Prästgården
Prästgården är belägen centralt i socknen, knappt 750 meter öster om kyrkan. Ägofiguren är närmast trekantig med inägorna i väster och utmarken i öster. Den västligaste delen ligger lägst och var länge utnyttjad som ängsmark, närmast gården, lite högre upp i terrängen fanns åkermarken och i öster fanns betesmark. Prästgården är den enda byn/ensamgården i socknen som inte hade tillgång till skog. Gården ligger centralt på en höjdrygg som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Prästgårdens ägor gränsar mot Vivelsta i söder, Husby och Bergby i väster, mot Ekeby, Örsta, Lena och Saxta i norr. Sockengränsen mot Orkesta utgör ägogräns i öster.
Markim Prästgård med omgivningar 2014.
Den västra delen av Prästgårdens ägor ligger lågt, strax över 10 meter över havet. Längre österut finns någon enstaka höjd på 30 meter över havet, men huvuddelen av den östra delen av ägorna ligger på höjder kring 20 meter över havet.
Markims prästgård i jili 1995. Fotogaf: Gun Hillbo 1995.
Det finns två kända gravfält på Prästgårdens ägor. Båda ligger norr om gårdstomten. Det största gravfältet, RAÄ 93:1 innehåller cirka tio runda stensättningar. Det andra gravfältet, RAÄ 74:1 innehåller fem fornlämningar, varav två är osäkra. Dessa utgör också runda stensättningar. Söder om gårdstomten har det eventuellt också funnits ett gravfält, RAÄ 157:1 m fl eftersom flera stenpackningar framkommit i samband med att en tennisplan skulle läggas igen. På gårdstomten finns även några fornlämningsliknande lämningar, RAÄ 158:1 m fl.
Nordväst om gårdstomten finns två högar, RAÄ 92:1 och RAÄ 92:2. Nordost om gårdstomten finns flera enstaka stensättningar, RAÄ 132:1 m fl. I kanten av skogsmarken, nära åkermarken drygt 300 meter sydost om gården finns en grupp med flera stensättningsliknande lämningar, RAÄ 70:1 m fl. På några av lämningarna finns påförd odlingssten. Vid Rönnbacken i sydöstra delen av Prästgårdens ägor finns flera fornlämningsliknande lämningar, varav två husgrunder, RAÄ 69:1 m fl. Invid sockenvägen i söder finns en vägvisarsten, RAÄ 131:1 med inskriptionen ”Västra fögd. Södra vägh. distr.”
Under historisk tid har Prästgården utgjort en ensamgård. Jordetal finns inte angivet i det historiska kartmaterialet. Den äldsta kartan över Markims prästgård är daterad till 1630-talet, A9:44. Gården hade då 21 respektive 22 tunnors årligt utsäde och i ängen skördades 60 lass hö. Relationen mellan åker och äng var 1:3.
Del av karta A9:44 från 1637.
Det finns inga skifteskartor över Prästgården.
Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns två bostadshus på gården. Här fanns även relativt stora trädgårdar, både söder och norr om bostadshusen, väster om vägen. Ekonomibyggnaderna låg samlade på den östra sidan av vägen igenom ägorna. Invid vägen i södra delen av ägorna hade bebyggelse etablerats, nära vägkorsningen mellan byvägen och sockenvägen låg ett fattighus, längre österut låg prästtorpet och i den östligaste delen av ägorna fanns ett skolhus. Mellan Prästgården och skolhuset ledde en stig. All ängsmark var uppodlad till åker. Vegetationen bestod huvudsakligen av barrträd, men impedimenten närmast gården var trädlösa.
Del av konceptet till det häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900.
I början av 1950-talet hade det tillkommit två bostadshus tillhöriga Prästgården öster om byvägen, söder om ekonomibyggnaderna. Backarna närmast gården var fortfarande öppna. I söder hade sockenvägen fått en lite annan sträckning och rätats ut något. Det innebar att bebyggelsen i Skrattbacken nu låg norr om vägen och på Prästgårdens ägor. Fattighuset som legat intill fanns inte längre kvar. Ungefär där prästtorpet tidigare legat ligger nu socknens församlingshem. Marken öster om församlingshemmet fram till åkermarken var helt öppen. Invid och väster om skolan hade två bostadshus tillkommit och på åkermarken nära vägen hade även ett bostadshus benämnt Rönnbacken uppförts. I norra delen av samma åker hade en fotbollsplan anlagts.
Flygfoto över Markims prästgård. Fotograf: AB Flygtrafik ca 1950.
Idag är gårdens bebyggelsestruktur i stort sett oförändrad sedan 1950-talets början då de stora förändringarna skedde under 1900-talets första decennier. Det finns ett tiotal avstyckade tomter längs med sockenvägen i söder varav de flesta är bebyggda. Platsen för socknens gamla fattighus, som revs efter sekelskiftet 1900, är idag bebyggd och området med de två bostadshuset benämns Skrattbacken. Vid Rönnbacken, som var ett enstaka bostadshus på åkermark vid 1950-talets början, har det nu tillkommit ytterligare tre tomter och bostadshus. Vid skolan har det tillkommit tre bostadshus på egna tomter. Dessutom finns en avstyckad tomt öster om skolan.
Prästgården ingår i sin helhet i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.