Vaxtuna

Vaxtuna är beläget i nordvästra delen av Orkesta socken. Ägorna är långsträckta i nord-sydlig riktning med inägorna i söder och utmarken i norr. Vaxtuna gränsar i väster mot Viby i Markims socken, i öster mot Finnberga och i söder mot Borresta. Liksom i väster är den norra bygränsen även en sockengräns, mot Stora Söderby i Lunda socken i Sigtuna kommun. Vaxtuna tillhör en av brukningsenheterna som ligger i norra delen av socknen och har en långsträckt och ganska smal ägofigur. Vaxtuna har dock haft sin ängsmark i öster, men liksom grannbyarna sin åkermark och bebyggelse centralt och betesmark och skog i norr. 

Vaxtuna med omgivningar 2014.

Vaxtuna bytomt ligger ungefär 25 meter över havet som på en halvö exponerad österut mot en vik. Ägorna ligger förhållandevis högt. Som lägst ligger landskapet i sydost på höjder kring 20 meter över havet. I norr finns det betydligt högre höjder på upp mot 55-60 meter över havet vilket är de högsta höjderna i västra delen av kommunen. Stora delar av Vaxtuna utmark låg över strandlinjen redan under stenåldern.

Det finns två kända gravfält som ligger helt och hållet på Vaxtuna ägor. Dessutom ligger ett gravfält på sockengränsen mellan Markim och Orkesta, RAÄ 57:1. Direkt väster om bytomten ligger ett stort gravfält, RAÄ 32:1 med cirka 150 fornlämningar. Gravfältet avgränsas i väster av en hålväg (Vasavägen). De flesta gravar är runda stensättningar, men här finns även 24 rektangulära stensättningar, åtta högar, två resta stenar, en kvadratisk stensättning och en stensträng. Knappt 150 meter längre söderut, intill sockengränsen ligger ett gravfält, RAÄ 31:1 med 12 fornlämningar varav nio runda stensättningar och tre högar. Ytterligare lite längre söderut ligger några stensättningar och Kööhögen, RAÄ 30:1, m fl.

Besök på Kööhögen under en hembygdsutflykt. Fotograf: Yngve Sjögren, 1981. 

I betesmarken söder om byn finns en cirka 20 meter lång stensträng, RAÄ 127:1. I södra delen av ägorna, på en åkerholme, finns ytterligare en enstaka hög, RAÄ 125:1.  Norr om gravfältet som ligger i sockengränsen finns inga fornlämningar registrerade.

Namnet är en sammansättning av förleden vax- och den enda byn i socknen med efterleden –tuna.

Under historisk tid utgjorde Vaxtuna en by med två gårdar. Den största gården var en självägd gård värderad till 7 öresland, dvs knappt en fullsutten gård. Den andra gården var en frälsegård värderad till 5 öresland. Det sammanlagda örestalet var 12, dvs 1 ½ markland.
Utsädet för skattegården låg mellan 7 ½ och 9 ¾ tunnor. Antalet skördade lass hö var årligen 29. Relationen mellan årligen besådd åkeryta och antalet skördade lass hö låg alltså kring 1:4. 

Frälsegården odlade mellan 5 ½ och 6 ½ tunnland åker årligen och kunde skörda 21 lass hö. Relationen åker – äng var kring 1:4. Åkergärdena var särhägnade, men ett ängsgärde brukades i gärdeslag med grannbyn Lundby. Av 1637 års karta framgår att det södra åkergärdet var mycket rikt på rösen. Se den geometriska jordeboken A9:60. Årligen besåddes således cirka 14 tunnland och ängsmarken gav 50 lass.

Del av karta A9:60 med de båda gårdarna som utgjorde Vaxtuna 1637.

Vaxtuna är även kartlagt i samband med storskifte år 1765 (A75-15:1). I kartan redovisas två tydligt kringbyggda gårdar på ömse sidor om vägen som går igenom ägorna. Åkermark fanns både söder om norr om byn. Kööhögen redovisas i kartbildens nedre vänstra hörn. I texten redovisas Akademiegården, Skattegården och Cappellansbostället, dvs tre brukningsdelar. Till kartan finns en rågångsbeskrivning.

Del av karta A75-15:1 från 1765.

Av konceptkartan till det äldre ekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det i byn tillkommit en gård och att det alltså fanns tre gårdar i byn. I sydvästra delen av bytomten hade det byggts en gård för socknens komminister. Kööhögen redovisas som ”ättehög” i kartbilden, vilket tillhör ovanligheterna. Den gamla ängsmarken i sydost var helt och hållet uppodlad till åker och tillhörde komministerbostället. Förutom de tre gårdarna fanns bara en övrig bebyggd lägenhet på ägorna. Byn brukade tillsammans 48,9 hektar åker.

I början av 1950-talet såg situationen ungefär likadan ut som vid sekelskiftet 1900. Kööhögen redovisas om en samfällighet kallad Tjärkullen.

Idag finns det fortfarande tre bostadshus kvar i Vaxtuna by. Inga avstyckningar av tomter eller enbostadshus har tillkommit.

Lilla boningshuset i Vaxtuna. Fotograf: Peter von Schoultz 2000.

Vaxtuna ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.