Backa

Backa ligger centralt i Kårsta socken, strax nordost om socknens centrum. Ägorna är geografiskt omfattande och väl sammanhållna med inägorna till gården i sydväst och utmarken i norr och öster. Den stora byn Röby som låg norr om Backa försvann successivt mellan 1700-talets mitt och senare delen av 1800-talet. Den var belägen på ett impediment i norra delen av Backas nuvarande åkergärden.

Backa gård med omgivningar idag.

Backa gårdstomt ligger drygt 25 meter över havet. De omgivande markerna ligger lägre, mellan strax över 10, längst ned i dalgången och upp mot 30 meter över havet. Norr om dalgången finns ett höjdstråk på upp mot 50 meter över havet och öster om dalgången finns enstaka höjder upp mot drygt 65 meter över havet. Dalgången har ställvis i norra delen ganska branta partier.

Det finns tre kända gravfält på Backa ägor. Det största gravfältet, RAÄ 55:1ligger mellan 25 och 35 meter över havet på en udde i det omgivande landskapet, nära ägogränsen mot Tjusta i nordväst och består av knappt 100 fornlämningar varav ovanligt många högar (23), men mest runda stensättningar (drygt 70). En bit österut ligger ytterligare ett gravfält, RAÄ 54:1 som är betydligt mindre och lite lägre, på 25 meters höjd över havet. Här finns ungefär 30 kända fornlämningar, varav 3 högar och resten runda stensättningar. På andra sidan dalgången finns ett gravfält, RAÄ 66:1 med sex runda stensättningar.

I dalgången, där det ligger en utskjutande höjd mellan den gamla banvallen och Lillån finns rester av någon typ av verksamhet, RAÄ 118:1. Här har man hittat en husgrund, en eventuell källargrop som kan ha utgjort en kvarngrund.  I den östra sluttningen ned mot dalgången finns ett större område,RAÄ 110:1 där det tidigare legat torpbebyggelse. De tre grunderna är kraftigt överväxta och syren fanns på platsen vid inventeringstillfället. Här finns även en skadad jordkällare. Det torde vara resterna efter Backa torp som återfinns i det historiska kartmaterialet. Längre norrut i dalgången finns på en utskjutande landformation två stensättningar, RAÄ 77:1 som är rund och RAÄ 77:2 som är närmast kvadratisk, anmärkningsvärt är att stenmaterialet angivits vara skärvigt. På impedimentet söder om gården finns dels en stenfylld stensättning, RAÄ 52:1 på höjden och nedanför höjden en husgrund, RAÄ 103:1.

Namnet Backa är ett kort naturnamn som kan vara mycket gammalt. Namnet beskriver platsen där gården ligger, på en tydligt avgränsad och väl synlig höjd i det omgivande landskapet. Röby är ett –bynamn med förleden rö- som kan betyda gräns.

Mangårdsbyggnaden på Backa gård. Fotograf: Okänd 1905. 

Backa karterades första gången tillsammans med grannbyn Röby år 1639 (A6:26-27). Backa utgjorde en självägd ensamgård (skatte), värderad till 16 öresland, dvs 2 markland. Det årliga utsädet var drygt 12 tunnor ena året och knappt 13 tunnor det andra. Den årliga höskörden var 71 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således knappt 1:6 vilket innebär att boskapsskötsel och animalieproduktion var förhållandevis viktigt för försörjningen på gården. Backa brukades i byalag med grannbyn Röby och på ägorna fanns två skvaltkvarnar – belägna i dalgången ganska nära varandra strax nedanför Backa – som gick endast höst och vår. Kvarnen längst söderut hörde till Norrgården i Röby, den strax ovanför till Backa. Till Röby och Backa fanns skog, mulbete och fiske till nödtorften. Det fanns även två torp på ägorna, ett som var ”byggt i rågången mellan Rickeby och Röby”, det andra låg längre norrut i öster och hörde till Backa. Båda torpen brukade egen åker. I dalgången en bit söder om kvarnarna fanns en övergång mellan Backa och torpet i rågången som var omgärdad av hägnader.

Del av karta över Backa gård och och dess ägor 1639. 

I norra delen av dalången, strax utanför den avmätta ängsmarken, har lantmätaren gjort en anteckning i kartbilden om ”Saltpetter Peskart(?)”, men om detta finns ingenting omnämnt i beskrivningen till kartan. 

År 1745 (A52-2:1) gjordes en åker- och ängsdelning av Backa och Röby ägor. Syftet med delningen var att komma ifrån de olägenheter som byalaget medförde. De två frälsegårdarna i Röby å ena sidan och Norrgården i Röby med Backa å andra sidan med tillhörande marker delades i två delar. Kartan som upprättades i samband med delningen är mycket fin, informativ och omfattar samtliga ägor till Röby och Backa. Söder- och Mellangården i Röby utgjorde frälsehemman, Norrgården var ”rustningsstammens” under kungliga livregementet till häst och Roslagens kompani nr 25, med Backa som augment (tillägg). Gårdarnas värdering var densamma som i slutet av 1630-talet. Backa anges ha legat i byalag med Röby – ”Wadh och Fohr”.

Del av karta A52-2:1 som visar Backa och Röbys ägor 1745.

