Granby

Granby är beläget i den västligaste delen av Össeby socken. Granby ägor är väl sammanhållna och sträcker sig i nordvästlig-sydostlig riktning med inägorna i nordväst och utmarken i sydost. Ägogränsen i väster utgör sockengräns mot Angarns socken, den norra och östra sidan gränsar till Hacksta och i sydost gränsade byns ägor mot Kjörlinge.

Dagens Granby med fornlämningar markerade.

Granby ligger mellan 20 och 45 meter över havet, inägorna i nordväst ligger lägre än utmarken. Höjderna i nordväst sträcker sig mellan drygt 15 upp mot 25 meter över havet. Huvuddelen av utmarken i sydost ligger på mellan 20 och 40 meters höjd över havet. Bytomten ligger ungefär 25 meter över havet.

Granby gård. Fr v en jungfru, Amanda Pettersson och Albert Pettersson, gårdens brukare, en jungfru, okänd man med två barn, sonen Edvard Pettersson. Fotograf: Okänd ca 1915.

I ägogränsen mot Hacksta i nordväst ligger ett gravfält RAÄ 242:1. I direkt anslutning söder där om ligger ett område med fossil åkermark RAÄ 242:2. På en åkerholme mellan den fossila åkermarken och bytomten ligger ytterligare ett gravfält som är betydligt mindre, RAÄ 233:1. I betesmarken söder om Hacksta, men innanför ägogränsen till Granby ligger en fossil åker RAÄ 243:1.

I väster finns terrasseringar RAÄ 97:3 och fornlämningsliknande bildningar RAÄ 97:2 och 97:5 strax över 20 meter över havet. Nordost om bytomten finns flera enstaka stensättningar RAÄ 232:1 och 232:2 som ligger något högre, drygt 25 meter över havet. Där terrängen stiger ytterligare i sydost finns hägnadsrester RAÄ 80:1 och fler enstaka stensättningar RAÄ 76:1 och76:2. Det finns även röjningsrösen som ligger nära ägogränsen mot Hacksta i öster RAÄ 75.1. På de högre höjderna i sydost finns inga fornlämningar registrerade.

Namnet Granby är en sammansättning av det vegetationsbeskrivande ordet gran- och efterleden –by. Namnet torde uttolkas som bebyggelsen där det växer gran.

Bröderna Edvard Regny och Birger Regny på besök hos föräldrarna Albert och Amanda Pettersson vilka arrenderade Granby gård i Össeby-Garn från slutet av 1890-talet till 1910-talets slut. Fotograf: Algot Laurell ca 1910.

År 1688 (A14:156-157) gjorde lantmätare Johans Strandman en avmätning av Granby ägor. Det fanns vid avmätningen tre gårdar i byn. Byn var värderad till sammanlagt 11 öresland, dvs knappt 1 ½ markland. De två större gårdarna var värderade till vardera 5 öresland, den minsta gården som låg längst i väster tillhörde kronan och var värderad till endast ett öresland.

Karta över Granbys ägor 1688.  

Det årliga utsädet för hela byn låg mellan drygt 15 och 17 tunnor. Ängsmarken som var fördelad mellan de tre ängarna Storängen, Lillängen och Roskarängen avkastade varje år kring 54 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således drygt 1:3. 

År 1808 (A126-11:1) storskiftades Granby ägor. Det fanns då fyra brukningsdelar i byn. Kartan omfattar Granby alla ägor och bebyggelsen på bytomten är särredovisad. Gårdarna var fortfarande tre och kallades Östergården, Mellangården och Västergården. Mellangården var delad i två lika stora delar som brukades av två olika brukare, varav en var kvinna, vilket var relativt ovanligt. Här odlades ”potatoes” i ett litet skifte söder om bybebyggelsen. Halmstatorpets ägor är markerade i kartbilden, men inte avmätta. Till kartan finns även en rågångsbeskrivning.

År 1863-66 (01-ÖSN-100) laga skiftades Granby. Byns alla marker finns redovisade samt bybebyggelsens utbredning. Textbeskrivningen finns renskriven under aktnummer (A126-11:2). Det fanns fortfarande fyra brukningsdelar i byn. Två av dem ägdes av Gustaf Fredlund i Hacksta och belades med utflyttningsskyldighet, bl a för torpet ”Wändan”. Det från Granby ägor avsöndrade Halmstatorpet mantalssattes i samband med laga skiftet till 10 öresland. En beskrivning av gränsrösena finns i laga skifteshandlingarna.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns två gårdar i Granby varav den norra låg kvar på den ursprungliga bytomten. Den andra gården hade flyttats ut från bytomten och låg ett stycke söder där om. Ingen av gårdarna hade trädgård. Vid Halmsta fanns flera ekonomibyggnader, men bostadshuset är redovisat som en oifylld rektangel vilket kan innebära att torpet stod öde vid sekelskiftet 1900. Strax innanför ägogränsen mot Hacksta i norr låg en arbetarbostad (senare Björkhyddan). Intill sockengränsen mot Angarn i väster fanns en icke namngiven bostadslägenhet.

Granby vid sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade platsen för arbetarbostaden i norr bebyggts med ytterligare ett bostadshus och benämndes Björkhyddan. Norr om vägen intill ägogränsen mot Hacksta i öster låg ett nytillkommet hus kallad Kullbacken. Halmstal låg kvar, men endast som ett bostadshus, utan ekonomibyggnaderna som tidigare legat precis norr om vägen. Även den obenämnda bostadslägenheten vid ägogränsen mot Örsta i väster fanns kvar. Inga nya avstyckningar av tomter hade ännu gjorts i början av 1950-talet.

Idag finns ett drygt tiotal tomter avstyckade och bebyggda med enbostadshus vid Björkhyddan mot ägogränsen i norr. Intill den utflyttade gården har det styckats av en handfull tomter och anlagts en såg. En av de bebyggda tomterna ligger mittemot sågen söder om vägen.

Granby nordvästra delar ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.