sina ekonomibyggnader fortfarande låg kvar.

Bostadsområdet Mörbygården vid Teknikvägen I bakgrunden t v syns taket av Mörby gård. Fotograf: Yngve Sjögren 1981.

Idag finns Lilla Mörby kvar och markerna väster om infartsvägen till Vallentuna centrum är intakta och utgör fortfarande jordbruksmark. I övrigt finns två skolor och flera bostadsområden på Mörby ägor, bl a Lugnet. I öster mot Roslagsbanan ligger ett verksamhetsområde.

Lilla Mörby i Vallentuna. Fotograf: Svante Berg 1994.

En mindre del av Mörby västligaste ägor berörs av riksintresse för kulturmiljövården, K 71.