Örsta

Örsta är beläget i socknens nordligaste del. Inägorna till byn var belägna norr om vägen och utmarken låg i sydost, söder om ängsmarken Myran som låg strax söder om vägen. Bybebyggelsen som bestod av fyra kringbyggda gårdar låg centralt i och öster om åkermarken som var lokaliserad dels i västra delen av ägorna, men även i de sk ”Vretarna” som låg lite längre österut. Av utseendet och placeringen att döma har vretarna uppodlats till åker senare än den åkermark som ligger i anslutning till bybebyggelsen. Längst i väster fanns huvuddelen av ängsmarken. Betesmarkerna låg upp mot Hacksta i norr. Utmarken söder om vägen var ”ringa” och på 1780-talet ”uthuggen”. 

Dagens Örsta med fornlämningar markerade.

Örsta ligger på mellan 10 och 35 meter över havet, med huvuddelen av ägorna 15-20 meter över havet.

Namnet är ett –stanamn och betyder ungefär stället där det finns grus. En äldre stavning av namnet är Oresta.

Örsta by sedd från Klosterbacken. Fotograf: Yngve Sjögren ca 1970.

Det finns sex kända gravfält på Örsta ägor. Vid Uppgården ligger ett gravfält RAÄ 13:1 och vid infarten ligger ett gravfält RAÄ 12:1. Där Västergården tidigare legat finns ett gravfält RAÄ 11:1 och även ett strax sydost om Byksberget RAÄ 63:1. Öster om hällristningen ligger ytterligare två gravfält RAÄ 71:1 och RAÄ 72:1.

Det finns flera hällristningar på Örsta ägor, den mest kända är den sk. Örstaristningen, RAÄ 62:1 som ligger öster om byn, men det finns även en längre norrut RAÄ 141:1. Dessutom finns flera enstaka stensättningar (gravar). Det finns även en hålväg öster om det gamla bebyggelseläget för Lampan.

Örstaristningen består av två skeppsbilder, varav ett är 3,5 meter långt, samt parhästar som drar en vagn. Ristningen är från bronsåldern. Fotograf: Yngve Sjögren 1985.

Under historisk tid fanns tre gårdar i byn, varav en självägd gård och två gårdar som tillhörde Danvikens hospital. Den självägda gården var störst och det årliga utsädet låg mellan 11 ¼ och 13 ¾ tunnor. Varje år kunde man till den gården skörda 45 lass hö. Danvikshemmanen var mindre och det årliga utsädet uppgick till mellan 7 och 10 tunnor. Årligen skördades 28 lass hö. Relationen mellan åker och äng var således mellan 1:4 och 1:5.

Till Örsta hörde ytterligare fyra åkervretar och fyra ängsvretar där skattegården och ett av danvikshemmanen årligen sådde 3 respektive 3½ tunnor och skördade 3 respektive 9 lass hö. Även det andra danvikshemmanet tog 12 lass hö. Dessutom togs 9 lass hö som fördelades mellan alla tre gårdar. Se den geometriska jordeboken A10:100 och A10:102.

Del av den geometriska jordeboken från 1635. 

Örsta kartlades även i samband med storskifte år 1781 (A4-11:1). Då fanns fyra brukningsdelar i byn, Oppgården (a) och Norrgården (b) om vardera ½ förmedlat Danvikens hospitalshemman med samme ägare och Västergården (c) om ½ krono skattehemman som brukades av två bröder och Södergården (d) ½ krono skattehemman. Oppgården och Norrgården var vardera taxerade till 7 öresland och de två krono skattehemmanen till 5 ⅓ hemman vardera. Det sammanlagda marklandstalet för byn var drygt 3 markland. Precis norr om vägen, norr om Myran fanns en båtsmansstuga. I kartbilden syns även Wändan som var ett torp på Hacksta ägor och Ryttartorpet till Lundby strax söder om vägen mittemot vretarna. Till kartans finns även en rågångsbeskrivning.

Del av karta från storskiftet 1781.

År 1799 (A4-11:2) genomfördes en jämkning i storskifte och uppmätning av åkermarken till byn. Av kartan framgår förutom förslag till ny fördelning av åkermarken bybebyggelsens placering och hur enskilda byggnader varit placerade i byn. Ingen förändring i örestalet eller brukningsdelar hade gjorts sedan 1781.

År 1822 (A4-11:3) delades Myrängen. Det fanns en ladugård i östra delen av ängen.

År 1861 (A4-11:4) laga skiftades Örsta. Protokollet är mycket utförligt och beskriver i text bland annat enskilda byggnader och dess skick.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartverket från sekelskiftet 1900 framgår att det fanns tre gårdar kvar i byn. På byns marker hade det tillkommit ett bostadshus benämnt Kinnekulle i kanten av en stor trädgård norr om vägen. Norr om byn hade det tillkommit ett mindre bostadshus benämnt Lampan.

Mellan byn och Kinnekulle låg ett bönehus. Utmed vägen hade det dessutom etablerats fler lägenheter, bl a nära den gamla ängen Myran som numera odlats upp där det förutom båtsmanstorpet låg en bostad benämnd Johannisberg och ytterligare en bostadslägenhet direkt söder om vägen. Haga, som var ett torp söder om vägen hade tillkommit.

Örsta by i mars 1978. Fotograf: Yngve Sjögren.

På 1950-talet hade vägen förbi Örsta fått en delvis annan sträckning. Det fanns ganska mycket bebyggelse i anslutning till och söder om den gamla vägen. Lampan fanns inte kvar. En fotbollsplan och en festplats hade tillkommit.

I slutet av 1980-talet inventerades fyra olika hagar här och exempel på betesgynnade arter som noterades är ängsskallra, bockrot, rödklint, harstarr, jungfrulin och brudbröd. 

Ett naturrum har inhysts i en befintlig byggnad i anslutning till bybebyggelsen. Ytterligare bebyggelse har tillkommit både norr och söder om den gamla vägsnutten. I östra delen av ägorna ligger en stor byggnad. På den gamla utmarken har tre tomter styckats vid Sjömansodlingen.

Naturum i Angarn vid Örsta nära Angarnssjöängen presenteras för att öppnas för allmänheten den 1 april. T h skymtar Angarnssjöängen. Naturum innehåller kartor, djur- och fågelbeskrivningar samt historiska och geologiska beskrivningar på trakten kring Angarn. Fotograf: Yngve Sjögren 1984.

Stora delar av Örsta ägor (inägorna väster och norr om vägen) ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K 77.