Garns socken

Klicka på kartan över Garns socken för att få den större (för att återgå till denna sida igen, klicka på "Bakåt"-knappen).

Össeby och Garns socknar slogs ihop år 1838 då Össeby införlivades med Garn. Den sammanslagna socknen utgör den geografiskt sett större delen av östra Vallentuna kommun.

Garns socken kännetecknas framförallt av höga höjder, mycket skog och många sprickdalssjöar. Stora delar av socknen saknar kända lämningar från brons- och järnålder, men det finns sannolikt många, ännu inte upptäckta lämningar som kan vara äldre (stenålder). En ny fornlämningsinventering skulle säkert även visa på spår efter småskalig skogshantering såsom t.ex. kolbottnar och tjärdalar.

Namnskicket i östra delen av socknen tyder på att den permanenta bebyggelse som vi ser idag etablerades först under medeltid. Utnyttjande av framförallt vad skogen kunde ge och även viss vattenkraft i form av kvarnar och sågar har varit vanligt förekommande i socknen under historisk tid. Här har utvecklad kunskap och tidig specialisering kring småskaligt skogsbruk, träberedning och trähantverk samt småskalig sågverksindustri utgjort basen i försörjningen.

Garns socken kan delas in i tre delar. En del utgör de relativt stora byarna och Hakunge utmed Garnsvikens östra strand som vid sidan av traditionell agrar produktion även haft goda möjligheter att idka handel och transportverksamhet genom sitt gynnsamma läge vid Långhundraleden och senare Garnsviken.

En annan del av socknen är det sjörika skogsområdet i öster som togs i anspråk relativt sent av mindre ensamgårdar lydande under Östanå där kolning och annat enklare skogsbruk utgjort basen i försörjningen. Eventuellt finns här också ännu inte upptäckta lämningar från mänsklig aktivitet under stenålder. Nivåkartor över landhöjningen visar på bra förutsättningar för boplatser under denna period.

Den tredje delen av socknen utgör de byar som ligger samlade i dalgången upp mot Rö som hade en mer traditionell agrar inriktning, men där det skett stora förändringar både avseende bebyggelse och landskap idag.

Liksom t.ex. i grannsocknen Össeby har det under historisk tid funnits en stark koppling till den svenska stormaktens administrativa organisation och stridsberedskap i form av flera rusthåll och augment (tillägg) till dessa. Här har även funnits en mängd dragon- och båtsmanstorp.

Socknens läge intill Garnsviken och Långhundraleden har länge inneburit ett privilegierat läge och stora möjligheter till kommunikation och handel.

När det gäller bebyggelsen kan särskilt framhållas byggnader från 1860-talet och framåt i schweizerstil (jfr stationssamhällsarkitektur) som då var högsta mode. Framför allt återfinns dessa byggnader i Lilla Garn, men även i t.ex. Angleterre vid Kumla, utmed det då viktiga kommunikationsstråket.

Golf är ett påtagligt inslag i markanvändningen i socknen idag. 

Össeby-Garns kyrka och Lilla Garns kyrkby. Okänt årtal. Fotograf: Aerofoto. 

Kulturmiljöprofil – Garns socken

• Förhållandevis sen bebyggelseetablering under medeltid, unik för länet. Hög potential att ännu ej upptäckta stenålderslämningar finns i området.
• Skogrik bygd med små arrendegårdar.
• Stora byar intill Garnsvikens nordöstra strand, handel och långväga influenser synlig i arkitekturen, Långhundraleden.