Vreda
Vreda ligger centralt i Frösunda socken och gränsar till Prästgården i väster, Torsholma och Näs i norr, till Helgö i nordost, Berg i öster och ned mot sockengränsen till Vada med Stora Benhamra i söder. I sydväst ligger Byle och Solsta, i väster gränsar ägorna även till Stolp-Ekeby. Ägofiguren är långsträckt i nord-sydlig riktning och sträcker sig från sockengränsen mot Vada i söder upp mot Torsholma i norr där Roslagsbanan vänder upp mot nordost. Vreda ägor var vid sekelskiftet 1900 uppdelade på två olika platser eftersom Hamra skilde de två delarna åt.
Vreda bytomt ligger förhållandevis lågt, mellan 10 och 15 meter över havet. Markerna ligger som lägst i norr och stiger successivt söderut för att vid ägogränsen mot Benhamra längst i söder nå upp mot en enstaka höjd på kring 55 meter över havet. En markerad höjd norr om bytomten når upp till 30 meter över havet. Strax söder om krönet på höjden ligger tre fornlämningar i form av övertorvade stensättningar med olika former, RAÄ 10:1 m fl.
Norr om bytomten finns ett stort gravfält, RAÄ 2:1 med cirka 30 fornlämningar varav tre högar, 24 runda stensättningar, två rektangulära stensättningar och en kvadratisk stensättning. Gravfältet ligger exponerat norrut som på en udde i landskapet på mellan 10 och 15 meters höjd. Söder om bytomten har man hittat slagg, RAÄ 126:1. Slaggen har analyserats, men hur den uppkommit är inte säkerställt. Öster om bytomten finns en delvis skadad hög, RAÄ 19:1.
På Vreda ägor, strax norr om Sunnanå finns en närmast rund stensättning, RAÄ 20:1 och i andra änden av ägorna, nära gränsen mot Berg finns en övertorvad, rund stensättning, RAÄ 1:1. I södra delen av Vreda ägor finns inga kända förhistoriska lämningar.
Namnets betydelse är oklar.
Vreda karterades storskaligt första gången år 1637 (A9:70-71). Byn bestod då av tre gårdar värderade till drygt tre markland. De låg i gränsen mellan ängen i norr och åkermarken i söder. Den största av gårdarna var självägd och värderad till 9 ⅔ öresland. De övriga två gårdarna var arrendegårdar tillhörande frälset och värderade till 9 respektive 8 ½ öresland. Det årliga utsädet var det ena året ungefär 29 tunnor och det andra året endast ungefär 24 tunnor. Den årliga höskörden var kring 166 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således 1:6. Vreda brukade sin åker i byamål tillsammans med ensamgården Berg. I kartan från år 1637 redovisas även ett torp tillhörigt akademien som sannolikt var föregångaren till Sunnanå.
År 1699 (A29-29:1) gjorde lantmätare Lars Kietzling en avmätning av Vreda by i samband med en örtugadelning. Bybebyggelsen redovisas i kartbilden som tre hussymboler på bytomten. Norr om bytomten finns flera intressanta namn angivna direkt i kartbilden som t ex Uggelhögen och Ryssbacken. Ryssbacken anges vid karteringstillfället ha varit alldeles avsvedjad. Det fanns en gångstock över Kyrkån. Ängen norr om byn kallades Dyen. Det årliga utsädet för hela byn (inklusive Bergs gård) var drygt 46 tunnor och höskörden var nästan 209 lass. Boskapsskötselns betydelse hade minskat något till förmån för spannmålsodlingen. I kartbilden redovisas även kyrkan, bebyggelseläget för Prästgården samt Sunnanå och Byle. Hamra ägor har dock inte karterats. Mellan Byle och Vreda låg flera backstugor och Bergstorpet. Vid ägogränsen i väster låg Byletorpet. Lantmätaren har i kartbilden även beskrivit rågångsrösena.
År 1759 (A29-29:2) storskiftades Vreda och Bergs ägor av lantmätare Gabriel Boding. Bebyggelsen återges i sin faktiska utbredning som en radby med kringbyggda gårdar. Det fanns fem brukningsdelar i byn, inräknat Bergs gård. Mellangården i Vreda hade två brukare. Mellangården var den största gården och tillhörde Danvikens hospital. Norra gården var ett akademihemman och den södra gården tillhörde kronan. I västra delen av ägorna låg en krog.
År 1794 (A29-29:3) storskiftades byns ängsmark. Den var belägen på två olika platser. Lövsäter (senare på Bergs ägor) redovisas längst i söder.
År 1805 (A29-29:3) genomfördes en klyvning.
Vreda by laga skiftades år 1848 (01-FRF-59). Kartan omfattar även Sunnanå, Byle, Hamra och Bergs ägor.
Av häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att minst en av gårdarna i Vreda hade flyttat ut från bytomten. På en plats längre söderut på ägorna, söder om Hamra och Sunnanå anges det ligga en gård benämnd Lilla Vreda. På Vreda bytomt låg endast en av de tre gårdarna kvar. I sydvästra delen av ägorna hade bebyggelse benämnd Grebbelund tillkommit, eventuellt var det också en från bytomten utflyttad gård. Mellan Grebbelund och Lilla Vreda låg en mindre lägenhet benämnd Erikslund. Mellan Vreda bytomt och Berg låg Bergshyddan, på Bergs ägor.
Roslagsbanan hade anlagts med en station på Prästgårdens mark strax väster om Vreda. Strax söder om Sunnanå, väster om Roslagsbanan låg ett fattighus och ytterligare längre söderut fanns fyra bostadshus. Ett skolhus hade uppförts väster om vägen och längs vägen mot Lilla Vreda fanns två bostadshus. Längs vägen vidare söderut låg Sandvreten och ett soldattorp samt en banvaktarstuga.
I början av 1950-talet hade den kvarvarande gården på den sydligaste delen av Vreda bytomt tagit namnet Stora Vreda. Både Lilla Vreda och Gräbbelund låg kvar, liksom enstaka bostadshus vid Erikslund och Bergshyddan (Bergs ägor). Längs Roslagsbanan hade det tillkommit tomter och ny bostadsbebyggelse i västra delen av Vreda ägor. I gränsen mellan Vreda och Berg hade Björkeberg tillkommit. En skjutbana hade anlagts mellan bytomten i riktning mot Ryssbacken, strax norr om gården Stora Vreda.
Idag har det skett en avstyckning av en tomt och uppförts en bostad i anslutning till Bergshyddan (Bergs ägor). Vid Gräbbelund längs vägen har några tomter avstyckats och bebyggts. Någon enstaka tomt har även styckats och bebyggts i anslutning till Lilla Vreda gård. Öster om Lilla Vreda och söder om Berg har det styckats tre tomter varav en har bebyggts. På gränsen mot Byle ägor har två tomter styckats och bebyggts. Väster om vägen parallellt med Roslagsbanan har ett knappt tiotal tomter styckats och bebyggts.
Vreda ägor utgör riksintresse för kulturmiljövården, K 75.