Vivelsta

Vivelsta är beläget i socknens östra del och gränsar i öster till Granby i Orkesta socken, till Markims prästgård i norr och Husby i väster. Ägofiguren är närmast trekantig med inägorna i den breda delen i norr upp mot sockenvägen och utmarken avsmalnande i söder gränsande mot Husby ägor i väster. Gårdsbebyggelsen ligger centralt på ett impediment omgivet av åkermarken som under historisk tid i sin tur var omgiven av ängsmark. Förhållandevis stora arealer betesmark har funnits på Vivelsta.

Vivelsta med omgivningar 2014. 

Vivelsta ägor ligger mellan knappt 10 och 45 meter över havet. Markerna ligger lägst i en dalgång söder om gårdsbebyggelsen och västerut. Utmarken i söder sluttar upp mot sydost och når höjder kring 35 och 45 meter över havet. Gårdstomten ligger ungefär 20 meter över havet på en udde i landskapet som vetter söderut.

Namnet omnämns första gången år 1385 och skrevs så Vivelse eller Vivelsum och har troligen med belägenheten intill sjön att göra. Vad förleden betyder är osäkert.

Vivelsta gårds ekonomibyggnader i Markim sett från skogen sydost om gården. Fotograf: Gunnar Hillbo 2006.

På Vivelsta ägor finns ett litet gravfält, RAÄ 32:1 med fem fornlämningar varav en hög och fyra runda stensättningar. Gravfältet ligger lågt, på en åkerholme i västra delen av ägorna.

Väster om gravfältet har det funnits en enstaka stensättning,RAÄ 19:1 som togs bort år 1967. Platsen för stensättningen kallas Marielund, är avstyckad och bebyggd med två bostadshus. Rakt väster om gravfältet finns en stenskodd terrassering, RAÄ 155:1 som tolkats som en odlingsterrass. 

Knappt 300 meter norr om gårdstomten, vid Johannelund, finns rester av ett hägnadssystem, en stensträng som löper i öst-västlig riktning, RAÄ 159:1. Norr om stensträngen finns en övrig kulturhistorisk lämning, RAÄ 162:1 där man bland annat funnit en källargrop.

I nordöstra delen av Vivelstasjön har det år 1899 hittats indikationer på en offerplats, RAÄ 164:1. Uppe på en svag förhöjning nordost om Vivelstasjön finns flera runda stensättningar, RAÄ 31:1 m fl. Väster om Kohagsberget, som ligger söder om gårdstomten, finns två husgrunder som båda är 8 x 6 meter stora, RAÄ 30:1 och RAÄ 30:2.  Uppe på Kohagsberget finns en stor hög, RAÄ 29:1. I gårdstomtens sydöstra del finns rester efter odling och husgrunder, RAÄ 28:1. Längre österut, i en svacka mellan åkrar, finns en offerkälla kallad Lillängskällan, RAÄ 79:1. Ytterligare längre österut har det funnits numera borttagna lämningar, RAÄ 76:1.

Vid Syrenelund och Granliden finns några fornlämningsliknande lämningar, RAÄ 77:1 m fl och RAÄ 78:1. Söder om Solbacken finns en fornlämningsliknande bildning, RAÄ 75:1. Söder om Dykärret finns två övertorvade stensättningar, RAÄ 72:1 och RAÄ 72:2.

Under historisk tid utgjorde Vivelsta en självägd ensamgård, ett skattehemman om 12 öresland (1½ mantal). Det årliga utsädet uppgick till 19 respektive 16 tunnors utsäde och ängsskörden var 60 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således knappt 1:3. Se den geometriska jordeboken A9:41.

Del av karta A9:41 från 1637. 

År 1769 genomgick Vivelsta storskifte (A63-12:1). Då fanns här fyra brukningsdelar tillhöriga Danvikens hospital. Två brukningsdelar var taxerade till 4 öresland och de två andra till 2 öresland. Det fanns ett torp benämnt Wreten och skogen beskrivs som helt uthuggen. Till kartan finns även en utförligt rågångsbeskrivning. Vivelstasjön i sydväst kallades Wällingsbyttan och det fanns benämningar såsom ”smedjebacke” och ”soldatebacken”.

Del av karta A63-12:3 från 1769.

1801 (A63-12:2) genomfördes en klyvning av ¼ dels mantal, men till den finns ingen karta.

År 1809 (A63-12: 3) utfördes ytterligare ett storskifte. Det finns en särskild karta som redovisar hustomterna med de fyra brukningsdelarna på gårdstomten. Torpet Nybygget hade tillkommit i östra delen av ägorna samt ”Smedens hustomt och täppa” i nordvästra delen av ägorna, alldeles intill och söder om sockenvägen. Soldattorpet redovisas med två boningshus och två ekonomibyggnader i norra delen av ägorna. Soldaten hade egen beteshage och egen åker.

Del av karta A63-12:3 från 1809. 

Av konceptet till 1903 års häradsekonomiska karta framgår att ytterligare bebyggelse hade etablerats utmed sockenvägen i norra delen av Vivelsta ägor, bland annat ett skolhus, Skrattbacken och Syrenelund. Soldattorpet fanns kvar. Det hade även tillkommit bebyggelse längs vägen upp mot gården. Det fanns en trädgård nordväst om boningshuset på Vivelsta. Nybygget fanns inte kvar.

Cykelreparatör Elon Eriksson med hustrun Greta och fostersonen Ulf framför Vivelsta soldattorp. Fotograf: E Lagerqvist ca 1940.

I början av 1950-talet låg vid sockenvägen i nordvästra delen av ägorna, väster om skolan, Marielund. Vägen hade rätats något och bebyggelse benämnd Skrattbacken låg på Prästgårdens mark. På Vivelsta ägor låg Solhem med två bostadshus och Johannelund på ömse sidor om infarten till gården. Indraget en bit söder om vägen hade Granliden och Solbacken tillkommit. I kartan redovisas intressanta marknamn som Runvreten och Traktatet.

Idag har det avstyckats ytterligare några tomter i anslutning till redan befintlig bebyggelse nära vägen, bl a vid Johannelund.

Nordvästra delen av Vivelsta ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.