Alby

Alby är beläget i östra delen av Angarns socken med sitt brukningscentrum och bybebyggelsen mycket nära grannbyarna Rörby och Lundby. Bytomten är belägen i ägornas nordvästra utkant och ägofiguren är förhållandevis omfattande och väl sammanhållen. Alby gränsar till Väsby och Körlinge i gamla Össeby socken i öster, till Rörby i söder och Lundby i norr. Ägogränserna för byarna Alby, Rörby och Råcksta sammanstrålade i söder, en bit söder om Issjön.

Alby ägor ligger mellan ungefär 15 och 50 meter över havet, med de lägsta delarna under 20 meter över havet direkt sydost om brukningscentrum omgivet av höjder i sydväst, söder och öster. De högsta delarna är belägna mot sockengränsen mot Össeby i öster. Ägogränserna kring byn följer huvudsakligen höjdpartierna i landskapet.

Albys läge i dagens Angarn.

Namnet är ett –bynamn och omnämndes i skriftliga källor första gången år 1318 (DS 2152) i samband med att Johan och Nils i Alby då var så kallade fastar vid häradstinget. Förleden har skrivits både som Ale- och Ala- och kan vara vegetationsbeskrivande och därmed uttydas som "byn vid alarna".

På Alby marker finns flera fornlämningar varav kan nämnas särskilt två högt belägna rösen i den östra delen av ägorna. De är de högst belägna, ännu kända fornlämningarna i socknen. Röset som är beläget längst i öster (RAÄ Angarn 140:1), strax söder om brukningsvägen som leder bort mot Väsby i öster  är 10-11 meter i diameter och ligger på krönet av ett berg. Väster om Alby bytomt ligger ett gravfält (RAÄ Angarn 30:1) med ca 15 synliga fornlämningar varav fem högar och ca 10 runda, övertorvade stensättningar. Gravformerna och dess storlek antyder att gravarna anlagts under järnålderns senare del. I den stora högen har det funnits en numera igenfylld jordkällare. Några stensättningar är skadade av grustäkt och av odling. Här har sannolikt funnits fler gravar.

Del av karta A10:97 från 1635. Alby är den högra gruppen hus.

Alby karterades även i samband med en ägomätning år 1702 (A4-2:1). Byn var fortfarande lika högt värderad som på 1630-talet (16 öresland). Ett av skattehemmanen hade övergått i kronans ägo. Kartan omfattar Albys hela ägoområde och redovisar även läget för ett soldattorp (med kåltäppa), rågångarna som är beskrivna samt läget för grannbyarnas bebyggelse i väster. En del av ekonomibyggnaderna är redovisade i sin faktiska utbredning. Värt att notera är att den västligaste gårdstomten i byn redovisas som obebyggd år 1702 och att en av byns gårdar har ett nytt bebyggelseläge väster om åkermarken. Söder om det nya bebyggelseläget fanns ett soldattorp med egen kåltäppa.

Karta över Alby 1702

År 1779 (A4-2:2) gjordes en rågångsbestämning för hela ägogränsen kring Alby ägor. Utöver båtsmanstorpet hade det sedan år 1702 tillkommit ytterligare fyra torp på byns ägor, Nytorpet nära ägogränsen mot Lundby i nordost, Grandalstorpet och Löflundstorpet i söder samt Opahlbytorpet beläget närmast öster intill Båtsmanstorpet. 19 gränsrösen som på 1770-talet fanns längs bygränsen och huvudsakligen bestod av lätt igenkännliga kantiga stenar är utförligt beskrivna i kartans textbeskrivning. Ett femstenarör mot Väsby skog var namngivet – Björnmålsröret.

Det finns inga skifteskartor upprättade för Alby.

