Målsta

Målsta är beläget i södra delen av Vada socken. Målsta ägor gränsar till Seneby, Skälby och Lussinge i väster och norr samt Sunnersta och Hacksta i söder. Ägorna är väl sammanhållna och följer vattendraget Lillån i väster och sockengränsen mot gamla Össeby i söder. Inägorna ligger i söder och utmarken i norr, gårdsbebyggelsen centralt däremellan.

Karta över Målsta med omgivningar.

Den högsta höjden ligger i norra delen av ägorna och sträcker sig upp mot 55 meter över havet. Själva gården ligger 25 meter över havet. En stor del av inägorna ligger förhållandevis lågt, på mellan 15 och 20 meter över havet.

Målsta gård från söder. Fotograf: Yngve Sjögren 1979.

Det finns fem kända gravfält på Målsta ägor. Det största gravfältet, RAÄ 36:1 ligger strax öster om gården, kring 30 meter över havet och består av cirka 50 fornlämningar i form av 34 runda och 16 rektangulära stensättningar. Drygt 300 meter väster om gården ligger ytterligare ett gravfält, RAÄ 31:1, med cirka 20 fornlämningar. Dessa består av enbart runda stensättningar och ligger strax över 15 meter över havet. Norr där om ligger ytterligare ett gravfält, RAÄ 33:1 med cirka 20 fornlämningar med samma utseende. Gravfältet ligger mellan 10 och 15 meter över havet. Öster om gravfältet finns områden med röjningsrösen, RAÄ 34:1 och RAÄ 35:1.

Karta över fornlämningar på Målsta ägor.

I södra delen av ägorna, söder om Hemgärdet, finns ett litet gravfält, RAÄ 28:1 med cirka sex fornlämningar varav tre högar och tre runda stensättningar. Intill gränsen mot Hacksta i söder finns ytterligare ett gravfält, RAÄ 27:1, med cirka 35 fornlämningar, varav 30 runda stensättningar, en hög och fem resta stenar. Norr om det gravfältet finns en fornlämningsliknande lämning registrerad, RAÄ 62:2. Utmed 15-meterskurvan ligger en rad röjningsrösen i södra delen av ägorna, RAÄ 29:1. Ungefär 100 meter nordväst om bytomten finns dels ett röse, RAÄ 32:1 och dels en rektangulär stensättning, RAÄ 32:2. 
Högst upp på ägornas högsta höjd ligger ett röse, RAÄ 38:1 med skärviga stenar omgivna av kalt berg.

Namnet är en sammansättning av förleden mol- och efterleden –sta. Betydelsen är oklar.

Utsikt mot Målsta gård. Fotograf: Yngve Sjögren 1979.

Målsta kartlades första gången år 1636 (A10:83) och bestod då av två gårdar, en självägd gård värderad till 9 öresland och en kronogård värderad till 3 öresland. Sammanlagt var byn värderad till 1 ½ markland. Det årliga utsädet för skattegården låg mellan 13 ½ och 14 tunnor och höskörden uppgick till 24 lass. Kronogården hade mellan 4 ½ och 4 ¾ tunnors utsäde och skördade 9 lass hö årligen. Relationen mellan åker och äng var knappt 1:2 vilket indikerar att spannmålsodling var förhållandevis betydelsefull för försörjningen i Målsta. Boskapsskötseln tycks ha spelat en mindre roll här än på de flesta andra håll i de socknar som idag omfattar Vallentuna kommun.

Målsta skattegård hade del i en utjord belägen vid Seneby och som tidigare utgjort ett hemman. 

År 1690 (A14:152-153) blev Målsta återigen föremål för en geometrisk avmätning. Utsädet och avkastningen hade ökat något, till 20 tunnor och 37 lass.

Detalj ur karta A14:152-153. Målsta år 1690. Klicka på kartan för att få en större bild. För att komma tillbaka till denna sida klicka på "bakåt"-knappen. 

År 1754 (A111-16:1) då Skälby ödegårds ägor avmättes anges i den kartan att det i nordvästra delen av Målsta ägor fanns en backstuga kallad Putten.

Målsta ägor och bybebyggelse redovisas även på en storskifteskarta från år 1765 (A111-14:1). Den västra delen av bybebyggelsen redovisas som en utpräglad radby.

Storskifte genomfördes år 1774 (A111-11:1). Det fanns då tre gårdar i byn, Nedergården, Mellangården och Uppgården. Alla tre gårdar brukades av vardera två brukare. Det nordligaste åkergärdet kallades Kvarngärdet, men någon kvarn redovisas inte i kartan. Däremot fanns en bro över Lillån. Inga torp eller andra lägenheter redovisas i kartan.

År 1843 (A111-11:2) genomfördes laga skifte av Målsta samtliga ägor. Ägorna delades i tre delar och en av gårdarna fick utflyttningsskyldighet till en plats i norra delen av ägorna.

Konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 visar att det fortfarande fanns två gårdar på Målsta bytomt. Gården som vid laga skifte fick utflyttningsskyldighet flyttade troligen aldrig till anvisad plats. Det fanns dock ytterligare ett bostadshus strax norr om bytomten – det som senare kom att kallas Målsta lilla hem. Intill den tidigare ängsmarken, som vid sekelskiftet 1900 var helt uppodlad till åker, fanns lador på två platser i södra delen av ägorna.

Detalj ur Häradsekonomiska kartan 1901-1906. Klicka på kartan för att se en större bild. För att komma tillbaka till denna sida, klicka på "bakåt"-knappen.

I början av 1950-talet hade en byggnad kallad Ådalen anlagts vid Hammarhagen i den västligaste delen av Målsta ägor. I övrigt hade ingen annan bebyggelse tillkommit sedan sekelskiftet 1900. De gamla ängsladorna fanns inte kvar.

Mangårdsbyggnaden på Målsta 1:2. Fotograf: Hans Rehnberg 1969.

Mangårdsbyggnaden på Målsta 2:1. Fotograf: Hans Rehnberg 1969.

Idag har några tomter styckats på ägorna, två stycken på den gamla bytomten och två norr om Målsta lilla hem, vilket kallas Målstorp. Här finns även en obebyggd tomt.

Målsta ingår, som en av 17 enheter i hela kommunen, i sin helhet i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.