Seneby

Seneby är beläget i centrala delen av Vada socken, väster om socknens centrum. Ägorna är väl sammanhållna med inägorna ned mot dalgången i sydost och utmarken i nordväst. Seneby gränsar till Skesta i väster, Vada by i norr, Skälby och Målsta i öster.

Seneby med omgivningar.

Seneby bytomt ligger cirka 30 meter över havet. Inägorna i söder ligger lägre och utmarken i norr högre. Bytomten ligger som på en udde som vetter söderut, ned mot dalen där Angarnsjöängen idag ligger och som vid tiden för bebyggelsens etablering här första gången förmodligen fortfarande utgjorde en vattenfylld vik. Bakom och norr om bebyggelseläget för byn finns en höjd som når drygt 45 meter över havet. På utmarken i nordväst finns höjder upp mot 50 meter över havet. Allra längst i nordväst ligger ägorna något lägre, kring 30-35 meter över havet.

 
Seneby gård. Fotograf: Okänd Ca 1895.

Seneby ägor tangerar sex gravfält, varav två ligger helt och hållet på Seneby ägor. Knappt 150 meter nordnordost om bytomten ligger det högst belägna gravfältet, RAÄ 22:1, med cirka tolv fornlämningar, alla runda stensättningar. Gravfältet ligger över 35 meter över havet. På ägogränsen mot Skälby lite längre åt nordost, strax ovanför 25 meter över havet ligger ytterligare ett gravfält, RAÄ 21:1 med cirka åtta fornlämningar, med fyra runda stensättningar, två högar och två skeppssättningar. I ägogränsen mot Skesta i sydväst ligger två gravfält, RAÄ 20:1 och RAÄ 19:1. Det sydligaste av dem har cirka tolv fornlämningar varav åtta runda stensättningar och fyra resta stenar. På det norra finns cirka 16 synliga fornlämningar, enbart runda stensättningar, men troligen finns här fler gravar. 

Längst ned i söder, vid Ådalen, finns ett gravfält, RAÄ 26:1, som är uppdelat på två delar av vägen mellan Hacksta och Stora Seneby. Gravfältet sträcker sig även över på Skesta ägor i väster. Här finns cirka 45 fornlämningar varav 44 runda stensättningar och en hög. Högen är förhållandevis stor.  

Öster om bytomten finns flera jordhögar, RAÄ 39:1 m fl som kan utgöra schaktmassor från ladugårdsbyggnation. På bytomten, direkt norr om den västra flygelbyggnaden i en syrenhäck finns en kista av resta stenar, RAÄ 106:1. 

I nordväst, knappt 250 meter från bytomten finns en husgrund med en spismursrest, RAÄ 85:1. I sydsluttningen av den höjd som i norr ligger närmast höjden norr om bytomten finns en 15 meter lång stensträng, RAÄ 109:1. Ungefär 300 meter öster om bytomten finns flera osäkra, men runda stensättningar, RAÄ 30:1, m fl. Nere vid Hackstabäcken finns lämningar, RAÄ 90:1 efter ett torp med kvarn. Längst upp i nordväst finns också lämningar efter ett torp, RAÄ 96:1 ”Johannesberg” som numera tillhör en annan fastighet. 

Seneby gård från söder. Fotograf: Yngve Sjögren 1978.

Namnet är en sammansättning av förleden sene- och efterleden –by. Tolkningen av namnet är osäker.

Seneby karterades första gången storskaligt år 1636 (A10:84-85) och bestod då av två gårdar samt en utjord varav en självägd skattegård värderad till 10 öresland (1 ¼ markland) och en kronogård med okänt örestal. Utjorden (som tidigare utgjort ensamgården Skälby gränsande till Seneby i norr) var uppdelad mellan Seneby (som hade rätt till 3 ⅔ öresland) och Målsta (som hade rätt till 4 ¼ öresland). Skattegårdens årliga utsäde uppgick till mellan 14 ¼ och 15 tunnors utsäde och den årliga höskörden uppgick till 9 lass. Kronogårdens utsäde låg mellan 8 ¾ och 9 tunnor och årligen skördades 5 lass hö. Till utjorden besåddes mellan 2 ⅝ och 3 ¾ tunnor och årligen skördades där 6 lass hö. Den sammanlagda ytan odlad åkermark var alltså 27 tunnor och höskörden 20 lass.

Karta över Seneby 1636 (A10:84-85). Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Till skillnad från nästan alla andra byar och gårdar i socknarna som idag utgör Vallentuna kommun var båda gårdarna i Seneby redan på 1630-talet tydligt inriktade på spannmålsproduktion. Boskapsskötseln var sekundär. Byn var belägen mellan inägor och utmark och det södra åkergärdet brukades i lag med Skesta. I den allra sydligaste delen av ägorna, mot Målsta fanns en liten särhägnad åkervret. 

År 1765 (A111-14:1) storskiftades Seneby tillsammans med Målsta av lantmätare Gabriel Boding. Även ägogränserna till ödegården Skälby redovisas i kartbilden. Seneby bestod då av 1 ½ mantal med ett kronoskattehemman som brukades av fyra olika brukare och Cappellansbostället som beboddes och brukades av komministern. Jordetalet för byn anges vara 16 öresland, dvs 2 markland. Det årliga utsädet hade ökat något till drygt 25 tunnor (tidigare 24 tunnor) och ängsskörden låg på knappt 28 lass. Cappellansbostället hade tillgång till både kåltäppa och kryddtäppa. Till kartan finns en rågångsbeskrivning.

Cappellansbostället nuvarande Lilla Seneby gård. Fotograf: Okänd 1916.

Utsikt över lilla Seneby. Fotograf: Hans Rehnberg 1969.

Konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 visar att socknens komministerboställe fanns kvar i Seneby. Ägorna var uppdelade i två delar, varav komministerbostället hade den södra delen. Den norra delen brukades av den östra gården, där det fanns tre boningshus och en närmast kringbyggd ekonomibyggnadsdel. I norra delen av ägorna hade det tillkommit ett torp som kallades Johannelund och längs vägen ut mot utmarken fanns också ett bostadshus. I ägogränsen mot Skälby längst upp i norr hade Kristineberg tillkommit.

Torpet Johannelund. Fotograf: Okänd 1948.

I början av 1950-talet framgår av kartmaterialet att den västra gården (fd komministerbostället) nu kallas Lilla Seneby, till skillnad från det ursprungliga bebyggelseläget som kallas Stora Seneby. Johannelund finns kvar, men redovisas på Skälby ägor. Längst upp i norra delen av utmarken hade det tillkommit bebyggelse kallad Johannesberg och mark hade här övergått i Lindholmens ägo. 

Idag finns det fyra bostadshus i Seneby. Tre tomter finns på och i anslutning till den gamla bytomten. Johannelund som fanns redan vid sekelskiftet 1900 finns kvar, men däremot har Johannesberg i norra delen av ägorna ingen bebyggelse kvar.