Husby

Husby är beläget centralt i socknen, men stora delar av markerna sträcker sig ned i södra delen av socknen. Husby ägor är omfattande med inägorna i norr och relativt stora utmarker i söder.

Husby med omgivningar 2014

Byn gränsar till Lundby i väster, omgärdar Ybelholm på dess södra och östra sida, gränsar till Vivelsta i öster, Prästgården i nordost och Bergby i norr. De högsta höjderna av Husby ägor återfinns i de sydöstra delarna och sträcker sig upp mot enstaka höjder på 45 meter över havet. Inägorna i norr och väster ligger lägre, på höjder mellan 10 och 20 meter över havet.

Vykort som visar Husby. Bilden kan vara tagen någon gång på 1920-talet eller tidigare. Fotograf: Okänd

Det finns tre kända gravfält på Husby ägor och de ligger på impediment väster och söder om bytomten. Gravfältet rakt väster om bytomten, RAÄ 26:1, är uppdelat i två delar och består av ungefär 50 fornlämningar varav 5 högar och ca 38 runda stensättningar. Här finns även 6 rektangulära stensättningar. På ett impediment rakt söder om bytomten finns ett mindre gravfält, RAÄ 27:1 som består av sju fornlämningar varav en hög och sex runda stensättningar. 

Ytterligare lite längre österut finns ännu ett gravfält, RAÄ 128:1 som består av 25 fornlämningar varav två högar, 22 runda stensättningar och en treudd. Det finns även ett gravfält på gränsen till Bergby i norr, RAÄ 7:1 och i dess södra förlängning finns lämningar efter en härd, RAÄ 7:2. Väster om det största gravfältet finns även några enstaka stensättningar, RAÄ 2:2 m fl. Ytterligare lite längre västerut, på 25-metersnivån, på en udde exponerad österut ligger en stenfylld stensättning, RAÄ 25:1. I nordväst, upp på impedimentet som sträcker sig söderut från Bergby finns flera enstaka fornlämningar, bl a i form av en hög, RAÄ 127:1.

I åkermarken sydost om Sjöbacken har det hittats en mejsel, RAÄ 160:1, i mörk bergart av karelsk typ. Den inlämnades i början av 1930-talet och har specialstuderats av arkeologen Torunn Zachrisson.

Längre söderut på Husby ägor, nära gränsen mot Lundby i väster finns en minnessten, RAÄ 121:1 benämnd Krogörn som restes 1916 till minne av vintervägen från Stockholm vidare norrut som fortfarande användes på 1860-talet. Vid stenen låg Krogörns vilställe för de som färdades på vintervägen. Norr om Krogörnsstenen finns en husgrund, RAÄ 122:1. En hålväg sträcker sig in västerifrån Lundby ägor, RAÄ 145:1. 

I sydvästra delen av ägorna, där gården Husbyön anlagts i sen tid, finns flera fornlämningar. Sydost om gården finns flera fornlämningsliknande lämningar, RAÄ 82:1, RAÄ 96:1 (en stor tall) och RAÄ 141:1 samt RAÄ 142:1. Ytterligare lite längre söderut finns bebyggelselämningar efter ett torp, RAÄ 146:1, Myrtorpet (som dock inte finns redovisat i det historiska kartmaterialet). Sydost därom finns ytterligare bebyggelselämningar, RAÄ 97:1 och flera fornlämningsliknande lämningar, bl a RAÄ 83:1.

Husby har varit en sk husaby – en förvaltningsgård som ägdes av kronan under sen vikingatid. Husby omnämns första gången i bevarade skriftliga källor på 1280-talet.

På 1630-talet var Husby en by med tre gårdar, varav ett skattehemman om 16 öresland (2 markland) och två frälsegårdar om vardera 8 öresland (1 + 1 markland). För skattegården uppgick det årliga utsädet 22 ½ respektive 22 tunnors utsäde + 19 på Öhn och till detta tillkom 4 ⅞ i vretarna. Frälsegårdarna hade vardera 11 ¼ samt 11 tunnors utsäde + 9 på Öhn och i vretarna 2 ⅜.  Årligen skördades 48 + 55 lass hö till skattegården och 24 + 27 lass hö till frälsegårdarna. Relationen mellan åker och äng var således 1:⅔ vilket innebär att det var förhållandevis betydelsefullt med spannmålsodling i Husby. Se den geometriska jordeboken A9:46-47.

