Stora Benhamra

Stora Benhamra ligger i västra delen av Vada socken. Ägorna omfattande vid sekelskiftet 1900 mer än 500 hektar mark vilket är ungefär en fjärdedel av hela socknen. Ägorna är väl sammanhållna med utmarken i väster och inägorna längs dalgången i öster. Ägorna gränsar i väster mot Vreda och Berg i Frösunda socken, i norr mot Lilla Benhamra, i öster mot Klingsboda och Husa i gamla Garns socken och i söder mot Vada prästgård. 

Stora Benhamra med omgivningar.

Gårdstomten till Stora Benhamra ligger relativt lågt, mellan 10 och 15 meter över havet. Östra delen av ägorna ligger lågt i Vadadalens dalgång och i väster finns enstaka höjder upp mot 45 meter över havet.

Stora Benhamra gård. Norra flygeln till höger. Huvudbyggnaden till vänster. Fotograf: Yngve Sjögren 1978.

Det finns tre kända gravfält på Stora Benhamra ägor. Ett av dem, RAÄ 5:1 ligger på mellan 15 och 20 meters höjd strax norr om gårdstomten och omfattar ungefär 28 synliga fornlämningar i form av runda stensättningar varav fem ligger åtskilda från de övriga och är något osäkra. Gravfältet är delvis skadat. Det andra gravfältet, RAÄ 6:1 är större och ligger vid Hästbacken, högre på mellan 20 och 30 meters höjd, knappt 400 meter sydväst om gårdstomten och innehåller cirka 75 fornlämningar varav 68 runda stensättningar, tre högar och tre rektangulära stensättningar och en terrassering. Strax väster om gravfältet finns en enstaka rund stensättning, RAÄ 7:1. Det minsta gravfältet, RAÄ 4:1 ligger lägst, strax över 5 meter över havet norr om gården vid Smedsholmen väl exponerat som på en ö i dalgången. Det innehåller runda stensättningar.

Sydväst om nuvarande Snarsättra finns tre enstaka, osäkra stensättningar, RAÄ 69:1 m fl.

På udden vid vägen förbi Brotorp finns en av socknens två runstenar, RAÄ 2:1 eller U 200 med inskriptionen ”Finnvid reste denna sten efter sin broder, Tord, Tjälves son. Gud hjälpe hans ande och Guds moder. Han gjorde bron efter sin broder, och Åsa, sin moder.” Här finns även, exponerade österut mot dalgången, två stensättningar, RAÄ 3:1 och RAÄ 3:2. Mellan runstenen och stensättningarna finns lämningar i form av flera husgrunder efter ett torp, kallat Brotorp, RAÄ 68:1.

Runsten U 200 står vid vägen mellan Brotorp och Helgeån. Fotograf: Yngve Sjögren 1981.

På två av de högsta höjderna i västra delen av ägorna ligger i krönlägen fornlämningsliknande bildningar, RAÄ 8:1 och RAÄ 81:1 m fl. Dessutom finns flera gamla torplägen registrerade i fornminnesregistret, RAÄ 82:1, RAÄ 80:1, RAÄ 79:1, RAÄ 104:1 och längst i söder RAÄ 102:1. Vid ett av utloppen till Vadasjön finns rester av en gammal kallmurad dammvall, RAÄ 103:1. Alldeles intill och öster om vägen söder om gården finns det en hög, RAÄ 9:1. Här har det enligt källor funnits två högar.

Stora Benhamra är en sammansättning av förleden ben- och en variant av efterleden –hammar. Efterleden kan tolkas som en beskrivning av skogrik mark. Tolkningen av förleden är osäker. Att gården har benämnts ”Stora” Benhamra har sannolikt att göra med att den haft samme ägare som Lilla Benhamra och av praktiska skäl skulle kunna särskiljas från den byn.

Stora Benhamra gård, huvudbyggnaden. Fotograf: Okänd 1934.

Under historisk tid har Stora Benhamra utgjort en högfrälse kungsgård. År 1591 angavs gården omfatta 3 markland, senare (år 1688 och 1750) värderades den till fyra mantal och de fyra torpen till ¼ mantal vardera. Den äldsta kända storskaliga kartan över Stora Benhamra gjordes år 1750 (A111-3:1) i samband med en skattläggning av lantmätare Gabriel Boding. Kartan är mycket fin och informativ. Gårdens byggnader redovisas i sin faktiska utbredning. Kring gården fanns en badstuga i norr, spannmålsbod, en ruddamm i öster, två stall och en kringbyggd ladugård söder om boningshusen. Dessutom fanns i sydöstra delen en trädgård och en kåltäppa. Väster om vägen fanns ett stort område som användes som humlegård. I södra änden av det södra åkergärdet fanns en skvaltkvarn som gick höst och vår med ett par stenar. Väster och sydväst om gården fanns åkermarken, indelad i två åkergärden och i dalgången i öster låg ängsmarken intill Vadasjön och i norr intill Helgesjön.

