Toftesta
Toftesta ligger centralt i Garns gamla socken. Ägofiguren är liksom för Husa och Sundby i väster långsträckt i nord-sydlig riktning. Inägorna ligger i södra delen och utmarken i norr.
Karta över dagens Toftesta med fornlämningar markerade.
Inägorna i söder ligger relativt lågt, mellan 5 och 25 meter över havet. Bytomten ligger drygt 25 meter över havet på en udde exponerad mot sydsydost och Garnsvikens inlopp. Utmarken i norr sträcker sig i enstaka höjder upp mot 65 meter över havet, men huvuddelen av den norra delen ligger kring 45-metersnivån. Strax norr om gården finns två höjder som sträcker sig upp mot 40 meter över havet.
Längst ned i södra delen av Toftesta ägor finns en borg kallad Toftesta holme, RAÄ 67:1. Lämningen består av en ruinkulle, en vallgrav, en platå med grunder samt planerade områden. Norr om borgen finns två enstaka övertorvade stensättningar, RAÄ 65:1 och 65:2. Väster om Garns kyrka finns en runsten, RAÄ 66:1 (U 180). På höjderna norr om byn finns flera enstaka, övertorvade stensättningar, RAÄ 213:1 m fl. Vid torpet Mamrelund finns en osäker husgrund.
Namnet är ett –stanamn med ett förled som kan knytas till en äldre form av ordet tomt. Det skrevs på 1630-talet Toffsta.
Lilla Garn var under historisk tid en ensamgård, enligt uppgifter i boken ”Garnsbygden” av Harald Skoglund var lilla Garn vid medeltidens slut en halv frälsegård om 2 ⅔ öresland, men drogs in till kronan år 1707 och förmedlades till ¼ mantal år 1709. Gården kom åter i frälsets ägo år 1710. Liksom Toftesta har Lilla Garn tillhört Benhamragodset, vilket finns redovisat i Gunilla Beses jordebok från 1514. Lilla Garn skildes från Benhamragodset på 1550-talet.
Den äldsta storskaliga kartan över Toftesta är en geometrisk jordebokskarta daterad år 1639 (A6:6-7 och A6:154-155). Här fanns då Garns kyrka, sex gårdar, inklusive Lilla Garn som låg i ägoblandning med Toftesta men omnämns särskilt i beskrivningen. Kyrkan är avbildad som två ihopbyggda byggnader kringgärdad av en bastant inhägnad. Den västra gården i Toftesta by var den enda självägda gården som inte var ägd av adeln och av frälsenatur. Hela byn var värderad till sammanlagt 32 öresland och 4 örtugland, dvs drygt 4 markland. Det årliga utsädet uppgick till 38 ½ tunnor och den årliga ängsskörden var 120 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således ungefär 1:3. Skog, mulbete och fiskevatten uppges ha varit till nödtorften, dvs precis så att man klarade sig. Två åkergärden brukades i lag med grannbyn Ösby i öster. Klockarstugan låg söder om kyrkan och norr om gården Lilla Garn som vid tiden för kartering låg alldeles nere vid Garnsvikens strand. Över vattendraget i öster fanns en bro.
Karta över Toftesta 1639.
År 1708 (A126-43:1) gjorde lantmätare Lars Kietzling en avmätning av Toftesta by i samband med en ägodelning. I kartbilden redovisas alla rågångsrösen. I förhållande till år 1639 hade utsädet ökat något och ängsskörden minskat, i övrigt var förhållandena i stort sett desamma som på 1630-talet.
Detalj ur karta (A126-43:1) över Toftesta ägor från 1708.
År 1761 (A126-43:2) storskiftades Toftesta bys inägor. De fem gårdarna låg kvar på ursprunglig plats och benämndes Västergården, Millangården, Gästgivargården, Frälsegården och Södergården. Bebyggelsen redovisas i sin faktiska utbredning och visar att gårdarna var kringbyggda. Lilla Garn redovisas dock bara som en hussymbol nedanför klockstapeln, men ovanför vägen. Nedanför vägen en bit längre västerut har lantmätaren ritat in två byggnader som torde motsvara klockarstugan. Även kyrkan finns återgiven som en symbol. Det fanns sju brukningsdelar i byn, Västergården brukades av två brukare
År 1768 (A126-43:3) storskiftades även skogen till byn. Mossarna i kartbilden har redovisade egennamn.
Huvudbyggnaden i Södergården, Toftesta. Fotograf: Okänd ca 1895.
År 1862 (A126-43:4) laga skiftades Toftesta bys inägor. Kartan är en typisk laga skifteskarta med mycket information. Till kartan finns ett renskrivet skiftesprotokoll. Bl a anges att det fanns ett skolhus vid kyrkan. Kyrkan och alla andra byggnader återges i sin faktiska utbredning. Ännu hade inte ängsmarken odlats upp till åker. Öster om Toftesta holme fanns en ångbåtsbrygga ut i Garnsviken. I textbeskrivningen omtalas dragon- och båtsmanstorp. Sjöfoder togs ännu i Garnsviken.
Vy över Lilla Garn. I bildens mitt syns Össeby-Garns kyrka och klockstapel. Fotograf: Karlsson & Bergström ca 1910.
Toftesta by genomgick även laga delning år 1901.
Av konceptet till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att nordväst om byn låg ett dragontorp och ett båtsmanstorp (vid Solbacken). I övergången mellan den gamla utmarken i norr och byns åkermark låg Mamrelund och Gustafsberg. På bytomten fanns fortfarande tre gårdar kvar. En av gårdarna hade flyttat ut från bytomten, norrut och benämndes senare Västanberga. Drygt ett tiotal bostadshus hade sedan 1800-talets mitt tillkommit vid Lilla Garn och utmed vägen mellan kyrkan bort mot Hakunge. Ångbåtsbryggan fanns inte kvar.
Gustafsberg. Fotograf: Okänd.
I början av 1950-talet fanns det återigen sex bostadshus på den gamla bytomten. De gamla torpen vid Solbacken i västra delen av Toftesta ägor fanns kvar. På Norrgården låg ett missionshus och vid kyrkan fanns skolhuset kvar. Tre tomtavstyckningar hade skett direkt öster om kyrkan och ytterligare två bostadshus hade tillkommit här under seklets första decennier.
Idag har ytterligare några enbostadshus tillkommit, dels ett i anslutning till den utflyttade gården Västanberga och dels i östra delen av den ursprungliga bytomten. År 1986 tillkom en villa i 1 ½ plan mellan Lilla Garn och missionshuset från 1878 som har reverterade fasader i gul puts. Villan har rödfärgad locklistpanel och sadeltak belagt med betongpannor. Vid Gustafsberg har det tillkommit flera bostadshus.