Husa

Husa ligger i västligaste delen av Garns gamla socken. Ägogränsen i väster och norr utgör även sockengräns mot Vada. I öster gränsar Husa mot Sundby och i nordost mot Morsta. Ägofiguren är väl sammanhållen och långsträckt i nord-sydlig riktning med inägorna i sydväst intill vattendraget mellan Garnsviken och Vadadalen. Säby – som legat längre söderut intill samma vattendrag – har vid något tillfälle inkorporerats i Husa ägor.

Karta över dagens Husa med omgivningar.

Inägorna i väster ligger lågt, till största delen mellan 5 och 20 meter över havet, undantaget den höjd som ligger strax norr om gården som sträcker sig upp mot 45 meters höjd. Den höjden har ända fram i övergången mellan brons- och järnålder utgjort en ö. I nordost finns enstaka höjder på 65 meter över havet, men huvuddelen av marken ligger på mellan 20 och drygt 40 meter över havet.

Husa gård. Fotograf: Zackeus Carlsson cirka 1910.

Högst uppe på höjden norr om gården finns en enstaka stensättning, RAÄ 202:1. Norr om gården, men betydligt lägre (ca 20 m ö h) finns ett litet gravfält, RAÄ 164:1. Lite längre bort i sluttningen, bortom gravfältet från gården sett, finns en kvarnlämning, RAÄ 203:1. Precis norr om gården finns flera enstaka anläggningar i form av stensättningar RAÄ 277:2, 277:3 m fl och en hög, RAÄ 277:1. Längre norrut finns en registrerad lägenhetsbebyggelse efter ett torp, RAÄ 175:1.

Där Säby tidigare legat finns lämningar som motiverar en registrering av bytomt/gårdstomt i fornminnesregistret, RAÄ 166:1. Den ligger ganska lågt – endast drygt 10 meter över havet. Strax nordost om denna tomt finns två gravfält, ett mindre RAÄ 280:1 och ett ganska stort RAÄ 204:1 och ytterligare längre norrut finns en fossil åker, RAÄ 321:1 och en hägnad, RAÄ 158:1. Längre upp i skogen, åt nordost finns en historisk husgrund efter en verksamhet registrerad, RAÄ 165:1. Dessutom finns några enstaka fornlämningsliknande bildningar (sannolikt naturbildningar) på Husa ägor.

Namnet är ett kort namn. Dessa är vanligen mycket gamla. Husa är trots namnet ingen Husaby. År 1274 skrevs det ”Husar”.

Husa karterades första gången storskaligt år 1639 (A6:2-3). Då fanns tre hemman om sammanlagt 24 öresland, dvs 3 markland i Husa by. Den största gården var Norrgården som var värderad till 10 öresland – den var vid tiden för kartering av skattenatur och alltså självägd. De övriga två gårdarna – Mellangården och Södergården – var båda värderade till 7 öresland och av frälsenatur, dvs arrendegårdar ägda av adeln. I kartan redovisas även Säby som ett skattehemman om 11 ⅔ öresland som låg i ägoblandning med Husa. Det årliga utsädet till Husa by och Säby var mellan 31 och 34 tunnor och årligen kunde 114 lass hö skördas. Relationen mellan äng och åker var således drygt 1:3. Säbys del av utsädet var mellan 10⅛ och 11 tunnor samt 37 lass hö. Till byn anger lantmätaren att det fanns skog, mulbete och fiske till nödtorften. Längst i söder fanns en skatteutjord som brukades under Husa och Säby.

Karta över Husa 1639. Klicka på kartan för att se den på Lantmäteriets sida Historiska kartor.

År 1801 (A126-19:3) storskiftades Husa by. Gårdarna kallades nu Opgården, Mellangården och Nedergården. Mellangården brukades av fyra olika brukare och Nedergården var rusthåll. Vid tiden för storskiftet fanns Säby kvar och fyra torp fanns längs gränsen mellan inägor och utmark i norra delen av byns ägor, det var Sandbackstorpet, torpet Daln, Barkar- eller Smedstorpet och torpet Nybygget. Ägorna skiftades mellan Husa by, Säby och utjorden.  Säby angavs vid karteringen vara augment (tillägg) till Husa. Säby och utjorden värderades tillsammans till 16 öresland, dvs 2 markland.

1840 års sockenkarta visar att Säby då fortfarande fanns kvar.

Av häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det till Husa – som numera endast utgjort en gård - fanns en stor trädgård ned mot vattendraget (Husaån) och att ekonomibyggnaderna till gården var samlade öster om mangårdsbyggnaden. På platsen där gården Säby tidigare legat fanns endast en ekonomibyggnad kvar. Flera torp hade tillkommit, t ex Hermansdal nära gränsen mot Sundby, två dragontorp och Erstalund i norr. Daln hade bytt namn till Nydal. Anmärkningsvärt är att marken ”Hammaren” mellan åkermarken och Vadadalen var beväxt med enbart lövvegetation. Husa hade även lite ängsmark kvar i direkt anslutning till och norr om sin trädgård.

Detalj från häradsekonomiska kartverket 1900.

I början av 1950-talet fanns det fortfarande en ekonomibyggnad kvar på Säby gamla tomt. Torpet Hermansdal fanns inte kvar. Norr om Husa gård hade det tillkommit en bostad och nära torpet Nydal fanns Sofiehem. Den sk Vikstrandsladan redovisas på ekonomiska kartan från 1952.

Idag tycks det finnas sex bostadshus vid Husa gård varav tre ligger på en avstyckad tomt. Smedstorp och Nydal finns inte kvar. Roslagsleden går fram i södra delen av Husa ägor. I kartmaterialet finns inga indikationer om någon kvarnanläggning, vilket innebär att den lämning som finns registrerad som RAÄ 203:1 torde ha varit förhållandevis kortlivad eller äldre än 1630-tal.

Husa gårds huvudbyggnad. Fotograf: Yngve Sjögren 1987.

Husa ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.