Prästgården

Prästgården ligger i centrala delen av Frösunda socken. Frösunda kyrka ligger i sydöstra delen av Prästgårdens marker. Prästgårdens ägor är uppdelade på två skiften. Den västra delen utgör höglänt utmark och i den östra delen finns inägorna. Även Klockargården, söder om kyrkan, har legat på Prästgårdens mark.

Det ursprungliga läget för Prästgården, direkt norr om kyrkan, ligger förhållandevis lågt på drygt 10 meter över havet. Ägorna ligger ungefär lika lågt i hela östra delen och i väster finns det höjder upp mot 30 meter över havet.

Det finns inget känt gravfält på Prästgårdens ägor. I norra delen av ägorna finns en hög, RAÄ 5:1 som ligger som på en udde i landskapet, exponerad mot dalgången österut. Öster om Prästgårdens ursprungliga läge finns bebyggelselämningar, RAÄ 127:1 i form av två husgrunder, varav ett efter ett boningshus och ett efter ett uthus. Det har tidigare funnits två runstenar som förvarades i Frösunda kyrka, RAÄ 136:1 (U 346) och RAÄ 136:2. Runstenarna är försvunna, men på en av dem lär det ha stått följande text ”Ragnfrid lät resa denna sten efter Björn, hennes och Kättilmunds son. Han föll i Virland. Gud hjälpe hans ande och Guds moder. Åsmund ristade rätta runor.” Det kan ha varit en av stenarna som hittades år 1991.

Prästgårdens ägor karterades första gången storskaligt år 1637 (A9:68). Prästgården hade inget öretal, men det årliga utsädet var mellan 20 och 24 ½ tunnor och ängsskörden uppgick till 78 lass hö.  Utsädet för Klockaren anges ha varit mellan ¾ tunna och 1 ½ tunna och höskörden 48 lass. Prästgården hade i nordöstra delen av ägorna, i det norra åkergärdet, en överfallskvarn som gick höst och vår. Åkermarken var indelad i två åkergärden varav det södra låg i gärdeslag med Stolp-Ekeby. Det norra åkergärdet verkar inte ha varit stängt mot utmarken i väster. Det fanns skog och mulbete till nödtorften.

År 1770 (A29-16:1) gjordes en undersökning av åker- och ängsarealen till Prästgården. I samband med undersökningen skrevs ett protokoll, men det togs inte fram någon karta.

År 1774 (A29-16:2) genomgick Prästgården storskifte tillsammans med Luttergärde. Bebyggelsen till Prästgården redovisas i sin faktiska utbredning alldeles intill kyrkan. Även kyrkan finns avbildad med klockstapel och bogårdsmur. Till Prästgården fanns förutom många byggnader, både för boende och brukning av mark och förrådsutrymmen humlegård, trädgård och kålgård. Både bebyggelse på Prästgården och Luttergärde var kringbyggd. Det fanns även en hampåker. Skarphagsvreten nyttjades av torparen. 

Det årliga utsädet hade ökat till mellan nästan 22 tunnor det ena året och mer än 26 tunnor det andra året. Namn som Krogängen och Badstuhagen skvallrar om verksamhet som försiggick i närheten. Prästgårdstorpet låg bortom Luttergärde.

Av häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att Roslagsbanan hade tillkommit och en station hade anlagts norr om Prästgården. Prästgården var fortfarande ståndsmässigt bebyggd, med mangårdsbyggnad i norr, flankerad av två flygelbyggnader i söder och en kringbyggd ekonomibyggnadsdel i väster. Prästtorpet fanns kvar nära Stora Luttergärde. Söder om kyrkan låg ett skolhus. Klockargården hade mark söder om Prästgården. Vid Frösunda station hade två bostadshus byggts, ett alldeles intill järnvägen och ett i korsningen vid infarten till stationen. Marken mellan stationen och Prästgården utnyttjades fortfarande som ängsmark. Den norra delen av Prästgårdens åkermark kallades Stora Luttergärdet och brukades av Luttergärde.

I början av 1950-talet hade pastorsexpeditionen inrymts i gamla Prästgården och prästen hade fått ny bostad norr om ekonomibyggnaderna, där det fanns två bostadshus. Norr om stationen hade det tillkommit en såg och av ekonomiska kartan som är baserad på ett flygfoto taget i slutet av 1940-talet ser man att marken kring sågen är täckt av sågade brädor och annat virke. Torpet Skarphagen fanns fortfarande kvar.

I slutet av 1980-talet inventerades en betesmark norr om kyrkan. Floran var trivial, men betydelsen för landskapsbilden ansågs stor.

Mittemot där sågen tidigare låg har det sedan i början av 1950-talet tillkommit sex bebyggda tomter. I norra delen av ägorna, på den åkermark som vid sekelskiftet brukades av Stora Luttergärde, har det anlagts ett reningsverk. Mittemot reningsverket finns tio bebyggda tomter i ett område kallat Framnäs. Skarphagen finns fortfarande kvar som en enskilt liggande bebyggd tomt. På sågens område norr om stationsområdet tycks det inte finnas någon byggnad kvar.

Prästgården ingår i riksintresse för kulturmiljövården, K 75.