Gillberga

Gillberga är beläget i centrala delen av Garns gamla socken, med ägogräns i söder mot Hakunge, i öster mot Bromseby, i norr, nordväst och i väster mot Ösby samt en liten gräns mot Toftesta i väster. Ägofiguren är väl samlad, men ganska långsträckt i öst-västlig riktning, med inägorna koncentrerade i väster och en geografiskt relativt omfattande utmark i öster. I öster går ägogränsen mot Bromseby i Harsjön.

Dagens Gillberga med omgivningar.

Gillberga ligger ganska högt. Utmarksområdet i öster, mellan Gissjön och Harsjön sträcker sig upp mot 75 meter över havet och däröver upp mot gränsen mot Ösby och Rövarberget i norr. Harsjön ligger 45 meter över havet, Gissjön bara 35 meter över havet. Själva Gillberga tomt ligger strax över 30 meter över havet i änden av en långsträckt dalgång som sträcker sig vidare åt sydsydost. Inägorna kring gården ligger förhållandevis lågt mellan 10 och drygt 30 meter över havet.

Det finns två kända gravfält på Gillberga ägor. Det mindre gravfältet, RAÄ 214:1 ligger strax nordost om gården på samma höjd och lite högre än gården. Här finns även en runristning (en runsten) RAÄ 214:2. Precis söder om gravfältet finns det enligt FMIS resterna av en kvarn RAÄ 173:1 och en historisk husgrund RAÄ 172:1. Det större gravfältet RAÄ 216:1 ligger precis väster om gården på en udde som då anläggandet av gravar inleddes var exponerad ut mot en vik av Långhundraleden. Norr om det mindre gravfältet finns en enstaka stensättning RAÄ 217:1. I dalgången sydväst om Gillberga och i ägogränsen mot Ösby i söder finns en runsten RAÄ 63:1. Längst upp i ägogränsen i norr finns en sk lägenhetsbebyggelse registrerad, RAÄ 174:1.

Runsten U186 vid Gillberga. Texten lyder i översättning, "Trane och Åsbjörn de lät resa denna sten efter Jarger, sin gode far". Fotograf: Svante Berg 2004.

Namnet är ett av två namn med efterleden –berga i socknen. Skoglund framför möjligheten att förleden gil- kan härledas till det gamla ordet för bergsklyfta. Namnet är sannolikt mycket gammalt.

Under historisk tid har Gillberga utgjort en by med två gårdar och en skatteutjord.

År 1697 (A126-10:1) gjordes en uppmätning av Gillberga samtliga ägor i samband med en ägodelning. Gillberga by bestod då av två gårdar som låg på skilda tomter. En av gårdarna var ett frälsehemman om 9 ⅔ öresland och den andra ett kronohemman om 7 ½ öresland anslaget till boställe för kapplanen. Marklandstalet var drygt 2. En bit in i skogen låg ett obenämnt dagsverkstorp. I kartan framgår graderingen av åkermarken i fyra olika klasser där lerjord klassas högst, svartmylla näst högst, örjord som näst lägst och tallmo lägst. Gillbergas samlade utsäde var årligen mellan 8 och nästan 9 tunnor. Ängsskörden var 46 lass, varav övervägande delen hårdvallshö. Relationen mellan åker och äng var således knappt 1:5.

Karta över Gillberga 1697.

År 1709 (A126-10:2) gjordes en redovisning av kronoängsfjällen av lantmätare Lars Kietzling.

År 1800 (A126-10:3) storskiftades Gillberga samtliga ägor. Kartan är uppdelad i två delar. Den södra gården i byn, kronohemmanet hade fått sitt mantal förmedlat till ¼ och örestalet hade minskat till 5. Marklandet för hela byn hade således minskat till 1 ½ markland. Ytterligare ett torp hade tillkommit i anslutning till det första torpet. Torpen kallades Skogberga och Nytorpet. Till kartan finns en rågångsbeskrivning.

Gillberga år 1800.

År 1811 (A126-10:4) gjordes en gärdesgårdsdelning. I kartan redovisas inte åkermarken till byns gårdar, men däremot har torpens åkermark redovisats, endast ett av torpen återges som bebyggt. 

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att den södra gården i byn fortfarande fungerade som komministerboställe. På den södra gårdens ägor hade flera torp tillkommit väster om gården under 1800-talet, Erikslund, Johannesberg och Bergsättra. På den norra gårdens ägor fanns torpet Skogsberga kvar och torpen Sigfridsborg och Gillingelund hade tillkommit. Vid Harsjöns strand hade torpet Eriksdal tillkommit.

Havren skördas på Gillberga gårds ägor. I bakgrunden syns ladugården till Toftesta och missionshuset. Fotograf: Rosa Johansson, 1945 

I början av 1950-talet hade inte så stora förändringar ännu skett. Bebyggelsen benämnd Grundvik hade dock etablerats vid Harsjöns strand strax norr om Eriksdal. Sammanlagt fanns här fem bostäder och även några ekonomibyggnader.

Idag finns det fem tomter avstyckade kring den södra gården. Ytterligare ett tiotal tomter har styckats av och bebyggts med enbostadshus vid Grundvik och Harsjöns strand. Vid Eriksdal finns en handfull bostadshus, men de har inte styckats av så att de ligger på egna tomter. Vid Gillingelund finns tre bostadshus fördelade på två tomter. Platsen där Nytorpet låg ett tag är inte bebyggd. Skogsberga finns dock kvar.

Den västra delen av Gillberga ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 77.