Stora Karby

Stora Karby är beläget i norra delen av Össeby gamla socken. Ägofiguren är ganska stor och sträcker sig upp mot sockengränsen mot Vada (Lussinge) i nordväst och mot gamla Garns socken (Sundby) i vattendraget mot nordost samt ned mot Körlinge i söder. Stora Karby ägor gränsar även till Hacksta och Sunnersta i väster samt Brottby i öster. Inägorna och själva gårdsbebyggelsen ligger i den norra delen och utmarken i söder.

Dagens stora Karby med omgivningar.

Den högsta höjden på St Karby ägor ligger i ägogränsen mot Svista i sydost. Den sträcker sig upp mot 55 meter över havet. Den södra delen av St Karby ligger högre än den norra och markerna här ligger i huvudsak mellan 25 och 40 meter över havet. Den nordvästra delen ligger mellan 20 och 25 meter över havet, den nordöstra ligger ännu lägre, från 5 upp till 20 meter över havet.

På 30 meters höjd, väster om nuvarande gårdstomt så ligger ett litet gravfält, RAÄ 91:1, direkt söder om idrottsplatsen. Här finns även en enstaka stensättning RAÄ 92:1 och en fornlämningsliknande bildning RAÄ 92:2. Sydsydväst om gården ligger ytterligare ett gravfält som är lite större, RAÄ 224:1. Nordväst och i direkt anslutning till det gravfältet finns även en övergiven bytomt/gårdstomt RAÄ 161:1. Platsen finns inte markerad som bebyggd vare sig år 1636 eller år 1694. 

På höjden i ägogränsen mot Brottby norr om Kvarnstugan ligger ett delat gravfält, RAÄ 69:1. Gravfältet ligger exponerat norrut och förhållandevis lågt mellan 5 och 15 meter över havet. Upp mot ägogränsen mot Lussinge i norr vid Gläntan ligger ytterligare ett litet gravfält, RAÄ 219:1. I södra delen av St Karby finns enstaka stensättningar, i väster RAÄ 222:1 och 222:2 och längre österut RAÄ 72:1. Det finns även rester av en ganska lång hägnad, RAÄ 100:1  en bit in i skogen, direkt väster om E18.

Vinterbild på Stora Karbys huvudbyggnad. Fotograf: Yngve Sjögren 1977.

Namnet Karby är en sammansättning av karl- eller kar- och efterleden –by. Ett tolkningsförslag som framlagts är att det funnits särskilda Karlabyar som ingått i motsvarande system som Husabyarna.

Vykort föreställande Stora Karby gård. Fotograf: Zackeus Carlsson 1910.

Stora Karby bestod på 1630-talet (A10:91) av en by med två gårdar. Bytomten var tydligt delad. Den största gården var självägd och värderad till 14 ⅓ öresland (1 ⅔ markland). Den andra gården ägdes av kronan och var värderad till 7 öresland. Skattegården hade årligen ett utsäde motsvarande omkring 15 ½ tunnor och skördade årligen 62 lass hö. Relationen åker – äng var således 1:4. Kronogårdens utsäde var 7 ½ tunnor årligen och 34 lass hö kunde skördas i ängen. Relationen åker – äng var nästan 1:5. Boskapsskötseln var således viktig för försörjningen i byn. 

Detalj ur karta över Stora Karby från 1636. Klicka på kartan för att se hela kartan på Lantmäteriets sida Historiska kartor.

År 1694 (A126-20:1) avmättes Karby i samband med en skattläggningsberedning. Kartan är tidstypisk och textbeskrivningen innehåller intressant information. Akten är sammanlagd i det digitala arkivet med ett protokoll från år 1727. De respektive gårdarna storlek och jordnatur var desamma som i början av 1600-talet. Den årligen besådda ytan åker var fortfarande sammanlagt kring 28 tunnor, men däremot hade höskörden minskat till 88 lass. På skogen som mestadels bestod av mo- och ljungmark fanns inget timmer. Däremot kunde man ta både ved och gärdsel. Fiske bedrevs i ån, nedanför ängarna, med kassar.

Inga skifteskartor finns över Stora Karby ägor.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att en stor gård med stor trädgårdsanläggning och flyglar låg kvar på bytomten. Direkt väster om gården fanns flera arbetarbostäder och två torp hade anlagts på södra delen av ägorna – Nyhagen och Skogstorp – båda låg nära ägogränsen mot Sunnersta i väster. Det fanns stora ekonomibyggnader på två platser i anslutning till åkermarken söder om gården.

Detalj ur häradsekonomiska kartan 1900. Klicka på kartan för att se hela kartan på Lantmäteriets sida Historiska kartor.

I början av 1950-talet hade i stort sett inga förändringar skett i markanvändning och bebyggelsestruktur sedan sekelskiftet, torpen Nyhagen och Skogstorp fanns kvar. En sk tertiärstation hade dock anlagts på höjden med den långsträckta gravfältet i ägogränsen mot Brottby.

Stora Karby gård från norr. Fotograf: Gun Hillbo 1985.

Idag genomkorsas Karby gamla ägor av E18 och den norra delen av Karby ägor är bebyggt med framförallt bostadshus. Här finns även skola och idrottsplats. På Stora Karby gård bedrivs uppfödning av höns för äggproduktion. Knappt 25 mycket små tomter har avstyckats i östra delen av Karby, men de har ännu inte bebyggts.