Viby

Viby är beläget centralt i östra delen av socknen och har ägogräns i sockengränserna mot Vaxtuna och Borresta i Orkesta socken i väster och mot Lunda socken i norr. Viby har långsträckta ägor i nord-sydlig riktning med inägor i söder och utmark i norr. Bytomten är belägen centralt i åkermarken.

Viby med omgivningar 2014.

Viby ligger lågt i söder och högt i norr. Bytomten ligger på en höjd som omges av lägre mark cirka 25 meter över havet. Inägorna i söder ligger mellan 10 och 20 meter över havet och utmarken i norr sträcker sig i enstaka delar upp mot 55-60 meter över havet, med en högsta punkt i sockengränsen mot Orkesta i öster.

Namnet är ett –bynamn med förleden vi- som omnämns första gången på 1280-talet. Bebyggelse med förleden vi- förknippas ofta med platser som haft central betydelse under förkristen tid.

Det finns tre kända gravfält på Viby marker. Det största, RAÄ 90:1 ligger ungefär 800 meter norr om bytomten och består av ungefär 200 fornlämningar, varav tre rösen, cirka 144 runda stensättningar, två kvadratiska stensättningar, en tresidig stensättning samt cirka 50 resta stenar. Öster om det stora gravfältet, i ägogränsen mot Vaxtuna och Orkesta socken i öster ligger ett mindre gravfält, RAÄ 57:1 med cirka 10 runda stensättningar. Mellan de båda gravfälten löper en lång hålväg, RAÄ 91:1, den så kallade Vasavägen som fortsätter söderut i sockengränsen mellan Markim och Orkesta. Intill hålvägen finns två husgrunder, RAÄ 54:1 och RAÄ 54:2. Mellan det stora gravfältet och bytomten har det funnits en numera borttagen hög – kallad Ljushögen - på ett gravfält som inte heller finns kvar, RAÄ 134:1. I södra delen av högen har boplatslämningar undersökts av arkeologer, RAÄ 134:2 varvid ett 2 dm tjockt boplatslager med tre härdar, två stenskodda stolphål, två gropar, lerklining samt bränd lera påträffades.

I nordvästra delen av bytomten finns ytterligare en hög, RAÄ 47:2. Kring högen uppges det finnas spår av äldre bebyggelse. Söder om högen kan det ha funnits fler fornlämningar. I södra delen av bytomten finns en fornlämningsliknande lämning, RAÄ 49:1.

Nära sockengränsen i öster finns två enstaka fornlämningar, RAÄ 67:1 som har utgjort en numera helt bortodlad högliknande lämning och RAÄ 67:2 som är en stensättningsliknande lämning.

Drygt 500 meter sydost om bytomten på en höjd exponerad västerut ligger ett gravfält, RAÄ 46:1 med cirka 30 fornlämningar, varav 28 runda stensättningar och 2 resta stenar. 

Viby är en av de få byar i socknen som saknar karta från 1630-talet. 

År 1765 (A63-11:1) storskiftades Viby. I kartbilden redovisas både Ljushögen och Kjöhögen. Byn bestod då av två lika stora gårdar om 14 öresland var, dvs sammanlagt 28 öresland (3 ½ markland) som utgjorde frälse och tillhörde Danvikens hospital. Det fanns ett soldattorp på ägorna. Det årliga utsädet uppgick till kring 18 tunnor vardera och var således för hela byn ungefär 36 tunnor. Ängsskörden var årligen kring 26 lass hö vardera, dvs 52 lass sammanlagt. Relationen mellan åker och äng var således ungefär 1:1,7 vilket visar att även om boskapsskötseln fortfarande dominerade försörjningen så var spannmålsodlingen förhållandevis viktig.

Del av karta A63-11:1 från 1765.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det fortfarande två gårdar i Viby, men den västra gården förefaller ha varit lite större än den östra. Båda gårdarna hade varsin trädgård kring boningshusen mot söder. Väster om vägen, mittemot Kjöhögen, fanns ett soldattorp. Den gamla ängsmarken i söder var helt uppodlad till åker.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket 1900.

I början av 1950-talet hade det tillkommit en mindre gård i östra delen av bytomten. Den västra av de två ursprungliga gårdarna var fortfarande tydligt större än den östra. Soldattorpet mitt emot Kjöhögen fanns kvar och benämndes ”Käckens” (namnparallell till Kvickens på Stora Lundby).  I norra delen av ägorna finns namnet ”Vinkällarässeln” i kartbilden. Det är dock oklart vad som åsyftas.

Vid ängs- och hagmarksinventeringen som genomfördes i början av 1990-talet konstaterades att det på Viby ägor fanns en hage med hög biologisk mångfald och som därför tilldelades klass 2. Det var då en av de två finaste hagmarkerna i hela kommunen. Här växte bl a fältgentiana och kattfot, men även ängsskallra, slåtterfibbla, ängsvädd, stagg, darrgräs och orkidén jungfru Marie nycklar.

Idag finns två bostadshus med ekonomibyggnader i Viby. Bostadshusen är som tidigare tydligt orienterade mot söder och ekonomibyggnaderna i norr. Det har inte tillkommit någon bebyggelse eller skett några tomtavstyckningar här.

Viby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.