Kårsta by
Kårsta by ligger i centrala delen av Kårsta socken. Ägofiguren är liksom för intilliggande byar långsträckt i öst-västlig riktning med inägorna i väster och utmarken i öster.
Karta över Kårstaby med omgivningar.
Kårsta bytomt ligger ungefär 25 meter över havet. Den breda dalgången öster om byn ligger mellan 10 och 20 meter över havet, den smalare dalgången mot Salby i väster ligger lika lågt. Strax väster om bytomten, där det ligger ett gravfält, återfinns den högsta höjden i byns västra delar på upp till 50 meter över havet. Öster om den breda dalgången finns höjder på upp till drygt 60 meter över havet. Skogsmarken ligger högre söderut och ytterligare lite lägre norrut mot Rickeby.
Flygfoto över Kårstaby. I bildens mitt något t v syns Kårsta kyrka. Längst t v i bildens nedre kant står en lada med halmtak, troligen byggd redan på 1700-talet. Ladan revs efter 1940. T h i underkant ligger Henriksborg i vars högra flygel en handelsbod var belägen. I bildens mitt t v syns Kårsta skola, i bruk till 1982. Fotograf: Liljeqvist AB Flyg, 1936.
Namnet är detsamma som sockennamnet och är en sammansättning av förleden cor- och efterleden –sta. Vad förleden betyder är inte klarlagt.
På Kårsta bys ägor finns två kända gravfält. Det största, RAÄ 74:1 ligger precis väster om T-korsningen öster om kyrkan och byn. Gravfältet rymmer ungefär 20 synliga fornlämningar, varav en hög och 19 runda stensättningar. Gravfältet är påverkat av grustäkt i öster och bebyggelse i söder. På en åkerholme intill ägogränsen mot Rickeby i norr finns ett mindre gravfält, RAÄ 50:1 med ungefär 10 fornlämningar varav tre högar och sju runda stensättningar. I kyrkan finns en runsten och ett runstensfragment inmurat i västra gaveln, RAÄ 75:1. Fyndplats, eller snarare förvaringsplats, för en stenyxa i mörk gråsten, RAÄ 99:1 är registrerat strax söder om det stora gravfältet. Knappt 400 meter nordost om bytomten finns en stenfylld, enstaka stensättning, RAÄ 53:1. I östra delen av dalgången och i dalgångens sluttning har några historiska husgrunder registrerats.
Runristningen är inmurad i Kårsta kyrkas västra gavel. "Alrik lät resa stenen och göra bron till minne av Helge, sin son, Hultrik och Ödin till minne av sin bror. Sven ristade". Fotograf: Svante Berg, 2003.
Kårsta har varit en relativt stor by med fem gårdar. Det finns dock inga kända storskaliga historiska kartor som visar hur hela byn har varit brukad och ägd under 1600- och 1700-talen. Det finns en avmätning av byns skog som gjordes år 1768 (A52-11:1). Det finns även en karta som är resultatet av en ängsdelning år 1788 (A52-11:2).
Sockenkartan (A52-1:1) från år 1841 visar att Kårsta by omgav kyrkan belägen mitt i byn. Väster om kyrkan fanns två gårdar, varav en beboddes av komministern. Öster om kyrkan, mot dalgången i öster låg minst fem gårdar. Intill vägen söderifrån låg två torp, dels ett nära ägogränsen mot Broby i söder och dels ett båtsmanstorp lite längre norrut. Öster om byn i sluttningen ned mot dalgången i öster låg dels ett båtsmanstorp och dels en lägenhet betecknad BN. Mot ägogränsen i söder låg torpet Ulriksborg och ytterligare en lägenhet betecknad BN. Vattendraget i dalgången hade ett meandrande lopp.
Del av Sockenkartan (A52-1:1) från 1841.
År 1866 (A52-11:4) laga skiftades Kårsta by som då bestod av fem gårdar med vardera en brukare. Två av gårdarna tillhörde Uppsala akademi, dels byns största gård som var värderad till 11 ⅓ öresland och en annan gård värderad till 7 öresland. En gård ägdes av en privatperson och var värderad till 5 5/6 öresland. Två av gårdarna ägdes av kyrkan och beboddes dels av kyrkvärden (10 öresland) och dels av komministern (5 5/6 öresland). Byn var sammanlagt värderad till 39 öresland eller knappt 5 markland. Av skifteshandlingarna framgår att alla fem gårdar fick rätt att bo kvar.
Konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 visar att det fortfarande fanns fem brukningsdelar i byn. Gården i nordväst var komministerboställe. Klockaren bodde direkt söder om vägkorsningen, närmare kyrkan. Söder om komministerbostället låg en gård och öster om kyrkan fanns tre gårdar. Båtsmanstorpet i sluttningen mot dalgången låg kvar och norr därom låg Karlslund, nära Roslagsbanan. Där det på 1840-talet legat ett annat båtsmanstorp fanns en bostad benämnd Berge. All ängsmark i dalgången hade odlats upp under senare delen av 1800-talet, men på gårdstomterna i östra delen av byn fanns fortfarande mark som slogs och brukades som äng kvar. Det fanns 118,2 hektar åker och 2,2 hektar naturlig äng.
´
Del av Konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900.
I början av 1950-talet hade klockaren flyttat över till västra sidan av vägen där komministerbostället tidigare legat. På platsen där klockaren haft sitt hus vid sekelskiftet, precis söder om vägkorsningen låg en skola. Gården söder om komministerbostället fanns kvar och det hade tillkommit bebyggelse söder om bytomten som benämndes Henriksborg. Det hade även tillkommit två tomter väster om vägen norrut en bit ifrån byn, varav en var bebyggd. Två av gårdarna öster om kyrkan fanns kvar och det gamla båtsmanstorpet i sluttningen ned mot dalgången benämndes Stensta. Övriga torplägenheter fanns inte längre kvar.
Motiv från kyrkskolan i Kårsta med gårdar i Kårstaby i bakgrunden. Bakom skolhuset skymtar gaveln på Kårsta kyrka. Fotograf: Elliord Mattsson ca 1955.
Sedan 1950-talets början har det längs vägen söderifrån tillkommit bebyggelse – ett enbostadshus benämnt Älvängen och det har även tillkommit flera enstaka bostadshus längs vägen norrut, norr om bytomten. Flera tomter har också styckats intill vägen vidare upp mot Isby i nordväst. Det finns fem bostadshus och flera ganska stora ekonomibyggnader öster om kyrkan. Tre tomter har styckats intill ägogränsen mot Rickeby i norr i anslutning till det stora tomtområdet på Rickeby ägor som avstyckades kort efter att Roslagsbanan anlades. Kårstas södra skogsskifte tillhör numera Tjusta. Stensta båtsmanstorp finns kvar och utgör ett av de två (av 20) kvarvarande båtsmanstorpen i socknen.
Kårsta by ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 76.