Prästgården (Frukthammar)

Prästgården ligger längst upp i nordost i Össeby gamla socken. Ägofiguren är väl sammanhållen och omges i väster och söder av Brottby ägor. Ägogränsen i norr och öster går i Garnsviken. Inägorna har legat i norr och utmarken i söder.

Karta över Prästgården idag.

Prästgårdens marker ligger i söder ganska högt, upp mot drygt 55 meter över havet. I söder ligger de lägre, mellan 5 och 35 meter över havet, huvuddelen av ägorna ligger dock på mellan 10 och 20 meter över havet. Prästgårdstomten ligger på ca 15 meter över havet centralt i de lägst belägna markerna.

På Prästgårdens ägor finns nästan inga kända förhistoriska lämningar alls. Det finns bara tre fornlämningsliknande bildningar registrerade och de ligger på höjder mellan 10 och 15 meter över havet. 

Prästgården karterades samtidigt som Brottby år 1636, (A10:92-93). Prästgården utgjorde under historisk tid en ensamgård. Det årliga utsädet uppgick till mellan 7 ¾ tunnor och 9 ½ tunnor och fördelades i fyra särhägnade åkervretar. Årligen skördades 46 lass hö i två ängsgärden. Relationen mellan åker och äng var kring 1:6 vilket antyder att boskapsskötseln var viktig. 

Kartor över Prästgårdens ägor år 1636. 

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket framgår att Prästgården var kyrkoherdeboställe. Ekonomibyggnaderna till gården låg söder om boningshus och trädgård och var kringbyggda. Strax sydväst om Prästgården fanns även en arbetarbostad. På utmarken i söder låg Mariehäll, alldeles intill Garnsviken, Prästtorp nära ägogränsen mot Brottby i väster och Lovisehem, också beläget vid Garnsvikens strand. Lovisehem hade till skillnad från Mariehäll tillgång till egen åkermark. Betesmarken Hammaren var bevuxen med övervägande delen lövträdsvegetation och den norra stranden, norr om åkermarken ned mot Garnsviken mittemot Lilla Garn och borgen utgjorde fortfarande ängsmark.

Prästgården i Össebygarn. På stenen sitter kyrkoherde Karl Hedén och hans hustru Ella. Fotograf: Okänd 1902.

I början av 1950-talet hade Grindstugan tillkommit intill vägen mot Brottby, i övrigt var situationen avseende bebyggelse fortfarande densamma som vid sekelskiftet.

Idag ser det fortfarande nästan likadant ut, undantaget att Prästtorpet har försvunnit. Inga tomtavstyckningar har skett.

Prästgårdens marker ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77 och ingår även i riksintresse för friluftslivet.