Bällsta
Bällsta är beläget i socknens sydöstra del, öster om Vallentunasjön. Bällsta gård ligger cirka 25 meter över havet. Markerna ligger lägre i väster och högre i öster där det finns höjder upp mot 60 meter över havet. Genom den östra delen av ägorna korsar en dalgång. Bällsta ägor har sträckt sig från Vallentunasjön i väster fram till sockengränsen mot Täby i öster. Bällsta gård var belägen ståndsmässigt med utsikt över Vallentunasjön, med åkermarken strax innanför i öster och utmarken längst i öster.
Karta över Bällsta.
Namnet skrevs i början av 1700-talet Bellesta. Det är ett –stanamn.
På Bällsta ägor har man hittat stenålderslämningar. Här finns fler fornlämningar.
Bällsta gård. Fotograf: Aero-Material AB ca 1930.
Bällsta blev på 1390-talet en lågfrälse sätesgård, men hade innan dess varit en by. Under sent 1400-tal övertogs Bällsta av Sten Sture. Det fanns två medeltida torp på Bällsta ägor – Björnboda och Gävsjö.
Bällsta kartlades första gången storskaligt år 1707 (A112-7:1) av lantmätare Lars Kietzling i samband med en skattläggningsberedning. Bällsta utgjorde då en ensamgård värderad till 16 öresland, dvs 2 markland och det årliga utsädet var 21 tunnor och 10 kappar. Höskörden uppgick till 33 lass hö vilket innebär att relationen mellan åker och äng var 1:1,3.
Del av karta A112-7:1 från 1707. Bällsta gårds huvudbyggnad är markerad med 1.
Till skattläggningsberedningskartan finns även en rågångsbeskrivning. Bällsta hade den största utmarken i hela socknen.
Det finns även en karta från år 1782 (A112-7:2) upprättad över en rågång.
Bällsta gårds huvudbyggnad. Fotograf: Okänd ca 1940.
Vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande många av de gamla torplägenheterna kvar. Det gamla trädgårdstorpet var dock inte kvar. Det fanns två gårdar på Bällsta ägor och utöver dessa fanns 17 bebyggda lägenheter. Arealen brukad åker och annan odlad jord uppgick till nästan 116 hektar och det fanns fortfarande drygt 3 hektar naturlig äng kvar.
Idag finns det här successivt framväxta villaområden kring stationen på Roslagsbanan.