Lundby

Lundby är beläget i nordöstra delen av Orkesta socken. Gränsen i norr och öster utgör även sockengräns mot Torsholma och Stolp-Ekeby samt Prästgårdens utmark i Frösunda. Lundby ägor är väl sammanhållna med utmarken i norr, åkermarken centralt där även bybebyggelsen återfinns och den fd ängsmarken i dalgångarna nordväst och sydost om åkermarken. Bybebyggelsen var under historisk tid uppdelad och spridd på flera olika platser.

Lundby med omgivningar.

Lundby bytomt är åtminstone sedan tidigt 1600-tal uppdelad på två platser. Den östra delen av byn ligger strax över 20 meter över havet på en udde exponerad mot söder och väster, den västra delen av byn låg något högre mellan 20 och 25 meter över havet på en udde exponerad österut. Ägorna ligger lägst i söder mellan 15 och 20 meter över havet och högst i norr med enstaka höjder upp mot 40 och 45 meter över havet. Även i ägogränsen mot sydost och i öster finns enstaka höjder på kring 40 meter över havet. 

Mellangården i Lundby. Fotograf: Peter von Schoultz 2000.

 
Nergården i Orkesta Lundby. Fotograf: Peter von Schoultz 2000.

 
Norrgården i Orkesta Lundby. Fotograf: Peter von Schoultz 2000.

På Lundby ägor finns två kända gravfält. Det som ligger närmast bytomten ligger på 25-30 meters höjd strax väster om den västliga (och ursprungliga) delen av bytomten och det är ett gravfält, RAÄ 6:1 med cirka 140 fornlämningar, varav knappt 100 runda stensättningar, 23 högar, 17 rektangulära stensättningar och tre kvadratiska stensättningar. Intill den västra bytomtsdelen finns en stensättningsliknande lämning, RAÄ 133:1. Här finns även en fyndplats, RAÄ 132:1 för en hitflyttad malsten. 

På en åkerholme söder om den östra bytomtsdelen finns ett grav- och boplatsområde, RAÄ 98:1 där det finns fyra runda stensättningar, varav en skärvstenshög (värmepåverkad sten). I nordöstra delen av ägorna, väster om det skifte som kallas Rotängen, finns ett gravfält bestående av minst åtta runda stensättningar, RAÄ 94:1. Söder om gravfältet är platsen där malstenen hittades i slutet av 1950-talet, RAÄ 135:1.

I backen norr om den östra bytomtsdelen finns ytterligare en skärvstenshög och flera röjningsrösen, RAÄ 1:1, m fl. Väster om dessa, i kanten av backen som vetter mot väster ligger flera stensättningsliknande lämningar, RAÄ 2:1, m fl. På höjden norr om RAÄ 1:1 finns flera stensättningar, RAÄ 5:1, m fl och RAÄ 114:1.

I nordvästra delen av ägorna finns enligt stor- och lagaskifteskartor en plats där det tidigare legat ett torp, RAÄ 111:1, m fl. Nere i gränsen mot Orkesta by i sydväst finns flera runda stensättningar, RAÄ 17:1, m fl. Även på höjden i ägogränsen mot Viggeby i sydost finns en röseliknande stensättning, RAÄ 15:1. I backen ned mot nordost finns ytterligare en stensättning som kanske kan utgöra ett äldre rågångsmärke, RAÄ 115:1. Längre norrut, nära ägogränsen mot Stolp-Ekeby i öster finns på höjden också en stensättningsliknande lämning, RAÄ 4:1 som tidigare kan ha utgjort ett rågångsmärke.

I samband med vårsådd av gärdet sydväst påträffades i slutet av 1950-talet en del av en skafthålsyxa. Yxan har specialstuderats av arkeolog Torun Zachrisson.

Namnet Lundby är en sammansättning av förleden lund- och efterleden –by vilket kan tolkas som byn vid eller med lunden.

