Rörby

Rörby är beläget centralt i socknen strax sydost om kyrkan. Rörbys markinnehav har under historisk tid varit delade i två delar, men i det närmaste sammanhängande och långsträckt i en smal ägofigur tvärs igenom hela socknen i nordväst-sydostlig riktning, från sockengräns till sockengräns och därför gränsar också Rörby mot de flesta andra enheter i socknen. Rörby inägor har varit lokaliserade i norr och utmarken i sydväst. 

Rörby med omgivningar idag.

Rörby bytomt ligger mellan 25 och 30 meter över havet. En stor del av markerna i norr ligger lägre och stiger brant upp mot utmarken i söder som når höjder upp mot 50 meter över havet. Längre söderut finns en dalgång på kring 15 meter över havet och längst i sydväst ligger Rörby ägor kring 40 och 45 meter över havet. 

Rörby gård. Fotograf: Okänd ca 1900.

Namnet är ett –bynamn med innebörden bebyggelsen vid/med rösen. Ordet rör kommer av röse och förknippas ofta med gravar eller gränsmarkeringar.

På Rörbys marker finns enligt fornminnesregistret två kända gravfält som båda ligger förhållandevis högt upp på 45-50 meters höjd exponerade norrut. Mellan gravfälten anlades långt senare Margretelund. Det västra av de båda gravfälten, RAÄ 38:1 består av cirka sex fornlämningar, varav fyra stensättningar och två rösen. Det östra gravfältet, RAÄ 46:1 består av fem fornlämningar, varav fyra runda stensättningar och en rektangulär stensättning.

Utmed den relativt branta sluttningen i västra delen av ägorna, dels närmast i krönlägen, men även exponerade västerut mot Rävsta finns flera fornlämningar i form av rösen och stensättningar. Här finns även ett block med en ristning. I dalgången mellan gravfälten finns flera runda stensättningar och en hålväg, RAÄ 45:1, m fl.  I norrsluttningen av höjden där det östra gravfältet ligger finns lämningar efter bebyggelse, RAÄ 127:1.

Mellan bytomten och höjderna med gravfälten finns flera enstaka stensättningar som ligger betydligt lägre i landskapet, t ex RAÄ 40:1 och 134:1, m fl. Intill en av stensättningarna finns en 40 meter lång stensträng, RAÄ 31:2.

Väster om bytomten finns flera enstaka stensättningar, RAÄ 61:2, RAÄ 60:2och en rest sten, RAÄ 60:2. Nordväst om Nedre Rörby finns en boplats, RAÄ 61:3. Här har man hittat skörbränd sten och tegel. Fler fornlämningar finns på ägorna.

Under historisk tid har det funnits två gårdar i byn på en väl avgränsad bytomt. Se den geometriska jordeboken A10:98. På 1630-talet fanns här en självägd gård och en något mindre gård som tillhörde frälset (den enda frälsegården som karterats i socknen vid den här tiden). Byn var taxerad till drygt 2 markland. Det årliga utsädet för gårdarna uppgick till mellan knappt 7 till 10 tunnor. Årligen skördades 26 respektive 24 lass hö. Relationen mellan ytan årligen brukad åker och antalet skördade lass hö var mellan 1:2½ och 1:4 vilket indikerar att animalieproduktion och boskapsskötsel präglade produktionen här. 

Del av den geometriska jordeboken från 1635. Rörby gårds byggnader är markerade med A och 1.

Rörby karterades även år 1755 och 1757. År 1755  (A4-8:1) avmättes skog och utmark.  År 1757  (A4-8:2) avmättes åker och ängsmark. Byn bestod fortfarande av två gårdar av samma storlek som på 1630-talet, men jordnaturen hade förändrats. Den större gården som låg i väster var augment (tillägg) till Lundby rusthåll, den andra gården beboddes av en juvelerare.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att det fortfarande fanns två gårdar i Rörby, på ömse sidor om byvägen. Båda gårdarna hade trädgårdar och kringbyggda ekonomibyggnader. I södra delen av ägorna hade Margretelund tillkommit.

Del av konceptkartan till den Häradsekonomiska kartan från 1901-1906.

I början av 1950-talet såg situationen ungefär likadan ut, med undantag för att det på den östra gården kallad Övre Rörby hade tillkommit flera bostadshus.

Rörby med fastighetsbeteckning 1:1, Nedre Rörby, byggdes på 1860-talet. En man står på ladugårdsplanen. Tre barn med en liten kalv står i bildens mitt. En kvinna mjölkar en av korna längst t v. I bakgrunden gårdens huvudbyggnad och t h ekonomibyggnader. Fotograf: Okänd ca 1920.

Idag har det tillkommit flera stora ekonomibyggnader ämnade för hästar på Övre Rörby. Här finns även tre bostadshus. Nedre Rörby finns kvar och intill direkt i väster har det styckats en tomt som bebyggts. Rörby äger idag en stor del av mark som tidigare tillhört Alby och här har två galoppträningsbanor anlagts, öster om Övre Rörby.

I söder, bortom Margretelund, som anlades någon gång under 1800-talet, har det tillkommit en handfull bebyggda tomter intill ägogränsen mot nuvarande Rocksta. På Rocksta ägor ligger även ett bostadsområde med cirka tio friliggande villor kallat Grindstugan på mark som tidigare tillhört Rörby. E18 korsar mark som tidigare utgjort Rörby utmark.