Grana

Grana är beläget i västra delen av socknen och den södra ägogränsen utgör även sockengräns mot Fresta i Upplands-Väsby kommun. Grana by var samlad på en bytomt och förefaller ha utgjort en radby. Ägofiguren är närmast kvadratisk med bytomten belägen mycket centralt, omgiven av åkermark. Ängsmarken låg perifert och lågt i terrängen längs ägogränserna i väster och sydost. I stort sett fanns ingen skog till byn. Den betesmark som fanns låg öster om bytomten. Den säregna vägsträckningen genom byn med den skarpa kurvan fanns redan på 1680-talet.

Grana idag. Notera vägsträckningen genom byn och den skarpa kurvan. 

Grana ägor ligger ganska lågt och större delen av markerna ligger under 20 meter över havet. Den högsta höjden är en del av Oxbergen och ligger i väster, på ca 45 meter över havet. Bytomten ligger mycket lågt, mellan 10 och 15 meter över havet.

Namnet är ett kort naturnamn som sannolikt var beskrivande för den dominerande vegetationen på platsen.

På Grana ägor finns flera kända förhistoriska lämningar varav en del klassats som fasta fornlämningar och andra som kulturhistoriska lämningar. Bland annat är bytomten RAÄ 134:1klassad som en övrig kulturhistorisk lämning. Norr om bytomten finns flera gravfält, RAÄ 195:1 söder om vägkurvan och RAÄ 136 och RAÄ 137 på ömse sidor om vägen strax norr om bytomten. Längre söderut, väster om vägen ligger ytterligare ett gravfält RAÄ 133. 
Det som särskiljer fornlämningsbilden på Grana från många andra byar och gårdar i den trakten är att det även förekommer rester av ett hägnadssystem som kan härröra från äldre järnålder, sk stensträngar.

Runsten med beteckningen U227 i Grana, cirka 75 meter väster om vägskälet som bildas där vägen Vallentuna - Upplands Väsby möter vägen norrut mot Sälna. På 1600-talet stod stenen på "Grana Norgården, på en högh". Fotograf: yngve Sjögren 1994.

Grana utgjorde under historisk tid en by med tre gårdar varav en självägd skattegård och två kronogårdar. Det sammanlagda örestalet var tre markland. Skattegården var nästan dubbelt så stor som kronogårdarna. Skattegårdens årliga utsäde uppgick till ca 16 tunnor och höskörden var 62 lass. Kronogårdarna hade proportionerligt mot sitt innehav i byn ca 8 respektive 9 tunnland åker och skördade 24 respektive 26 lass hö. Det sammanlagda utsädet för hela byn var på 1630-talet 32 tunnor och ängsskörden var kring 112 lass hö. Se den geometriska jordeboken daterad år 1635 (A10:52). Tack vare att kronogårdarna inte brukade all sin åkermark finns möjlighet att se och lära sig mer om tegskiftesbruket i den här kartan. Till byn fanns vare sig skog, mulbete eller fiskevatten.

Del av karta A10:52 från 1635. 

År 1689 (A14:142-143) kartlades Grana by med tillhörande marker ytterligare en gång. Örestalet var detsamma (3 markland), men ägandeformen hade förändrats något och det fanns två gårdar som tillhörde kronan och en som tillhörde frälset. Årligen besåddes ca 30 tunnor åker och den årliga ängsskörden hade ökat till mer än 150 lass hö. Relationen mellan åker och äng var 1:5 vilket innebär att boskapsskötsel och animalieproduktion var förhållandevis viktigt för försörjningen i Grana under hela 1600-talet.

År 1727 (A112-10:1) karterades Grana igen av den kände lantmätaren Lars Kietzling i samband med en ägodelning. Kartan är mycket innehållsrik och bland annat beskrivs viss vegetation och rågångarna tydligt i kartbilden.

Del av karta A112-10:1 från 1727.

År 1806 (A112-10:2) storskiftades Grana. Kartan är tyvärr delad i två delar med bytomten i skarven, men i övrigt är den informativ. Ingen bebyggelse utöver bybebyggelsen är markerad i storskifteskartan.

Vid tiden för kartering av den häradsekonomiska kartan över Vallentuna härad år 1902 fanns fortfarande tre gårdar i Grana belägna på samma bytomt, men en av dem hade då flyttat och låg väster om vägen. Radbystrukturen var fortfarande tydlig. Ytterligare bebyggelse hade under 1800-talet tillkommit i måttlig omfattning, Henriksborg i nordväst och två torplägenheter norr om vägen nära byns ägogräns i nordost. Det fanns förutom de tre gårdarna åtta övriga bebyggda lägenheter på Grana ägor. Arealen brukad åker var 72,4 hektar. Det fanns ingen naturlig ängsmark kvar.

Del av konceptet till den häradsekonomiska kartan över Vallentuna härad år 1902.

År 1952 kan man av den ekonomiska kartan utläsa att avstyckningar av en mängd tomter har skett i ett område mellan bytomten och Henriksborg i nordväst. Tomterna var dock inte bebyggda på 1950-talet. Tre tomter hade även avstyckats på impedimentet söder om bytomten.

Tjuren Hero och lantbrukaren August Carlsson från Grana gård. Fotograf: Okänd, ca 1910.

På de tidigt avstyckade tomterna finns idag en handfull fristående enbostadshus nära byns ägogräns i nordväst och i direkt anslutning till det under 1800-talet tillkomna Henriksborg. Ny bebyggelse har även tillkommit i den nordostligaste delen av Grana ägor mot Berga liksom på impedimentet söder om bytomten. Byns historiska ägogränser är intakta, liksom vägsträckningen från sent 1600-tal. En stor del av markerna tillhöriga byn är fortfarande öppna.

Grana ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, K 71.