Av sockenkartan från år 1837 framgår att det fortfarande fanns mycket kvar av den lågt belägna naturliga slåttermarken öster om åkermarken och att det till de då kvarvarande torpen fanns många ekonomibyggnader. Enligt 1902 års häradsekonomiska kartas beskrivning redovisas Alby by som endast en bebyggd brukningsenhet omfattande tre delar som var värderade till 2½ oförmedlat mantal, varav två delar var skatte och ett av de två mindre var frälseägt. Den gården som år 1702 hade flyttat ut till ett nytt bebyggelseläge väster om åkermarken finns då inte kvar. Utöver den ursprungliga bybebyggelsen fanns sex bebyggda lägenheter på ägorna. Ägorna hade geografiskt samma omfattning som på 1630-talet, men en ångsåg hade tillkommit sydsydost om bytomten och det fanns nu endast tre torp; Grandal, Löflund och ett inte namngivet båtsmanstorp längre österut söder om vägen mot Väsby i öster. På åkerholmen närmast öster om Alby bytomt fanns en arbetarbostad och ute i åkergärdena fanns enstaka ekonomibyggnader, en större byggnad längs vägen mot Väsby i öster och en något mindre ekonomi¬byggnad på åkerholmen i söder. Av konceptet till det äldre ekonomiska kartverket som togs fram i en mer detaljerad skala (1:20 000) än den tryckta framgår att det till en av gårdarna i Alby fanns en stor trädgård intill ägogränsen mot Lundby i norr och att det fanns flera stora ekonomibyggnader, dels nära ägogränsen mot Rörby i väster, men även centralt i åkermarken intill brukningsvägen som ledde österut mot torpen och vidare in på Väsby ägor i grannsocknen Össeby i öster.

Häradsekonomiska kartan avslöjar också att de ängsmarker som var belägna sydost om åkermarken nu var uppodlade till åkermark. Den stora åkerholmen som tidigare varit helt omsluten av ängsmark var till största delen sannolikt öppen, beväxt med enstaka lövträd och det finns anledning att tro att det här kan finnas spår av slåttergynnad flora.

Del av den Häradsekonomiska kartan från 1902.

I början av 1950-talet hade fortfarande inte så stora förändringar av markanvändning och bebyggelse skett på Alby. I nordväst, på den ursprungliga bytomten, låg Alby gård kvar med bostadsbebyggelse i norr, stora ekonomibyggnader i söder och trädgårdsodling både väster och öster om bostadshuset. Vägnätet med de små brukningsvägarna var fortfarande intakt och den stora åkerholmen i söder hade ännu inte vuxit igen. Torpet Grandal fanns kvar i öster, liksom torpet Lövlund. Däremot fanns ingen annan torpbebyggelse kvar och inte heller ångsågen.

Efter 1950-talet har det skett en del förändringar på Alby ägor. E18 Norrtäljevägen tvärar över Alby ägor i sydost och delar upp byns forna marker i två delar. I anslutning till de gamla torplägena Grandal och Lövlund har tomtavstyckningar skett och ny bebyggelse etablerats, i synnerhet området norr om Grandal har bebyggts med ett femtontal enbostadshus. Väster om torpet Grandal ligger även två galoppträningsbanor som visar att verksamheten vid Alby idag präglas av hästar och ridning. Norr om Lövlund har två tomter styckats av. Öster om E18 ligger en större byggnad längs den ursprungliga brukningsvägen mellan Alby och Väsby. Några nya vägar har tillkommit nära gården och i anslutning till galoppbanorna. Åkermarken närmast gården utnyttjas som rasthagar för hästar. Det finns två boningshus från tidigt 1900-tal och äldre ekonomibyggnader kvar och rester i form av några äldre fruktträd av den stora trädgård som en gång fanns här.

På Alby har det funnits en förhållandevis stor trädgård, huvudsakligen belägen öster om bostadshuset. Den är idag kraftigt igenvuxen (2016). De förändringar av bebyggelsestruktur och landskap som skett under senare delen av 1900-talet och präglar idag Alby, som nästan helt växt ihop med grannbyn Rörby. Hästverksamhet dominerar intrycket med ridvägar, träningsanläggningar och stallbyggnader, men här finns fortfarande äldre byggnader, både bostadshus och ekonomibyggnader kvar. Galoppträningsbanor har anlagts på de forna inägorna varav den sydliga och största omgärdar den åkerholme som tidigare låg helt omgiven av ängsgärde och som länge var öppen och sannolikt betad och som fortfarande kan hysa hävdpräglad flora. Fornminnesinventeraren har på 1970-talet angivit omgivande mark som "hagmark".

Alby ligger nära riksintresse för kulturmiljövården, K77.

Alby gård. Fotograf: okänd ca 1940.