Borresta

Borresta är beläget centralt i västra delen av socknen. Ägofiguren är väl sammanhållen och långsträckt i öst-västlig riktning. Tomten ligger nära socknens centrum på ett impediment i östra delen av ägorna, helt omgiven av åkermark. Ängsmarken fanns under historisk tid i sydöstra delen av ägorna ned mot kyrkan, utmarken i väster.

Borresta med omgivningar.

Borresta gårdstomt ligger drygt 20 meter över havet på en udde exponerad österut, på ett landområde som vid bronsåldern fortfarande utgjorde en av vatten helt kringfluten, ganska stor ö. Det är i stort sett samma område som idag kallas Malmen. Ägorna ligger lägre i öster och högre i väster. På utmarken i väster finns enstaka höjder upp mot 30 meter över havet.

Borresta gård i Orkesta. Gården omnämns redan under vikingatiden. Fotograf: Peter von Schoultz, 2000. 

På Borresta ägor finns två kända gravfält. Båda ligger på ungefär samma höjd. Det gravfält, RAÄ 50:1 som ligger närmast och 150 metet rakt väster om gårdstomten är närmast kvadratiskt och består av 35 fornlämningar, varav cirka 32 runda stensättningar, två kvadratiska stensättningar, en hög och en rektangulär, högliknande stensättning. Det andra gravfältet, RAÄ 93:1 ligger i västra delen av ägorna och sträcker sig över ägogränsen mot Yttergärde i söder. Här finns åtta kända, runda stensättningar. Gravfältet är skadat och här har tidigare funnits flera resta stenar.

På västra sidan av de impediment som ligger närmast gårdstomten i väster finns en rund stensättning, RAÄ 51:1 och en 150 meter lång stensträng, RAÄ 128:1. I norra delen av ägorna finns flera stensträngar, RAÄ 129:1, m fl. Bortom stensträngarna finns ytterligare några fornlämningar som ligger söder om Annalund i Finnberga. Det är en röseliknande stensättning, RAÄ 43:1, en rund stensättning, RAÄ 43:2 och ytterligare en rund stensättning, RAÄ 43:3.

Gårdsnamnet är en sammansättning av det fornsvenska mansnamnet Borre och efterleden –sta i betydelsen Borres ställe.

Över Borresta ägor finns storskaliga kartor från åren 1637, 1765, 1818 och 1867.  

Borresta kartlades år 1637 tillsammans med Yttergärde. Borresta var en ensamgård under historisk tid värderad till 13 ½ öresland. Jordnaturen är inte klarlagd. Det årliga utsädet var mellan 33 och 36 tunnor och avser sannolikt både Yttergärde och Borresta. Årligen skördades 98 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således ca 1:3 vilket indikerar att spannmålsodling var förhållandevis betydelsefullt för dessa gårdar. Se geometriska jordeboken A9:58.

Del av karta A9:58 från 1637.

Storskifteskartan från år 1765 (A75-2:1) omfattar alla ägor till både Borresta och Yttergärde (Yttergården). I kartan redovisas även kyrkan, Klockargården, två ryttartorp, ett dagsverkstorp (som senare kom att kallas Malmhagen) samt läget för intilliggande gårdar i Orkesta by och Hästberga, bland andra Hästberga kvarn och såghus. Både Borresta och Yttergärde var rusthåll. Borresta var uppdelat i tre brukningsdelar och var sammanlagt värderade till 13 öresland (6 ½, 3 ¼, 3 ¼). Årligen besåddes 24 tunnland åkermark och 80 lass ängshö skördades. Relationen mellan åker och äng låg fortfarande kring 1:3.

Del av karta A75-2:1 från 1765.

År 1818 (A75-2:2) storskiftades ängsmarken.

År 1867 (A75-2:3) genomgick Borresta och Yttergärde laga skifte. Borresta bestod av ett mantal och ägdes och brukades av en brukare. Gården fick vid skiftet rätt att ligga kvar.

Del av karta A75-2:3 från 1867.

1903 års häradsekonomiska karta visar bland annat att ett skolhus anlagts på Borresta ägor. Av konceptet till samma karta framgår att det även anlagts en byggnad kallad Sturehill intill och väster om skolhuset. Gårdsbebyggelsen på Borresta var byggd med ett boningshus i norr, omgiven av trädgård och flankerad av två flygelbyggnader, vägen ut mot ägorna gick rakt igenom tomten och på andra sidan vägen låg några av gårdens ekonomibyggnader. På impedimentet närmast västerut fanns två ekonomibyggnader uppförda i vinkel. I östra delen av ägorna, som nu var helt uppodlade till åker, fanns ett vattenförande, ganska stort dike. Längst i väster, nära ägogränsen mot Yvlinge låg ett dragontorp och norr där om ytterligare två bostadshus med ett par ekonomibyggnader. Av textbeskrivningen till häradsekonomiska kartan framgår att det fanns en gård och fem bebyggda lägenheter på Borresta ägor. Arealen åker och annan odlad jord uppgick till 53,7 hektar och det fanns 0,7 hektar naturlig äng kvar.

Del av konceptet till det Häradsekonomiska kartverket från 1903.

I början av 1950-talet hade den östra av de två flyglarna på gårdstomten inretts eller byggts om till bostadshus. Nästan alla ekonomibyggnaderna hade flyttat från impedimentet väster om gårdstomten till en plats intill vägen sydost om gården, på samma backe. Det öppna diket i öster, omgivet av åker, fanns kvar. Den symmetriskt utformade trädgården fanns kvar. Längst i väster fanns Fredriksberg, ett av två bostadshus. Det som vid sekelskiftet var dragontorp fanns troligen kvar, men har inte namngivits i den ekonomiska kartan. Skogen till Borresta och Yttergärde benämndes ”Malmen”. Inga avstyckningar av tomter hade skett på Borresta ägor. Skolan fanns kvar, liksom det hus som vid sekelskiftet kallats Sturehill. 

Idag finns det vid Fredriksberg i väster fem bostadshus, varav två ligger på egna avstyckade tomter. Även den västra av de två flyglarna på gården utgör idag ett bostadshus. Direkt väster om Orkesta kyrka finns två bostadshus (Sturehill).

Borresta utgör i sin helhet riksintresse för kulturmiljövården, K 74.