Broby

Broby ligger mitt i Kårsta socken, strax söder om Kårsta by. Ägofiguren är liksom de flesta andra i centrala delen av socknen långsträckt i öst-västlig riktning med inägorna i väster och utmarken i öster. Broby gränsar till Mälsta i söder, Löt i öster, Kårsta by i norr och Salby i väster, i vattendraget Mysingsån.

Dagens Broby med fornlämningar.

Broby tomt ligger relativt lågt, drygt 10 meter över havet. Inägorna kring gården ligger mellan ungefär 10 och upp mot 30 meter över havet. Utmarken i öster ligger högre, mellan 45 och upp mot enstaka höjder på 60 meter över havet. I förhållande till skogsområdena både söder och norr om Broby så ligger de förhållandevis lite lägre.

Namnet är ett –bynamn med förleden bro- som kan tolkas som bebyggelse belägen vid en överfart över vatten vilket stämmer väl med bebyggelsens läge och hur platsen utmärker sig genom den historiskt viktigaste överfarten över dalgången i socknen. 

På Broby ägor finns nordväst om gården ett känt gravfält, RAÄ 23:1 med 40 synliga fornlämningar varav huvuddelen utgör runda stensättningar. Här har man dock även hittat en treudd och två resta stenar. Gravfältet ligger exponerat österut, ned mot dalgången mellan drygt 20 och knappt 30 meter över havet.

Strax väster om gravfältet finns även en närmast rund, men osäker fornlämningsliknande lämning,RAÄ 80:1. På en åkerholme, från bytomten sett belägen tvärs över dalgången i väster, ligger två högar, RAÄ 24:1 och RAÄ 24:2. I östra delen av ägorna finns ännu inga registrerade fornlämningar. Längst i öster, mot Löt, torde det dock under stenåldern ha funnits goda möjligheter att söka skydd och uppehålla sig i strandnära lägen eftersom det då fanns en skyddad vik här.

Broby karterades första gången storskaligt år 1639 (A6:32-33). Byn bestod då av tre gårdar, Norra, Mellan- och Södra gården och var sammanlagt värderade till 20 öresland, dvs 2 ½ markland. Det årliga utsädet uppgick till mellan 18 och 19 ½ tunnor och höskörden var sammanlagt 34 lass. Relationen mellan åker och äng var således knappt 1:2 vilket innebär att även om boskapsskötseln var något viktigare för försörjningen, så var spannmålsproduktionen i det närmaste lika viktig. Norra gården och Mellangården var frälse, båda värderade till 5 ½ öresland. Södergården var självägd och värderad till 9 öresland. Till byn fanns skog och mulbete till nödtorften. Något fiske omnämns inte. En del av åkermarken brukades i lag med intilliggande byar. 

Del av karta A6:32-33 över Broby ägor 1639.

År 1762 (A52-3:1) storskiftade lantmätare Gabriel Boding Broby hemägor, dvs inägor (åker och ängsmark). Bebyggelsen redovisas inte i kartan. Alla tre gårdarna fanns kvar. Norra gården och Mellangården var fortfarande värderade till vardera 5 ½ öreland, medan Södergården hade omvärderats något till 9 ⅓ öresland.

År 1787 (A52-3:2) genomfördes storskifte av augmentshemmanet Södergårdens ägor. Gården brukades av två brukare, en mjölnare och en bonde. Bebyggelsens faktiska utbredning och omfattning redovisas inte utan återges endast som enkla hussymboler.  I textbeskrivningen omtalas bl a en kålsäng. Ett udda namn är Guckulöten. Till kartan finns en utförlig rågångsbeskrivning. Inga torp tycks ha funnits på ägorna.

Del av karta A52-3:2 från 1787.

Av sockenkartan (A52-1:1) från år 1841 framgår att de tre gårdarna låg kvar på bytomten, de två nordliga gårdarna var tydligt kringbyggda till formen. Öster om dalgången fanns två torp – Skräddartorp och ett båtsmanstorp (senare platsen för Lövsta). Åns ännu meandrande lopp redovisas i kartbilden.

År 1859 (A52-3:3) laga skiftades Broby ägor. I lantmäteristyrelsens digitala arkiv finns ingen karta, dock ett renskrivet skiftesprotokoll om 12 sidor. Av protokollet framgår bl a att det skulle ske ett ägoutbyte med Kårsta by gällande Grindtorpet som skulle komma att tillhöra Kårsta efter skiftet. Stugan på platsen skulle bortflyttas senast i maj 1861. Norr- och Mellangården fick kvarboenderätt, liksom en brukare av Södergården. Den andre brukaren av Södergården blev skyldig att flytta ut inom fyra år. De som fick bo kvar ålades att hjälpa den brukare som tvingades flytta ut, bl a med ett nytt brobygge. En båtsman fick tillåtelse att bo kvar på sitt torp tillsammans med sin fru till sin död. Längst bak i protokollet framgår hur husen som skulle flyttas var uppbyggda.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att Roslagsbanan nu anlagts och att det fanns ett tegelbruk i direkt anslutning till bytomten i norr. Tegelbruket hade anlagts samma år som Roslagsbanan öppnades år 1885. På bytomten fanns fortfarande tre gårdar kvar. Öster om byn fanns tre torp, Löfsta, Löflund och Brobyborg. Den i samband med laga skifte från byn utflyttade gården benämndes Brobylund och låg en bit söder om den ursprungliga bytomten. Förutom de fyra brukningsdelarna i byn fanns åtta bebyggda lägenheter. 53 hektar åker brukades och ingen naturlig äng återstod.

Arbetare vid Broby tegelbruk i Ekskogen. Mannen i ljus hatt märkt med ett kryss i bakre raden är Axel Arvid Magnusson från Kårsta, född 1877. Familjen bodde först i torpet Kosveden och flyttade senare till Johannelund mittemot nuvarande infarten till Kårstaskolan. Axel Arvid gick i Roslagsbanans spår till arbetet i tegelbruket. Under vinterhalvåret då tegelbruket var stängt, arbetade han bl a i skogen. Fotograf: Atelier Edström ca 1915.

I början av 1950-talet hade drygt en handfull tomter styckats och bebyggts i nordvästra delen av Broby ägor i anslutning till gravfältet RAÄ 23:1, husen hade fått namns om Björkebo, Persborg, Gustavsberg och Montebello. Tegelbruket med sina många parallella torklador låg kvar i norra delen av bytomten. Ägogränsen i söder hade ändrats och även en stor del av den skog som tidigare tillhört Broby hade tillfallit Mälsta. Brobylund kom på detta sätt att ligga inom Mälsta bys ägor.

Flygfoto över Broby tegelbruk i Ekskogen. I Broby tillverkades mursten och taktegel. Tegelmästare var Gustafsson, vars son C J Gustafsson anlade Åby tegelbruk i Vallentuna. Driften vid Broby upphörde i mitten av 1960-talet. Bruket brann ner i mars 1986. Fotograf: AB Flygtrafik 1939.

Idag finns endast någon enstaka byggnad kvar som påminner om tegelbruket. Flera tomter har styckats av både i söder, mot ägogränsen mot Ekskogen, där det finns ett tiotal tomter, men även i södra förlängningen av Broby bytomt. Brobyborg, Lövsta och Lövlund utgör ett sammanhängande område med avstyckade, relativt stora tomter.

En del av Broby ägor utgör ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 76.