Söderby

Söderby är beläget i centrala delen av socknen, strax söder om socknens centrum. Gränsen i öster utgör sockengräns mot Frösunda. Söderby gränsar även till Lindholmen i söder, Granby och Yttergärde i väster, Borresta, Orkesta och Viggeby i norr. Ägorna är väl sammanhållna och närmast rektangulära, med inägorna i väster direkt söder om socknens centrum och utmarken i öster. Hästberga omsluts helt och hållet av Söderby ägor. Där fanns i början av 1700-talet en vatten- och sågkvarn.

Söderby med omgivningar 2014.

Söderby gård ligger i den västligaste av en mer än två kilometer lång höjdsträckning i västsydvästlig - ostnordostlig riktning. Gårdstomten ligger relativt högt, nästan 35 meter över havet.

Utsikt mot Söderby gård. Fotograf: Karin Haglund 1958.

Det finns tre kända gravfält på Söderby ägor. Det som ligger närmast gårdstomten, RAÄ 21:1 består av 35 fornlämningar och ligger direkt väster om gården. På gravfältet som vetter mot väster och söder finns 30 runda stensättningar, fyra högar och en rektangulär stensättning. Rakt västerut finns i sluttningen gravfältet RAÄ 24:1 som ligger ganska nära Granby bytomt. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, varav cirka 73 runda stensättningar, nio rektangulära stensättningar och tre högar. På höjden öster om Söderby gårdstomt finns ett gravfält, RAÄ 103:1 med cirka 20 synliga fornlämningar varav 17 runda och sju kvadratiska stensättningar och två resta stenar. På tomten står en runsten, RAÄ 34:1 (U 341). Den hittades i början av 1900-talet 150 meter sydväst om gården i åkermark. På stenen står ”Ingjald (?) lät resa denna sten efter Kalv, sin fader, och efter Igul (?) sin broder, och efter Ragnvi, sin moder. Nu hjälpe gud och guds moder deras själ.”

Runsten U341 vid Söderby gård. Fotograf: Yngvve Sjögren 1992. 

Mellan de båda stora gravfälten i väster har påträffats flera runstenar, RAÄ 108:1 och 108:2 (U 342) samt RAÄ 126:2 som finns vid en vacker stenbro, RAÄ 126:1. Direkt söder om vägen och gården ligger en hög, RAÄ 102:1. I norra delen av ägorna i sluttningen mot kyrkan i norr finns några fornlämningsliknande lämningar på en udde, RAÄ 20:1, m fl. I nordöstra delen av ägorna finns på två platser rester efter torp, RAÄ 148:1 och RAÄ 149:1.

Namnet är ett väderstrecksnamn relaterat till socknens centrum med efterleden –by.

Söderby gård. Fotograf: Peter von Schoultz, 2000.

År 1703 (A75-14:1) gjorde lantmätare Lars Kietzling en ägomätning av Söderby ägor. Gården utgjorde en ensamgård värderad till 10 öresland, dvs 1 ¼ markland. Det årliga utsädet var nästan 18 tunnor och ängsmarken gav 44 lass, varav övervägande delen var starrhö som skördats i dalgången i nordöstra delen av ägorna. Gårdstomtens västra del bestod av två kalvtomter. Flera torp redovisas i kartan. Nära gården, alldeles intill vägen österut låg ett soldattorp. I nordöstra delen av ägorna fanns två torp, Nedersumpen och Översumpen. Torpen brukade egen åkermark och hade del i gårdens ängsskörd. I sydöstra delen av ägorna fanns en mosse som berättades tidigare ha varit en sjö. En runsten finns redovisad i kartan intill övergången över vattendraget i sydvästra delen av Söderby ägor. Även Hyppinge finns markerad i kartan. Hästberga redovisas i kartan med sina yttre ägogränser och platsen för gården och uppges ha varit ¼ frälsehemman, avgärda på Söderby ägor med därtill liggande vatten- och sågkvarn.

Del av karta A75-14:1 från 1703. 

Det finns inga skifteskartor över Söderby ägor.

Vid sekelskiftet 1900 hade Roslagsbanan tillkommit i östra delen av Söderby ägor. Den så kallade Bakmossen hamnade då på andra sidan järnvägen. Söderby gård låg på ursprunglig plats med ett boningshus i söder, två flankerande flygelbyggnader norr där om och en mindre ekonomibyggnad mitt emot boningshuset. Fler ekonomibyggnader fanns i öster, där även soldattorpet låg kvar. Hästberga låg kvar och invid vattendraget fanns en ångsåg. I nordost, där tidigare ett av torpen legat fanns några ekonomibyggnader kvar. Av textbeskrivningen till kartan framgår att det fanns en gård på Söderby och fyra bebyggda lägenheter på ägorna. Arealen åkermark var 56,8 hektar och det fanns 0,2 hektar naturlig äng.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade i västra delen av Söderby ägor tillkommit enstaka bostadshus, avstyckade på egna tomter, Söderbydal och Björkudden intill och öster om vägen. Väster om vägen hade en större ekonomibyggnad uppförts. I övrigt hade ingen annan ny bebyggelse tillkommit under 1900-talets förra hälft. Vägen hade rätats och går numera rakt igenom ägorna.

Idag har ytterligare en dryg handfull tomter styckats och bebyggts vid Björkudden och Söderbydal. Även vid Hästberga har det styckats några enstaka tomter som bebyggts med enbostadshus. Utmed den rätade vägen österut har sex nya tomter styckats och ganska stora enbostadshus uppförts på dessa. Även vid Bakmossen, söder om Roslagsbanan har det tillkommit en bebyggd tomt.

Norra delen av Söderby ägor utgör riksintresse för kulturmiljövården, K 74.