Kusta

Kusta är beläget längst i öster i Vallentuna socken, gränsande mot socknarna Vada i öster och Angarn i sydost. Ägofiguren är väl sammanhållen, rektangulär till formen med gårdstomt, åker och äng i sydost och utmarken i nordväst. Ängsmarken var belägen längst i söder och åkermarken strax norr därom. I öster gränsar Kusta mot Lappdal, i väster mot Lingsberg och i norr mot Veda.

Omgivningarna kring Kusta 2013.

Kusta gårdstomt ligger drygt 30 meter över havet. Inägorna ligger lägre i söder och utmarken högre i norr och nordväst. I norra delen av ägorna finns höjder upp mot 50 meter över havet.

Kusta gårds huvudbyggnad med Angarnsjöängen i bakgrunden. Fotograf: Yngve Sjögren ca 1970.

Kusta är ett –stanamn.

Det finns tre kända gravfält på Kusta ägor. Det gravfält, RAÄ 293:1 som ligger högst ligger öster om gårdstomten, bakom ekonomibyggnaderna intill vägen och består av sju fornlämningar. Dessa utgör alla runda stensättningar. Det finns även ett gravfält, RAÄ 286:1, på en åkerholme drygt 200 meter sydväst om gårdstomten som innehåller tio fornlämningar, varav fem runda stensättningar, fyra skärvstenshögar och en hög. Mellan dessa gravfält, drygt 150 meter sydost om gårdstomten finns ytterligare ett gravfält, RAÄ 288:1, med cirka 20 runda stensättningar. Gravfältet är skadat. Som på en udde i landskapet ligger det i ägogränsen mot Lingsberg i väster rester av torpbebyggelse,  
RAÄ 276:1
Intill Kusta gårdstomt, på ömse sidor om infarten finns flera enstaka stensättningar och någon hög, RAÄ 290:1, m fl. Rakt norr om gårdstomten finns en runsten, RAÄ 292:1 (U 233) där det står ”Elof och Åsmund och Östen lät resa stenen efter Olof, sin fader och Gudlög efter Dan, sin son.”

Runsten U233 i Kusta, strax utanför gårdsplanen, norr om mangårdsbyggnaden. Fotograf: Yngve Sjögren 1992.

I västra delen av ägorna finns flera enstaka stensättningar, bl a RAÄ 422:1och i öster, mot Lappdals ägogräns finns ytterligare stensättningar, RAÄ 294:1, m fl. 

Mellan kraftledningen och infarten till gården finns tre stensträngar som sannolikt tidigare hängt ihop som en enda, RAÄ 457:1. Mellan stensträngarna finns två husgrunder.

I kanten av åkermarken i västra delen av ägorna, söder om vägen finns en botanisk sevärdhet.

Kusta utgjorde under historisk tid en ensamgård som vid kartering år 1635 (A10: 74) var självägd och värderad till 8 ⅔ öresland. Det årliga utsädet uppgick till kring 15 tunnor och ängsskörden var 50 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således drygt 1:3.

Del av karta A10:74 över Kusta 1635.

År 1761 (A112-18:1) upprättades av lantmätare Gabriel Boding en karta över Kusta samtliga ägor i samband med delning av skog och en ansökan om utjordsutbrytning. Ansökan var inskickad av Kapten Johan Anckarström som ville låta bryta ut en utjord – enligt uppgift tillhörig Lingsberg - ur Kusta ägor. Bönderna motsatte sig dock det och vägrade samarbeta vid uppmätningen. Av karttexten framgår inte hur många brukningsdelar gården bestod av, men i kartbilden finns svaga markeringar i åkermarken som tyder på att gården var uppdelad mellan två brukare. Örestalet var detsamma som på 1630-talet, men antalet besådda tunnland åker hade ökat till drygt 21 tunnor och höskörden hade minskat något till 43 lass hö, varav huvuddelen hårdvallshö. Relationen mellan åker och äng hade således förändrats till 1:2 vilket innebär att spannmålsodlingen blivit mer betydelsefull för försörjningen i Kusta. Av textbeskrivningen framgår att skogen var tillräcklig till gärdsel och vedbrand och även nödig husbyggnad, mulbetet var ”tarfweligit” i hagarna och fiske till husbehov fanns i Angarnsjön.

Del av karta A112-18:1 som visar Kustas ägor 1761. 

Det fanns även humlegårdar, men dessa redovisas inte i kartbilden. Förutom Kusta gård låg även en båtsmansstuga på ägorna, på skogen en bit åt nordost i förhållande till gården. I den västligaste hagen låg även delar av Eklunda torp, som tillhörde Lingsberg. Rågångarna uppmättes år 1762 och finns redovisade i kartan.

Vid sekelskiftet 1900 låg Kusta gård kvar på ursprunglig plats och den raka infarten mot gården är belagd redan på 1760-talet. Mangårdsdelen av Kusta bestod av en stor bostadsbyggnad flankerad av två flyglar.

Kusta gård. Dörren är lövad med en girlang. Åtta personer står framför huvudbyggnaden. Fotograf: Okänd ca 1900.

Ekonomibyggnaderna låg nordost om gården. Det fanns även ett bostadshus norr om gårdsbebyggelsen. I nordöstra delen av ägorna, intill ägogränsen och sockengränsen mot Lappdal i Vada fanns bebyggelse benämnd Nybygget. Arealen brukad åker uppgick till 54,4 hektar och det fanns förhållandevis stor areal naturlig ängsmark kvar, nästan 25 hektar.

I början av 1950-talet var bebyggelsestrukturen fortfarande helt bevarad. Inga avstyckningar hade skett. Läget för Nybygget var obebyggt.

Södra delen av Kusta ägor ingår sedan 1982 i Angarnsjöängens naturreservat. I slutet av 1980-talet inventerades floran i en mindre hage norr om Kusta gård.

Utsikt från Lingsbergsvägen i närheten av Kusta över Angarnsjöängen. Fotograf: Gun Hillbo 2000.

Lingsbergsvägen har uppmärksammats, bl a av Vägverket som en så kallad kulturväg.

Idag tillhör Kusta en av de få gårdar vars mark inte har avstyckats överhuvudtaget och bebyggelsestrukturen är synnerligen väl bevarad.

Kusta ingår delvis i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.