Lilla Benhamra

Lilla Benhamra ligger i den nordligaste delen av Vada socken och gränsar i norr till Frösunda socken. Ägogränsen i söder delas med Stora Benhamra och i sydost gränsar Lilla Benhamra till Husa i gamla Garns socken, rakt i öster mot Morsta vid Römossen, också i gamla Garns socken. Ägorna är väl sammanhållna med inägorna i väster och utmarken i öster.

Karta över Lilla Benhamra med omgivningar.

Bytomten ligger relativt högt, över 30 meter över havet, exponerad söderut i den gamla Långhundraleden. Ägorna ligger lägst i väster och ägogränsen i väster går i det lägsta partiet i landskapet, där leden var som djupast. Norr om bytomten finns en höjd som sträcker sig upp mot 50 meter över havet, höjden omringas av lägre liggande delar och sluttningen mot nordväst är ganska brant. I öster sluttar terrängen ganska brant upp ifrån dalgången upp mot 45-50 meter över havet. Landområdet i öster är relativt flackt med enstaka höjder upp mot dryga 60 meter över havet. Den högsta toppen är 64,2 meter hög.

Lilla Benhamra gård. Fotograf: Yngve Sjögren 1981.

Det finns inga fornlämningar som daterats till stenålder på Lilla Benhamra ägor, men det kan finnas ännu inte upptäckta och riktigt gamla lämningar i den östligaste delen av ägorna. Den branta stigningen från Vadadalen i väster har dock troligen inte varit särskilt lämplig som landningsplats för båtar, men här finns två lämningar på markerade höjder som kan härröra från brons- eller äldre järnålder, se nedan.

Det finns ett känt gravfält på Lilla Benhamra ägor och det ligger knappt 400 meter sydost om bytomten, precis norr om vägen som korsar dalgången mot Klingsboda. Gravfältet, RAÄ 1:1 består av cirka 10 fornlämningar varav en hög och cirka 8 runda stensättningar. En av stensättningar kan ha varit en treudd. 

Drygt 500 meter nordväst om bytomten finns flera fornlämningsliknande bildningar, RAÄ 78:1, m fl. Mellan dessa lämningar och bytomten finns en knappt 200 meter lång stensträng, RAÄ 77:1 som löper i sydvästlig-nordostlig riktning. Dess karaktär är inte forntida. På östra sidan dalgången, uppe på höjderna med utblick över dalgången finns två stensättningar, en av dem, RAÄ 72:1 ligger på 55 meters höjd och utgör rester av en oval stensättning uppe på kalt berg. Den andra, RAÄ 71:1 som ligger på en markerad höjd knappt 500 meter längre söderut utgör en rund, röseliknande stensättning omgiven av kalt berg. På platsen har man vid utsikt över dalgången. 

På utmarken i öster finns rester efter ett torp, RAÄ 73:1 i form av en husgrund som är 8 x 6 meter och en raserad jordkällare.

Namnet Lilla Benhamra är en sammansättning av förleden ben- och en variant av efterleden –hammar. Efterleden kan tolkas som en beskrivning av skogrik mark. Tolkningen av förleden är osäker. Att byn har benämnts ”Lilla” Benhamra har sannolikt att göra med att den haft samme ägare som Stora Benhamra och av praktiska skäl skulle kunna särskiljas från den gården.

Lilla Benhamra värderades vid medeltidens slut till 3 markland. Här fanns även en utjord värderad till 2 ½ öresland. Lilla Benhamra räknades till Kårsta socken in på 1500-talet. År 1690 (A14:150-151) gjordes en ägomätning över Lilla Benhamra samtliga ägor. I kartan redovisas Lilla Benhamra som två gårdar. På ägorna låg även Kalboda torp, torpet Lövdalen och Snickaretorpet. Örestalet för Lilla Benhamra framgår inte av 1690 års karta. Det årliga utsädet var knappt 26 tunnor och höskörden var 130 lass. Relationen mellan åker och äng var 1:5 vilket innebär att boskapsskötsel och animalieproduktion dominerade försörjningen. Av textbeskrivningen till kartan framgår att skogen var ”stor och vid”, det fanns gott om material till gärdsel och vedbrand, men ingen duglig timmerskog. Betesmarken nära byn ansågs mager, men bättre vid änden av sjön. Fiske utövades i Helgösjön. 

