Yttergärde

Yttergärde är beläget centralt i västra delen av Orkesta socken. Gårdstomten ligger vid kyrkan i den allra nordostligaste delen av ägorna på gränsen mellan åker och äng. Ägorna sträcker sig västerut mot sockengränsen till Markim. I norr gränsar Yttergärde mot Borresta och i söder mot Granby och Söderby.

Yttergärde med omgivningar 2014.

Yttergärde gårdstomt ligger ungefär 30 meter över havet. Ägorna i sydost ligger lägre och utmarken i nordväst ligger högre, som högst drygt 40 meter över havet.

Det finns fem kända gravfält som i sin helhet ligger på Yttergärde ägor. Kommunens största gravfält ligger i sydvästra delen av ägorna i en sluttning som på en udde i landskapet, exponerad åt alla väderstreck utom norrut. Gravfältet genomkorsas av sockenvägen mellan Markim och Orkesta. Gravfältet täcker en stor yta och ligger i sin högsta del drygt 30 meter över havet, som lägst ned mot 15 meter över havet. Gravfältet, RAÄ 53:1 är uppdelat i två delar och består av cirka 270 fornlämningar. Huvuddelen av fornlämningarna utgör runda stensättningar, men det finns även 45 resta eller klumpformiga stenar, 25 kvadratiska stenkretsar, fyra triangulära, tre kvadratiska och en rektangulär stensättning samt fem hålvägar. Här finns även en hög. De fyr- och tresidiga stensättningarna är samlade i nordöstra delen (den högsta) och även de resta stenarna finns huvudsakligen i den högre liggande, norra delen. Centralt i gravfältet finns indikationer om boplats. Väster om gravfältet finns en hög, RAÄ 26:1.

Närmare gården finns tre gravfält, RAÄ 52:1 är det som ligger högst i landskapet, väster om gården. Det innehåller cirka 27 fornlämningar, varav 22 runda stensättningar, tre rektangulära stensättningar och två högar. I backen söder om gårdstomten ligger ett gravfält, RAÄ 49:1 med cirka 18 fornlämningar, varav 17 runda stensättningar och en hög. Norr om det finns ett minnesmärke, RAÄ 123:1 en sten ristad år 1845. Ungefär 200 meter sydväst om gårdstomten finns ytterligare ett gravfält, RAÄ 100:1, med cirka 15 fornlämningar varav 12 runda stensättningar och tre högar. Söder om gravfältet finns en terrassering, RAÄ 100:2.

Intill ägogränsen mot Granby i söder ligger ett gravfält, RAÄ 47:1 med 16 fornlämningar, varav 6 runda och en triangulär stensättning. Dessutom finns här nio resta stenar.

I sydöstra delen av ägorna finns en fyndplats, RAÄ 137:1 för en del av en skafthålsyxa.

Yttergärde gård. Fotograf: Yngvew Sjögren 1979.

Namnet är en sammansättning av förleden ytter- och efterleden –gärde. Hur namnet kan tolkas är inte helt klart, men det är lockande att spekulera i att avsikten kan ha varit att beskriva den bebyggelse som då låg i utkanten av ett område. I skärgården lever seden kvar att namnge öppna och väl avgränsade fjärdar ”gården”.

Under historisk tid utgjorde Yttergärde (Yttergåla) en ensamgård om 10 ½ öresland.

Borresta kartlades år 1637 tillsammans med Yttergärde. Det årliga utsädet var mellan 33 och 36 tunnor och avser sannolikt både Yttergärde och Borresta. Årligen skördades 98 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således ca 1:3 vilket indikerar att spannmålsodling var förhållandevis betydelsefullt för dessa gårdar. Se geometriska jordeboken A9:58.

Del av karta A9:58 från 1637.

År 1765 (A75-2:1) storskiftades markerna tillsammans med Borresta. Yttergärde (Yttergården) som låg invid Orkesta kyrka var ett rusthåll fortfarande taxerat till 10 ½ öresland. På gårdstomten fanns väl fredad björkskog och en humlegård. Årligen såddes 20 tunnor åker och ängsskörden varierade starkt, men uppskattades till kring 66 lass. Relationen åker och äng var alltså fortfarande kring 1:3. På utmarken fanns två torp, ett ryttartorp (senare benämnt Malmhagen) och ett dagsverkstorp (senare ev. benämnt Brink). 

År 1867 (A75-2:3) genomgick Yttergärde laga skifte tillsammans med Borresta. Det fanns då fyra brukningsdelar i Yttergärde som sammanlagt var värderat till ett mantal (1/6, 1/6, 1/6 och ½). Byn beboddes av komminister, kyrkoherde och länsman. Två av de mindre brukningsdelarna fick utflyttningsskyldighet.

Av konceptkartan till det äldre häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det på Yttergärde bytomt fanns en gård kvar, med boningshuset i norr, flankerad av två flyglar och med två trädgårdsland. Flera stora ekonomibyggnader låg sydväst om gården. En gård kallad Haga hade anlagts söder om sockenvägen. Söder om Haga fanns ett fattighus. I västra delen av ägorna hade Malmhagen, Brink och ett soldattorp anlagts norr om sockenvägen och söder om sockenvägen låg ett missionshus och ett bostadshus benämnt Anneberg.  Sammanlagt fanns förutom de två gårdarna sju bebyggda lägenheter på Yttergärde ägor. Arealen brukad åker uppgick till 59,3 hektar och det fanns ingen naturlig äng kvar alls.

Del av konceptkartan till det äldre häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet fanns gårdsanläggningen på Yttergärde kvar ungefär utformad som vid sekelskiftet 1900. Den östra av flyglarna fungerade som bostadshus. Där fattighuset tidigare legat låg ett ålderdomshem. I västra delen av ägorna fanns Malmhagen, Brinken och missionshuset kvar. Karlslund och Hagalund hade tillkommit. I norra delen av ägorna fanns en skjutbana.

Under senare delen av 1900-talet har ytterligare tomter och bebyggelse tillkommit i anslutning till Haga.

Yttergärde ingår som relativt få byar och ensamgårdar i sin helhet i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.