Saxta

Saxta är centralt beläget i socknens östra del. Bebyggelsen på Saxta gård är belägen i en vägkrök i södra delen av ägorna. Ägorna är väl sammanhållna med utmark och beteshagar i söder och sydost, åkermarken centralt och den gamla ängsmarken i väster.

Saxta med omgivningar 2014.

Markerna till Saxta gård ligger förhållandevis lågt. Utmarken i söder sträcker sig upp mot drygt 25 meter över havet. Gårdstomten ligger lägre, mellan 20 och 25 meter över havet och det som tidigare var ängsmark i nordväst ligger mellan 10 och 15 meter över havet.

Saxta omnämns första gången relativt sent, år 1485, och namnet är ett –stanamn.

Saxta gårds huvudbyggnad. Fotograf: Okänd ca 1940.

Förhållandevis få förhistoriska lämningar är kända på Saxta bys marker. Det finns inget känt gravfält på ägorna, men öster om gårdstomten finns en stensättningsliknande lämning, RAÄ 43:1. I norra delen av ägorna finns enstaka stensättningar, en hög, en treudd, RAÄ 44:2 och en trefaldighetskälla, RAÄ 45:1.

Under historisk tid var Saxta en ensamgård. På 1630-talet fanns här ett kronohemman om 8 öresland (1 markland). Åkermarkens omfattning motsvarade 12 tunnors årligt utsäde och på ängsmarken kunde 32 lass hö skördas. Relationen mellan åker och äng var således knappt 1:3
Se den geometriska jordeboken A9:45.

Del av karta A9:45 över Saxta 1637.

År 1787 (A63-9:1) genomfördes storskifte på Saxta ägor. Saxta hade även utjord i Yvlinge by och en ängsfjäll i Husby, men dessa är inte uppmätta. Då var gården taxerad till ¾ mantal frälse tillhörigt Danvikens hospital. Gården var kringbyggd och det fanns en liten vattendamm i anslutning till gården, väster om vägen. Åkermarken var indelad i två gärden som norr om gården delades av vägen. Ängen och hagen längs med ägogränsen mot Borresta i öster benämndes Porsängen och Porshagen. Inga torp finns redovisade.

Del av karta A63-9:1 som visar Saxta gårds byggnader 1787.

År 1903 hade en del av de tidigare ekonomibyggnaderna rivits, men gården hade fortfarande en kringbyggd form. Väster om boningshuset fanns en stor trädgård. Det fanns två mindre skiften omgivna av Yvlinge ägor i norr. All ängsmark var uppodlad till åker. Inga andra bebyggelselägen än Saxta gård fanns ännu vid sekelskiftet 1900.

Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade bebyggelse tillkommit i norra delen av ägorna, väster om vägen låg Saxtalund och Granhyddan, öster om vägen låg Bobacken. Betesmarken i sydost var välbetad och öppen till stora delar. Flygfotografiet i den ekonomiska kartan visar tydligt var gränsen mellan den historiska åkermarken och den fd ängsmarken gick innan ängen odlades upp. Väster om gården fanns en såg som sannolikt hade stor betydelse för hela socknen och eventuellt även ett större område.

Flygfoto över Saxta såg. Fotograf: Stockholms Aero 1957.  

Idag har ytterligare tre tomter styckats vid Bobacken, varav två på åkermark. Rester av sågen finns kvar, men i dåligt skick.

Jordbruket med mjölkproduktion lades ned på Saxta i början av 1990-talet. Gårdens åker och betesmark brukas av Yvlinge. En del av ekonomibyggnaderna används som garage, men de står till övervägande delen öde.

Kafferast framför stallet och höskullen på Saxta gård. Fotograf: Okänd ca 1935. 

Det finns tydliga spår kvar av den kringbyggda och funktionsuppdelade gården i en del med bostad och en del med ekonomibyggnader. Sågen hade en mycket strategisk placering, dels i anslutning till ett skogsområde, men även i ett bra läge ur kommunikationssynpunkt.

Saxta ingår i sin helhet i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.