Del av karta A9:46-47 från 1637.

År 1737 (A63-4:1) karterades södra delen av Husby ägor och torpen där.

År 1764 (A63-4:3) genomfördes ett storskifte. Förslaget till skifte redovisas i en mycket färgrik karta som visar enskilda byggnaders lägen och hur brukandet av marken blev uppdelad mellan sex olika brukningsdelar efter skiftet. Textbeskrivningen inleds med en noggrann genomgång av rågångarna kring Husby ägor. Därefter framgår att det fanns två gårdar i byn, skattegården som var värderad till 16 öresland (2 markland) och som brukades av tre olika brukare (8 + 4 + 4) och Danvikshemmanet om 16 öresland (2 markland) som också var uppdelat mellan tre olika brukare på motsvarande sätt. Utsädet för de största brukningsdelarna låg mellan ca 34 och nästan 37 tunnor och ängsmarkens yta uppgick till mellan drygt 67 och 71 tunnland. De fyra mindre brukningsdelarna hade mellan knappt 17 och drygt 18 tunnland åker och ängsmarkens yta låg mellan 33 och drygt 34 tunnland.  

De av karta A63-4:3 över Husby ägor 1764. 

År 1821 (A63-4:4) genomfördes storskifte av Husby ängsmark.

År 1853 (A63-4:5) genomfördes laga skifte. (Kartan finns inte tillgänglig digitalt, men textbeskrivningen finns renskriven i digital form i lantmäteristyrelsens arkiv). Det fanns vid 1800-talets mitt fortfarande sex brukningsdelar i byn varav två fick utflyttningsskyldighet som ett resultat av skiftet.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att en av de två gårdarna i Husby som fick utflyttningsskyldighet vid laga skiftet flyttat ut till ett nytt läge i åkermarken nordost om den ursprungliga bytomten och kallas Åkerby. På bytomten fanns tre gårdar kvar och två nya bebyggelselägen hade tillkommit (vid gravfälten) väster om bytomten nära Rosendal (senare benämnt Lillgården) på Lundby ägor. På impedimentet söder om bytomten fanns ett bostadshus (arbetarbostaden Tratten) och längs vägen söderut mot ett soldattorp och bebyggelse benämnd Sjöberg låg en ekonomibyggnad. Längre söderut, förbi Ybellund, låg Nydal, Stjärnan och längst i söder Komötet.

I början av 1950-talet hade det på bytomtens östra del tillkommit en bostad benämnd Husbyberg och ett bostadshus på den västra av de tre gårdarna på den ursprungliga bytomten. De två bostadshusen väster om vägen upp mot Bergby låg kvar och den ena – den norra, benämndes Karlsberg. Söder om vägen hade det tillkommit bebyggelse benämnd Rosenhäll. Vid Vivelstasjöns södra ände låg Sjöstugan (fd Sjöberg) och en obebyggd tomt benämnd Sjöbacken. I södra delen av ägorna låg de små lägenheterna Nydal, Stjärnan och Komötet kvar, men i sydväst hade en hel kringbyggd gård benämnd Husbyön tillkommit där det vid sekelskiftet legat en mindre ekonomibyggnad med infart västerifrån Lilla Lundby.

I norra delen av bytomten har det byggts nya ekonomibyggnader till en av gårdarna. Idag har det öster om impedimentet där Tratten ligger tillkommit en stor ekonomibyggnad. I södra förlängningen av Vivelstasjön har det tillkommit ytterligare en bebyggd tomt, nära Krogörn. Nydal, Stjärnan och Komötet finns kvar, liksom Husbyön. I sydöstra delen av ägorna har ett skifte kallat Mats-Lars skog styckats av och en byggnad har uppförts som nås via Molnby söderifrån. Längst i sydväst har det tillkommit en ekonomibyggnad i ett tidigare obebyggt läge.  Idag finns ett museum i Husby gård som drivs genom en stiftelse. Arbetarbostaden Tratten, som rymt fyra små identiskt lika lägenheter, utmärker sig arkitektoniskt genom sin speciella form.

Norra delen av Husby ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 74.