Under historisk tid bestod Lundby av två självägda och lika stora gårdar sammanlagt värderade till mer än tre markland. Det årliga utsädet för vardera gård låg mellan 12 ½ och 15 tunnor och antalet skördade lass hö var årligen 45. Det sammanlagda utsädet var således mellan 25 och 27 tunnor och ängsskörden var 90 lass. Relationen mellan ytan åker och antalet lass hö var ca 1:3 vilket visar att boskapsskötseln dominerade, men att spannmålsproduktion var förhållandevis betydelsefull för gårdarna i byn. Skog och mulbete fanns till nödtorften. Se geometriska jordeboken A9:61.

Del av karta A9:61 från 1637.

År 1735 (A75-10:1) gjordes en ägomätning av samtliga ägor tillhöriga Lundby. Byn var värderad till 27 ⅓ öresland. Det årliga utsädet låg kring 31 tunnor och höskörden var knappt 120 lass. Relationen mellan åker och äng var således 1:4 vilket innebär att boskapsskötseln var förhållandevis viktig. Av kartan framgår att Nedergården flyttats (dock före 1637) och att den tidigare legat direkt norr om Uppgården. Byn hade på 1730-talet tre brukningsdelar. Uppgården brukades av två brukare, Nedergården av en. I södra delen av ägorna, vid vattendraget som gick mitt igenom ängen fanns ett grävt dike och en byggnad kallad ”en liten fotviska”. I sydost fanns en åkervret benämnd ”Orrboda vret”. I öster, i övergången mellan åker och utmark fanns ett soldattorp kallat ”Bussenhus”. Lundby torp låg i norra delen av ägorna, med egen särhägnad åkermark, äng i Torpkärret och en beteshage benämnd Torphaga. Intressanta namn finns redovisade i kartan såsom Fröängen, Rotängen och Ormhagen.

Del av karta A75-10:1 från 1735.

År 1761 (A75-10:2) storskiftades Lundby. Det fanns då fyra olika stora brukningsdelar. 

I södra delen av det östra ängsgärdet låg en vattenkvarn (det som 30 år tidigare redovisas som en liten fotviska). Uppgården hade tillfälligt bytt namn till Norrgården. Byn var fortfarande värderad till 27 ⅓ öresland, dvs lite mer än 3 ⅜ markland.

År 1818 (A75-10:4) avmättes ägorna till Nedergården i samband med klyvning.

Lundby laga skiftades år 1856 (A75-10:5, renskriven textbeskrivning) (01-ORK-45, karta). Byn var delad i fem olika delar och hade fyra olika ägare och brukare, varav tre i Uppgården och en i Nedergården. Ett byte under tiden laga skiftet genomfördes medförde att alla delarna av Uppgården blev lika stora. En av delarna benämndes ”Wedergården”. Alla fick kvarboenderätt. Det fanns badstugor på svinvallen, norr om Uppgården. Stora delar av ängsmarken fanns fortfarande kvar. 

Del av karta 01-ORK-45 från 1856. 

Av konceptkartan till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns tre gårdar i Lundby och att soldattorpet låg kvar. Kartan är skadad i sydvästra delen av Lundby ägor och uppdelad på två kartblad , men av den tryckta häradsekonomiska kartan framgår att här fanns en väderkvarn i sydväst. Det fanns förutom de tre gårdarna fem övriga bebyggda lägenheter på ägorna. Arealen åkermark var nästan 100 hektar och det fanns 1,7 hektar naturlig äng kvar. 

I början av 1950-talet framgår att det fanns fyra bostadshus i Lundby, ett på Uppgårdens gamla tomt, ett alldeles väster om tomten med ekonomibyggnader i norr och två bostadshus på Nedergården i öster. Här fanns även ekonomibyggnaderna på samma impediment i sydost. En byggnad finns kvar vid läget för det gamla soldattorpet i övergången mellan åker och skog. I den sydvästra delen av ägorna låg Lundbyberg, norr om Kvarnbacken där det tidigare stått en väderkvarn.

Idag finns sammanlagt sex bostadshus på Lundby bytomter, fyra på den västra och ursprungliga bytomten och två på den östra. Situationen avseende bebyggelsen har inte ändrats så mycket sedan i början av 1950-talet.

Sydvästra delen av Lundby utgör riksintresse för kulturmiljövården, K 74.