Lindholmen

Lindholmens gård med omgivningar.

Lindholmen är beläget i sydöstra delen av Orkesta socken, men har även haft mark i södra delen av Frösunda socken. Här har det enligt medeltidshistoriker Sigurd Rahmqvist funnits en isolerad bygd kallad Fränninge. Han har även skrivit om Väsby som var föregångaren till Lindholmen. Ägorna till Lindholmen är synnerligen omfattande och var vid sekelskiftet nästan 600 hektar, vilket är mer än ¼ av socknens yta. De omfattar förutom sydöstra delen av Orkesta socken även en ansenlig del av södra Frösunda socken.

Flygfoto över Lindholmens gård i Orkesta. Huvudbyggnaden restes 1844 på grund efter en tidigare byggnad av Robert Montgomery Cederhjelm. Fotograf: AB Stockholms Aero ca 1950.

I nordvästra delen av Lindholmens ägor, söder om Hembygdsgården och söder och öster om Fotbollsplanen finns flera stora gravfält.

Namnet är en sammansättning av ordet lind- och efterleden –holm i bestämd form. Lind kommer sannolikt av trädslaget lind och efterleden är en typisk statusbetecknande namnform som var vanlig framför allt under 1700-talet.

Lindholmen var en sätesgård under medeltiden.

Lindholmen och kringliggande byar, ensamgårdar (bl a Slumsta, Mörby, Ekeby, Granby, Hästberga kvarn) och torp karterades år 1680 (A75-9:3) i samband med ägoredovisning initierad av dåvarande ägarinnan Christina Brahe. Åker och ängsmark till de karterade enheterna redovisas, liksom djurgård (väster om Lillsjön) och humlegårdar (öster om Lillsjön) till Lindholmen. Rågångarna är markerade och beskrivna direkt i kartbilden.

Del av karta A75-9:3 från 1680.

År 1727 genomfördes en ägomätning (A75-9:1) omfattande Lindholmens ägor både i Orkesta och Frösunda socknar. Kartan är synnerligen innehållsrik och informativ. Parkanläggningen och enskilda byggnader på huvudgården redovisas, liksom olika markslag och torplägenheter och annan bebyggelse som t ex krogen Skopan. Dessutom finns rågångarna och marknamn redovisade i kartbilden. Bland andra benämningar finns i kartbilden t ex Wäsbybacken och Ösbybacken. Väsby har tolkats som föregångaren till Lindholmens gård. 

Del av karta A75-9:1 från 1727.

År 1799 (A75-9:2) gjordes en bestämning av rågången (även socken- och häradsgräns) mellan Herrs-Ekeby och Stora Benhamra av mark där Svartbäckstorpet (senare Bäcken) och Nytorp var belägna.

Lindholmens gård. Fotograf: Zackeus Carlsson ca 1900.

Av 1903 års häradsekonomiska karta framgår att Roslagsbanan anlagts i västra delen av Lindholmens ägor och att stationen Lindholmen anlagts nära (knappt 300 meter) Slumsta och sockenvägen strax väster om sjöarna Lillsjön och Storsjön. Mörby och Slumsta ligger ännu under Lindholmen liksom en rad torp såsom Kulla, Abrahamsberg, Smedstorp, Trefnaden, Mörbytorp, Grindstugan och Kohagen. Inslaget av lövträdsvegetation mellan Stor- och Lillsjön är påtagligt och vägsystemet öster om Lindholmens gård vittnar om en herrgårds- och parkanläggning med stor ambition att ge avtryck i det omgivande landskapet. Av textbeskrivningen till kartan framgår att det fanns tre gårdar inom ägorna och inte mindre än nitton bebyggda lägenheter utöver dessa tre gårdar. Arealen åkermark uppgick till nästan 274 hektar och det fanns fortfarande drygt 3 hektar naturlig äng kvar.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade Lindholmens trädgårdsstad börjat anläggas på ömse sidor om Roslagsbanans station. Inledningsvis skedde bebyggelseetableringen på traditionellt sätt på impediment och moränbackar i landskapet. Den östra delen av bebyggelsen anlades i det som kallades Djurgården, som tidigare var avsett att fungera som jaktpark till Lindholmens sätesgård.

Idag har stora delar av området kring vägen och Roslagsbanan bebyggts med bostadshus, såväl moränbackar som gammal åkermark.