År 1758 (A111-2:1) genomfördes en delning av skogen till Lilla Benhamra. I kartan redovisas även Nibble och Kull i nuvarande Kårsta socken samt flera torp som legat under Lilla Benhamra, torpet Wimpelen, Kalboda torp, Damhagen (eller Kvarnhagen) i dalgången och torpen Löfdalen och Kihl på skogen i öster. Gårdsbebyggelsen vid Lilla Benhamra bestod av tre bostadshus och en ladugård. Ladugården låg norr om bostadsbebyggelsen, öster om vägen.

Karta över Lilla Benhamra 1758 (A111-2:1). Klicka på kartan för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

År 1862 (A111-2:2) (01-VAD-27) laga skiftades skogen till Lilla Benhamra. I det renskrivna skiftesprotokollet nämns att Nibble och Kull var avgärda hemman till Lilla Benhamra och att Lilla Benhamra som tidigare bestått av två skattehemman nu förmedlats till ett mantal. I samband med skiftet uppmärksammades att rågångsrösena var i dåligt skick och att rågångarna skulle ses över. Det fanns sex torp, varav två dragontorp på ägorna och nere vid sjön låg bebyggelse alldeles vid övergången från Stora Benhamra, det framgår dock inte av kartan vilken funktion bebyggelsen haft.

Lilla Benhamra gård. Fotograf: Okänd 1895.

Konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 visar att det i västra delen av ägorna ned mot Helgösjön och vid torpen Löfdal och Löflund fanns förhållandevis mycket lövvegetation. På markerna fanns fem torp, varav två dragontorp. Två av torpen anges med namn, Löfdal och Löflund. Bebyggelsen nere vid vattendraget fanns inte kvar. Bebyggelsen på Lilla Benhamra bestod nu av en gård med en stor trädgård i söder. Det fanns även ett bostadshus i norra delen av bytomten, strax väster om ekonomibyggnaderna. Ekonomibyggnaderna låg i norr, på västra sidan av vägen, med undantag för en ekonomibyggnad som låg kvar på den östra sidan. Intill bostadshusen fanns några mindre ekonomibyggnader.

I början av 1950-talet fanns fortfarande ett bostadshus och en trädgård på Lilla Benhamra. Ekonomibyggnaderna var lokaliserade en bit norr om bostadshuset, men den ekonomibyggnad som vid sekelskiftet 1900 fortfarande låg öster om vägen fanns inte kvar. Längre norrut en bit öster om vägen låg Källboda som avstyckats från Lilla Benhamra som en egen fastighet. Källboda kallades tidigare Kalboda och redovisas som torp i kartmaterialet redan år 1690. Nära gränsen mot Kull låg Björknäs, nytillkommen bebyggelse väster om vägen. I östra delen av ägorna fanns Lövdal, Lugnet (som tidigare redovisats som torp men inte benämnts med namn) och Kilen. Det fanns även ett ödelagt torpställe benämnt Svarvartorp vilket vid sekelskiftet utgjorde ett dragontorp. Marken närmast torpen var fortfarande öppen i början av 1950-talet. Borta vid Römossen fanns en lada.

Lilla Benhamra gård. Fotograf: Zackeus Carlsson Ca 1919.

Idag finns två bostadshus på bytomten till Lilla Benhamra. Ekonomibyggnaderna är fortfarande samlade norr om det största bostadshuset, väster om vägen. I väster har det tillkommit en skjutbana. Vid Källboda har det styckats och bebyggts ytterligare tre tomter och vid Björknäs har ytterligare två tomter intill vägen styckats av. Lövdal, Lugnet och Kilen finns kvar i öster.

Lilla Benhamra ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.