Prästgården

Vada Prästgård är belägen strax söder om Stora Benhamra centralt i Vada socken. Ägorna är långsträckta i öst-västlig riktning och har legat i ägoblandning med Vada by. Prästgården och Vada by har även delat bytomt och i vissa kartor redovisas Prästgården som en av gårdarna i Vada by. Prästgårdens ägor gränsar, förutom till Stora Benhamra i norr till Vada by i söder och till Husa i öster. Den västra gränsen utgör sockengräns mot södra delen av Frösunda socken, och torpen under Lindholmen.

Kartan visar Vada Prästgård med omgivningar.  

Prästgården ligger ungefär 20 meter över havet, på den högsta och nordvästra delen av bytomten som på en udde som vetter österut mot Vadadalen. Strandkanten torde ha legat intill platsen där gården senare etablerades under bronsålder. Höjden väster och sydväst om gården sträcker sig upp mot drygt 45 meter över havet. Stora delar av utmarken i väster ligger inte särskilt högt, kring 30 meter över havet, med en enstaka höjd upp mot ägogränsen i norr som ligger kring 50 meter över havet.

Infarten mot Prästgården. Fotograf: Hans Rehnberg 1969.

Den norra delen av gravfältet som kallas Vada sjökullar, RAÄ 10:1 ligger på Prästgårdens ägor. Gravfältet är stort och består av 114 synliga fornlämningar. Cirka 93 fornlämningar utgör runda stensättningar, tio högar, åtta rektangulära stensättningar, tre treuddar och en 18 meter lång och bågformig terrasskant. De två största högarna är 30 meter i diameter. I slutet av 1980-talet sköttes hagen där Sjökullarna ligger av dåvarande skogsvårdsstyrelsen genom slåtter och här fanns backsippa, brudbröd, fältgentiana, ängsskallra, kattfot, darrgräs och svampen spetsvaxskivling.

Vada sjökullar. Fotograf: Vallentuna kulturförvaltning 2010.

I sluttningen norr om höjden närmast gården ligger flera runda stensättningar, RAÄ 52:1 m fl. På en lite högre höjd, cirka 730 meter nordväst om Prästgården finns flera stensättningar, RAÄ 65:1 m fl. I gränsen mellan Prästgården och Vada bys marker finns lämningar efter ett torp, RAÄ 95:1, vid Kastenhov. På platsen finns en husgrund efter ett bostadshus med inrasad spismur, en jordkällare och grunder efter ett eller flera uthus. Här växer även flera aplar.

Fornlämningar på Vada Prästgårds marker.

Prästgården kartlades första gången tillsammans med Vada by, kyrkan och Vada torp år 1636 (A10:80-81). Prästgården låg på samma bytomt som Vada by och var värderad till 12 öresland, dvs 1 ½ markland. Det årliga utsädet var 15 tunnor och höskörden 34 lass. Relationen mellan åker och äng var således drygt 1:2. I kartbeskrivningen framgår att det fanns skog och mulbete till nödtorften och gott fiskevatten, sannolikt i Benhammarsjön som också redovisas i kartan. Direkt väster om Prästgården, mellan de båda särhägnade åkergärdena fanns en stor hästhage.

Karta över Vada Prästgård 1636 (A10:80-81) .

År 1786 (A111-12:1) gjordes en karta över ”ett kärr i skogen” tillhörigt Prästgården. Syftet med redovisningen av kärret var sannolikt att utröna kostnaderna för att dika ut kärret och omvandla det till åkermark. Av beskrivningen till kartan framgår bland annat hur vegetationen såg ut på och runt omkring kärret. 

År 1818 (A111-18:2) enskiftades Vada bys inägor och Prästgårdens ägor redovisas i kartan. Prästgården var värderad till 12 öreland, dvs 1 ½ markland och tillhörde kronan. Bland annat fanns till Prästgården trädgårdsland och hampland.

Magasinsbodar vid Vada Prästgrård. Fotograf: Per-Olof Staff 1964. 

1854 års sockenkarta (A111-1:1) visar att det fanns ett torp i norra delen av Prästgårdens ägor i mitten av 1800-talet. Vada kyrkoherdeboställe tycks ha utgjort en kringbyggd gård i nordvästra delen av bytomten intill Vada by. Benhammarsjön hade bytt namn och kallades nu Vadasjön. Det fanns en del ängsmark kvar i öster, intill Vadasjöns strand, nedanför åkermarken.

Prästgårdens mangårdsbyggnad. Fotograf: Hans Rehnberg 1969

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att Prästgården som också fungerade som kyrkoherdeboställe var en kringbyggd gård med bostadshuset i söder och med kringbyggda ekonomibyggnader i norr. Vägen ut mot utmarken i väster gick igenom gårdstomten. Det fanns även en trädgård söder och väster om bostadshuset. Här fanns även ett skolhus. Klockargården, som i kartan anges ha varit en skattlagd lägenhet, var belägen direkt söder om kyrkan, på Vada bys ägor. Längst upp i norr på Prästgårdens ägor, intill ägogränsen mot Stora Benhamra, fanns det kvar ett bostadshus.

Detalj ur Häradsekonomiska kartan 1901-1906. Klicka på kartan för att se en större bild. För att komma tillbaka till denna sida klicka "bakåt"-knappen.  

I början av 1950-talet fanns det två bostadshus till Prästgården. Skolan fanns kvar, liksom trädgården söder om det ursprungliga boningshuset. En allé har lett fram till gården från sockenvägen. Ekonomibyggnaderna hade inte längre kvar sin kringbyggda form. Uppe vid ägogränsen mot Stora Benhamra finns namnet ”Persbacka” redovisat, men någon bebyggelse fanns inte kvar där. Inga avstyckningar eller annan bebyggelse hade tillkommit på Prästgårdens ägor.

Vada skola, byggd 1905. Fotograf: Okänd 1909.

Idag finns det bara en av de tidigare kringbyggda ekonomibyggnaderna kvar norr om gården. På skogen i väster finns en byggnad dit det leder fram en förhållandevis stor väg.

Prästgården ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.