Karta över Stora Benhamra 1750 (A111-3:1). Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Till Stora Benhamra fanns flera torp och avgärda hemman, alla belägna väster och norr om gården. Torpen var Stubben i utkanten av åkermarken, Grindtorpet intill vägen i söder, Swartbäcken och Nytorp i väster, Skrikboda, Snarsätra, Smedstorpet (senare Brotorp) och Tallen i norr. De avgärda hemmanen var Sätra i norr, Krafttorp, Kåltorp och Rosendal i väster. Rågångarna beskrivs direkt i kartbilden.

Brotorp, tidigare Smedstorpet. Fotograf: Bebyggelseonventering. Slutet av 1960-talet.

Det årliga utsädet uppgick till 36 tunnor och höskörden var 207 lass. Relationen mellan åker och äng var knappt 1:6 vilket innebär att produktionen på gården var inriktad i första hand på boskapsskötsel och animalieproduktion. Skogen angavs vara bergländig och uthuggen, men det fanns material till gärdsel och ved. Det fanns även någon ung timmerskog som med tiden skulle kunna utnyttjas till husbyggnad. Mulbetet var tillräckligt och man kunde dessutom bärga ymnigt med vass och sjöfoder i Vadasjön. Fisket i Vadasjön och Helgesjön var dock av ringa värde.

På norra sidan av Helgöån fanns en krog.

År 1823 (A111-3:2) gjordes en kartläggning med anledning av indelning i arrendelotter. Tre nya bebyggelselägen hade tillkommit sedan 1700-talets mitt, Gubbslätten i norr och Borg mellan Skrikboda och Snarsätra samt Nytorpet norr om Svartbäcken. Området närmast norr om Kungsgården utnyttjades fortfarande som beteshage, för kor. Kungsgården var värderad till fyra mantal krono. Inklusive de fyra ¼ avgärda hemmanen var Stora Benhamra värderat till fem mantal. I trädgården växte endast bärbuskar, inga fruktträd. Dammen fanns kvar. Kvarnen anges ha varit förfallen. Skogen ansågs uthuggen, men det fanns ställvis vacker tall- och granskog i utkanten av ägorna.

Del av karta över Stora Benhamra 1823 (A111-3:2). Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 visar bebyggelsens faktiska omfattning och utbredning på gårdstomten. Ett hus som i mitten av 1700-talet stod mitt emot den nuvarande mangårdsbyggnaden finns inte kvar. Dammen fanns inte kvar. En del av ängsmarken hade odlats upp och Vadasjön hade torrlagts och längst ned i dalgången fanns ett vattendrag. På ägorna fanns sammanlagt elva torp. 
Torpet Borg hade bytt namn till Sandbacken, Svartbäcken kallades Bäcken och Tallen hade flyttats söderut. Grindstugan i söder fanns inte kvar och inte heller Gubbslätten i norr. Mellan Rosendal och vägen hade det uppförts en arbetarbostad.

Stora Benhamra gård. Fotograf: Johan Olsson ca 1930.

I början av 1950-talet hade flera av de tidigare ekonomibyggnaderna till gården försvunnit. Storsättra hade tillkommit väster om Snarsättra. De flesta torpen som fanns vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande kvar på Stora Benhamra ägor. Torpet Tallen benämndes Lilla Tallen för att särskiljas ifrån torpet Tallen på Bergs ägor i Frösunda.

Idag finns det bebyggelse kvar vid Svartbäcken, Koltorp och Rosendal. Söder om Rosendal har det i skogskanten uppförts två stora byggnader. Utmed vägen söder om gården finns det flera ekonomibyggnader. Det finns ett bostadshus mitt emot en kringbyggd ekonomibyggnadsdel. I norra delen av ägorna har det under 1900-talets senare del tillkommit bebyggelse i form av enstaka bostadshus i anslutning till gamla torplägen. Vid Snarsätra har två bostadshus tillkommit. Vid Storsättra har fyra bebyggda tomter tillkommit och mellan Storsättra och Skrikboda har ytterligare fyra tomter styckats och bebyggts. Nordost om Lilla Tallen har några bostadshus tillkommit ned mot Helgösjön.

Rosendal. Huset byggt 1936. Fotograf: Bebyggelseinventering slutet av 1960-talet.

Stora Benhamra ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.