Raknö
Raknö ligger i den allra östligaste delen av Frösunda socken, strax sydväst om Ekskogens station. Ägofiguren är v-formad och mycket liten. Gränsen i öster utgör både sockengräns mot Kårsta och häradsgräns mellan Seminghundra och Långhundra härader. Ägogränserna i väster och öster går i vattendrag. Den västra ägogränsen går i vattendraget uppifrån Hederviken i Närtuna och vidare ned i Helgösjön. Den östra ägogränsen utgjordes av Lillån som rinner nedifrån sjön Sparren i Rö socken vidare ned genom Helgösjön och Vada mot sin väg mot Östersjön.
Raknö ligger förhållandevis lågt med enstaka höjder upp mot 25 meter över havet i norra delen. Raknö torde ha utgjort en ö ända fram i senare delen av järnåldern. Det finns inga kända förhistoriska lämningar eller andra kulturhistoriska lämningar registrerade i fornminnesregistret på Raknö ägor.
Namnet har efterleden –ö. Efterleden återspeglar att Raknö utgjort en av vatten kringfluten plats då den ursprungligen togs i anspråk - sannolikt som fodermark. Vad förleden betyder är oklart.
År 1707 (A29-17:1) gjorde lantmätare Lars Kietzling en ägomätning av ängsvaktartorpet och kungsängen Raknö. Av kartans textbeskrivning framgår att Raknö sedan år 1574 tillhörde borgmästaren i Stockholm (Nils Jonsson) och ängsmarken var uppförd i kronans jordebok till 114 ½ lass hö. Vid tiden för avmätningen år 1707 var avkastningen 84 lass hö årligen och ängsvaktaren besådde även 1 tunnland och 13 kappland åker, uppdelad i två små särhägnade åkervretar, varje år. Förutom ängsvaktartorpet fanns här även en hölada.
Av häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att Raknö då var en skattlagd lägenhet och att ängsmarken var uppodlad till åker.
På 1950-talet fanns här en gård med tillhörande trädgård och en ganska stor ekonomibyggnad intill infarten till gården från Ekskogen i nordost. Inga avstyckningar hade skett och än idag har marken som tillhört ängsvaktartorpet inte styckats upp.
Att det inte finns en enda tomtavstyckning på en historisk brukningsenhet är ganska ovanligt i kommunen och det bör uppmärksammas på lämpligt sätt. Raknö har en intressant och något avvikande historia eftersom det varit en kungsäng och därmed inte vilken gård eller vilket torp som helst. En jämförelse med 1707 års karta och häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 visar att det möjligen kan finnas en eller flera husgrunder efter det ursprungliga ängsvaktartorpet en bit väster om nuvarande bebyggelseläge.