Till de två frälsehemmanen hörde torpen Dufwendal och Tuten. Även Smeden och Mjölnaren redovisas som belägna på mark tillhörig frälsehemmanen. Det årliga utsädet till de två frälsehemmanen var ungefär 15 tunnor och höskörden 79 lass. Betydelsen av spannmålsproduktionen hade ökat något sedan 1630-talet, men boskapsskötseln var fortfarande viktigare för försörjningen. Här odlades humle i anslutning till by- och gårdsbebyggelsen. 

Till Norrgården och Backa hörde torpen Wreten, torpet Språnget och Backa torp. Intill Backa torp låg en hage kallad Badstuguhagen. Vid Röby kvarn omnämns en åkervret benämnd Krutkällen, alldeles intill Mjölnarens stuga.

Backatorp i Kårsta, Framför huset står fjärdingsman August Ländin. Han levde 1863 till 1935 och var gift med Emma Augusta, född Pettersson, som levde 1866 till 1933. De fick 11 barn tillsammans. Fotograf: Okänd 1935.

Lantmätaren skriver att på denna bys ägor i strömmen och ån som löper utur sjön Sparr finns två mjölkvarnar, av vilka den ena Röby kvarn kallad, är belägen längst neder emot sjön… går med underfall jämt hela året. Den andre – Backa kvarn – strax mitt för Backa augmentshemmans åbyggnad… går även med underfall allenast vinter, vår och höst. Lantmätaren beskriver att kvarnen inte gick sommartid eftersom det skulle innebära att uppdämning av vattnet skulle lägga ängarna under vatten och påverka höskörden negativt.

Röby kvarn från söder. Fotograf: Zackeus Carlsson 1905.

Marknamn såsom Lohagen och Vargmossen vittnar om rovdjurens närvaro. Vid södra änden av sjön Sparr låg en båtsmansstuga och en backstuga.

I kartbilden kan man läsa om skogen. Norrskogen var med små tallskog beväxt. Söder- eller Storskogen angavs vara dels högländ och bergaktig med tall och granskog till gärdefång, vedbrand och något timmer dels och sidländ, av kärr och mossar med vacker växterlig lövskog i laggarne till lövbrott och annan förnödenhet. Rågångsrösen är utmärkta i kartan, men inte beskrivna, undantaget ett som kallas Ekvedsröret i gränsen mellan Norrhall och Rickeby.

Backa gård i Kårsta. 3 damer på väg mot Kårstaviken. Fr v Edit Lindgren, Emmeli Eriksson-Frodin och ev Selma Eriksson Cederroth. Personerna är mor, mormor och moster åt Erik Lindgren, som 1943 köpte Backa, där han var född och bodde till 1915. Fotograf: Okänd ca 1905.

År 1787 (A52-2:2) avmätte lantmätare Israel Ström rågångarna kring Backa och Röby.

Av 1841 års sockenkarta (A52-1:1) framgår att det på Backa fanns två kringbyggda gårdar. Den nuvarande gården i för 1840-talet tidstypisk empirearkitektur torde då ha varit nyuppförd. Vid Backa torp hade Sätra och Sätralund kommit till. Av byn Röby tycks bara den sydligaste gården finnas kvar. Ytterligare torp hade tillkommit, bl a vid Sjön Sparr, där det fanns två båtsmanstorp, ett dragontorp och ett ryttartorp. Torpet Nyhagen hade tillkommit. Vid torpet Språnget hade ett torp benämnt Kosveden anlagts. Söder om Backa fanns en backstuga och torpet Bergholm.

Enligt konceptet till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 fanns ingen gård kvar i Röby. Roslagsbanan hade anlagts och i södra delen av Backa ägor hade Kårsta station anlagts. De flesta av torpen fanns fortfarande kvar. På Backa gård fanns ett bostadshus i norra delen av tomten omgärdad av en trädgårdsanläggning, i söder låg en kringbyggd ekonomibyggnadsdel. Nästan all ängsmark var uppodlad till åker – endast 1,3 hektar naturlig äng återstod i små ängslyckor i dalgången som fortfarande brukades som ängsmark. Namnet Röby i kartbilden har flyttats från den ursprungliga bytomten till platsen för Röby kvarn. Det fanns sammanlagt 20 bebyggda lägenheter på Backa gårds ägor förutom huvudgården. 156,4 hektar åker brukades vid sekelskiftet 1900.

Del av konceptet till den häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900.

I början av 1950-talet hade några få avstyckade tomter kommit till i anslutning till Kårsta station på Backa ägor, t ex Österlid och Backatomten. På andra sidan ägogränsen, på Rickeby ägor i söder, hade ett femtiotal tomter redan styckats och några börjat bebyggas med början närmast vägen och stationen. Vid Backa gård fanns en såg. Några av torpen finns fortfarande kvar, bl a Spångtorp (som tidigare hette Språnget) och Sättra.

Kårsta station. Fotograf: Okänd 1890.

På Backa ägor har det idag styckats flera tomter nära Kårsta station. Nere vid Österlid har det tillkommit en handfull nya bostadshus och området kallas Backalund. Nere vid Roslagsbanans station finns Eriksdal och ett reningsverk. På norra sidan av vägen och längs backen upp mot krönet finns det radhus i en lång och en kortare länga, strax bakom dessa tre flerbostadshus och bakom dessa ett villaområde, med förhållandevis stora tomter och byggnader.

En del av Backa ägor utgör riksintresse för kulturmiljövården, K 76.