Starby

Starby ligger i östra delen av Garns gamla socken. Ägofiguren är väl sammanhållen, närmast kvadratisk. Gårdstomten var belägen intill sjön Härsens strand och inägorna sträckte sig utmed landskapets låga delar i smala dalgångar i anslutning till gårdstomten. Skogen var förhållandevis omfattande och var lokaliserad i västra delen av ägorna. Starby gränsade till Gunsarby i nordväst, Bromseby i sydväst, Hersby i söder, Exarby i öster och Fastarby i nordost. 

Starby med omgivningar 2012.

Namnet är ett –bynamn med osäker förled, men eventuellt kan det vara fågeln stare som avsågs.

Starby karterades första gången år 1639 (A6:17). Starby anges då ha utgjort ett skattetorp om 3 öresland. Det årliga utsädet låg kring 2 tunnor och ängsmarken gav årligen 5 lass hö. Skog och mulbete var gott och även fiske omnämns. Lantmätaren har felaktigt angivit att gården ligger invid Ådra sjön.

Del av karta A6:17 som visar Starbys ägor år 1639.

År 1728 (A126-7:1) karterades Fastarby, Starby, Gunsarby, Nyby och Gunby gårdar av lantmätare Lars Kietzling. Starby var då värderat till ¼ skattehemman och var indelat till augment (tillägg) under Mörby rusthåll i Vallentuna socken. Starby gård ägdes av Greve Axel Wrede Sparre med beboddes av bonden Olof Ersson. Det årliga utsädet uppgick till ungefär 2 tunnor och den årliga ängsskörden var drygt 14 lass hö. Hö skördades bl a i ängen Grodan som låg som en halvö i sjön Härsen. Relationen mellan åker och äng var således 1:7 vilket innebär att spannmålsodlingen inte var särskilt betydelsefull för försörjningen. Skogen beskrivs förhållandevis utförligt och innehöll både god gran- och tallskog samt även någon lövskog mellan bergshöjderna. Mulbetet angavs som nödtorftigt och fisket i sjön Härsen var gott, om man bara hade haft lämpliga fiskeredskap…

Av konceptet till det häradsekonomiska kartverket framgår att Starby fortfarande låg kvar på samma plats som i början av 1600-talet vid sjön Härsens västra strand, mittemot Fastarby.