Skälby

Skälby är beläget mitt i centrala delen av Vada socken och utgör den enda ägofiguren som inte har ägogräns som sockengräns mot någon annan socken. Skälby omges av Seneby, Målsta, Lussinge och Vada by. Ägorna har en närmats rund form. Skälby inägor har legat i öster och utmarken i väster. Förutom Vada torp är Skälby i sin ursprungliga omfattning den minsta gården i Vada socken. Skälby ödelades redan före 1630-talet och ägorna har brukats av Seneby och Målsta.

Karta över området kring den gamla gården Skälby.

Skälby gamla gårdstomt ligger mellan 35 och 30 meter över havet. Inägorna i öster ligger lägre, upp mot 25 meter över havet, utmarken i väster högre på upp till 50 meter över havet i den västligaste delen.

Det finns förhållandevis många förhistoriska lämningar på Skälby ägor. Här finns bland annat fyra gravfält, varav tre är ganska stora. Det gravfältet, RAÄ 45:1 som ligger högst ligger cirka 350 meter nordnordost om det ursprungliga gårdsläget, intill vägen mellan Skälbylund och Pettersborg mellan 30 och 40 meter över havet. Gravfältet innehåller cirka 35 fornlämningar varav 33 runda stensättningar och en kvadratisk stenkrets. I dess södra del finns ett stort flyttblock som kallas Trollstenen, RAÄ 105:1. 

Gravfältet söder om det ursprungliga gårdsläget, RAÄ 41:1 utgör cirka 50 fornlämningar varav 53 runda stensättningar och två högar. 

Rakt öster om det ursprungliga gårdsläget finns ett gravfält, RAÄ 43:1 med cirka 60 fornlämningar varav 43 runda stensättningar, cirka tio rektangulära stensättningar, tre treuddar och en skålgropslokal. Det minsta gravfältet ligger i skogskanten norrut, RAÄ 44:1 och består av cirka sex fornlämningar i form av runda stensättningar. Mellan de lägst belägna gravfälten finns ett område med stensträngar, RAÄ 91:1. Platsen har varit föremål för studier i början av 1980-talet som finns omnämnt i en uppsats. Stensträngarna bildar ett mönster som har karaktären av en fägata som leder från en trolig boplatsplatå mot utmarken i väster och mot Lillån i öster. En hålväg är möjligen en fortsättning av fägatan. Söder om denna finns tydliga åkerterrasser. På en udde mittemot det norra gravfältet på Målsta ägor ligger fyra stensättningar, RAÄ 42:1, m fl.

Karta över fornlämningar i Skälbyområdet.

I norra delen av ägorna finns flera stensättningar, bl a RAÄ 74:1 en rund stensättning i vars västra kant finns en 25 meter lång stensträng, RAÄ 47:2. I väster ligger fyra stensättningar, RAä 64:1, m fl och i öster en hög, RAÄ 46:1.

Skälby låg öde redan på 1630-talet. Det är oklart varför, men ägorna är förhållandevis små och var förmodligen inte lätt att försörja sig på.

Namnet är en sammansättning av ordet skäl- som förled och efterleden –by. Namnformen är relativt vanligt och förekommer hos byar eller gårdar belägna i för ett större område betydelsefulla vägskäl, rågångar eller gränsmarkeringar. I det här fallet ligger Skälby i ett skäl mellan två vattenvägar.

Karta från 1765 som visar var Skälbys ägor låg. Klicka på kartan för att se en större bild. Klicka på "bakåt"-knappen för att komma tillbaka till denna sida. 

Skälby utgjorde under historisk tid en ensamgård. En del av Skälby ursprungliga ägor finns redovisade som en utjord på en geometrisk jordebokskarta över Seneby från år 1636, (A10:84-85). Utjorden var uppdelad mellan Seneby (som hade rätt till 3 ⅔ öresland) och Målsta (som hade rätt till 4 ¼ öresland). Till utjorden besåddes mellan 2 ⅝ och 3 ¾ tunnor och årligen skördades där 6 lass hö.

År 1754 (A111-16:1) upprättades en ägomätningskarta över Skälby ägor av lantmätare Magnus Kjellström. Det årliga utsädet var drygt 9 tunnor och ängsskörden var ungefär 25 lass hö. Platsen för den ödelagda gården är utmärkt i kartan som ”rudera efter hemmanet Skiählby åbyggnad” och den var belägen mellan de två åkergärdena. Ängsmarken fanns i dalgången i öster och Målsta och Seneby brukade hagmarken i väster. I västra delen av ägorna låg en båtsmansstuga. Platsen för Skälby gamla gård är inte registrerad i fornminnesregistret.

Konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 visar att det på Skälby gamla ägor tillkommit flera mindre bostadslägenheter. I norr låg Kristineberg, Hagalund och Petersburg. Längre söderut låg Karlsborg.

I början av 1950-talet fanns ännu flera avstyckade tomter och bostadshus på Skälby gamla ägor, som t ex Johannelund och Skälbylund. 

Torpet Johannelund. Fotograf: Okänd 1948. 

Idag finns fyra bostadshus kvar på Skälby ägor, från Skälbylund i söder till Hagalund och Kristineberg i norr. Pettersborg finns kvar, men vid Karlsborg finns ingen bebyggelse kvar. Vid Hagalund har ett sommartorp tillkommit som byggts som en kopia av intilliggande, äldre torp.

Skälby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.