Hacksta

Hacksta är beläget i socknens nordvästligaste del. Ägofiguren sträcker sig som i en båge från Angarnsjöängens nordöstra del, kring Granby ägor i väster, ned mot Körlinge i sydost. Hacksta gränsade till Sunnersta i öster och i norr utgjorde ägogränsen även sockengräns mot Vada (Skesta och Målsta). Inägorna har varit koncentrerade till två delar av ägorna, dels i nordväst och dels i öster. Gården ligger i västra delen av ett höjdparti beläget mitt emellan dessa markområden.

Karta över Hacksa idag med fornlämningarna markerade.

De högsta höjderna inom Hacksta ägor ligger i öster och sträcker sig upp mot 40 meter över havet. Ett av de mindre gravfälten RAÄ 223:1 ligger rakt öster om gården, på 40 meters höjd på vad som under stenålders slutskede torde ha utgjort den västligaste udden av ett höjdparti som sträcker sig vidare österut. Själva gårdstomten ligger drygt 30 meter över havet och huvuddelen av inägorna ligger på höjder från 10 till 25 meter över havet, med de lägsta delarna ned mot Angarnsjöängen. Utmarken i sydost ligger huvudsakligen på mellan 20 och 25 meters höjd, med en enstaka höjd i söder som sträcker sig upp mot drygt 40 meter över havet.

Hacksta gårds ekonomibyggnader som de såg ut omkring 1920. Fotograf: Okänd. 

På Hacksta ägor finns förhållandevis många kända förhistoriska lämningar. Kring gården ligger inte mindre än åtta olika gravfält samt ett grav- och boplatsområde RAÄ 241:1. Det största gravfältet ligger strax norr om gården, RAÄ 249:1 och ligger liksom de flesta andra gravfälten på höjder mellan 20 och 30 meter över havet. Direkt norr om det gravfältet finns ett område med fossil åkermark, RAÄ 249:2 och en hägnad RAÄ 250:2. Söder om hägnaden ligger ett litet gravfält RAÄ 250:1 och det kan ursprungligen ha hört ihop med det största gravfältet som ligger ganska nära i väster.

På en udde också 20 meter över havet ligger ett annat gravfält, RAÄ 248:1strax väster om det största gravfältet. Söder om gårdstomten ligger gravfältet 252:1 och ytterligare längre söderut på ägogränsen mot Granby gravfältet RAÄ 242:1. 15 meter över havet, på en udde i norr som vetter ut mot Angarnsjöängen ligger ett litet gravfält, RAÄ 246:1. Dessutom finns flera enstaka stensättningar, dels allra längst i norr innanför sockengränsen mot Vada och dels mer spridda i nordvästra delen av ägorna. På gårdstomten finns en runristning RAÄ 291:1.

Gårdsnamnet är en sammansättning av en variant av förleden hag- och efterleden –sta.

Hacksta gårds huvudbyggnad. Fotograf: Yngve Sjögren 1971.

År 1688 (A14:154) gjordes en ägomätning av ”Hagsta Herregårds” ägor. Gården var värderad till 16 öresland, dvs 2 markland. Det fanns trädgård söder om gården och en humlegård nordost om gården. Det årliga utsädet uppgick till lite mer än 22 tunnor och 29 kappland. Ängsskörden är sannolikt inte fullständigt redovisad i kartans textbeskrivning, men det finns en uppgift om 25 lass hö. Det fanns tre torp på Hacksta utmark, Timmermanstorpet, Sången och Kullen. De brukade egen åkermark. Timmermanstorpet och Sången skördade dessutom 14 respektive 8 lass hö.

År 1781 (A126-15:1) gjordes en rågångsförrättning av lantmätare Gabriel Boding. Gårdsbebyggelsen redovisas i sin faktiska utbredning. Även torpens bebyggelselägen återges, dock endast med hussymboler. Det fanns en backstuga nära vägen, liksom Nytorpet. Längre söderut låg Kullen och Timmernans, även kallat Stortorpet. Längst i söder låg Sångtorpet. Även torpen på intilliggande ägor är markerade i kartbilden. Själva rågångsbeskrivningen är ett bra exempel på en tydlig sådan. Bland annat omnämns att det fanns gärdesgårdar.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan framgår att det på Hacksta gård fanns en trädgård söder om boningshuset och ett femtontal ekonomibyggnader. Här fanns även en väderkvarn på en trädlös höjd nordväst om gården. Intill ägogränsen mot Sunnersta i öster fanns ett dragontorp och torpet Sången var kvar i södra delen av ägorna. Torpet Kullen och Nytorpet liksom backstugan norr om vägen var helt borta, och efter torpet Timmermans fanns endast en ekonomibyggnad kvar. Dragontorpet hade anlagts på en helt ny, tidigare obebyggd plats. I stort sett all ängsmark hade odlats upp till åker, undantaget den äng som låg lägst – delen som Hacksta hade i Angarnsjöängen.

Del av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade Rosenhill tillkommit, mellan den gamla byvägen och den raka nya vägen och nära ägogränsen mot Granby där Kullbacken låg. Torpet Sången låg också kvar. I övrigt hade inga tomtavstyckningar för bebyggelse skett på Hacksta ägor. Utmed ägogränsen mot Sunnersta i öster fanns en skjutbana.

I slutet av 1980-talet inventerades flera hagar med hävdgynnade växter här. Hagarnas areal uppgick till sammanlagt 11 hektar och är belägna intill gården, i norr, direkt öster och väster om gården samt en bit längre västerut, ned mot Hackstabäcken. I fältskiktet hittades vid inventeringen solvända, låsbräken, darrgräs och timjan, revfibbla, gökblomster, ormrot, stagg och grön-vit nattviol.

Sedan 1950-talets början har det tillkommit ny bebyggelse i form av några enbostadshus på Hacksta ägor, dels i en rad tomter som avstyckats i anslutning till Björkhyddan (Granby) och dels vid Rosenhill, där det tillkommit två bostadshus. I anslutning till det bostadshus som fanns redan vid 1950-talets början mot Sunnersta ägor (Olunda) i öster har det avstyckats en tomt som bebyggts. Söder om vägen har det också tillkommit tre avstyckade fastigheter, bl a en där dansstället Yesterday ligger. 

Hacksta ingår ungefär till hälften (den norra delen) i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.