Dag 1: I matlabbet (matlabyrint)
Alla elever går igenom matlabbet där 4 stationer hade skapats för att undersöka den hemliga råvaran. Rummet var nedsläckt och stationerna byggda som en labyrint så att man endast kunde se en station i taget. Eleverna släpptes in 2 och 2 och stationerna var bemannade så att man lotsades framåt i lagom takt för att inte störa varandras upplevelse eller upptäckande.
Station 1 Känna: Barnen fick utforska två olika kärl genom att sticka ner sina händer och känna på både råvaran i dess ursprungliga form och sedan på den tillagade versionen av samma råvara.
Station 2 Titta: På en skärm visades bilder av den aktuella råvaran i dess naturliga miljö, såsom den växer i jorden, i buske eller träd. Samtidigt fick eleverna lyssna på musik vars geografiska ursprung kan ge en ledtråd till var råvaran odlas.
Station 3 Lukta: Den tillagade råvaran placerades i en burk och täcktes så att endast några små lufthål lämnades öppna för att möjliggöra doftupplevelsen.
Station 4 Smaka: Därefter får eleverna smaka på den tillagade råvaran medan de håller ögonen slutna.
Station 5 Exit: Innan eleverna lämnade rummet fick de svara på frågor och delta i tävlingen genom att gissa vilken råvara det var.
- Exempel på råvaror som Vallentuna kommun har haft i fokus har bland annat varit tofu, potatis, gul ärta, blomkål, messmör (kopplat till samedagen) med mera.
Dag 2: I klassrummet
Veckan efter matlabyrinten kommer alla klasser att få tillgång till material för klassrumsaktiviteter. Om ni har egna idéer är ni självklart välkomna att genomföra dem. Ni kommer att diskutera den aktuella råvaran och varför den är så viktig! Under diskussionen kommer ni bland annat att resonera kring varför valet föll på just denna råvara och varför det är betydelsefullt att inkludera den i vår befintliga kost utifrån hållbarhets- och hälsofrämjande perspektiv.
Tillsammans utforskar vi olika sätt att tillaga denna råvara för att göra den mer uppskattad av eleverna. Dessa samtal kan förankras till den pedagogiska måltiden och Agenda 2030 för hållbarhet, hälsa och ge eleverna möjlighet att delta i att påverka skolmatsedeln.
Dag 3: I matlabbet (servering i matsalen)
Eleverna samlas vid ett uppdukat bord för att smaka på och bedöma tre olika rätter baserade på den aktuella råvaran. Var och en tilldelades ett formulär att fylla i och utifrån deras röster valdes den mest populära rätten ut för servering i matsalen.
Vid de tillfällen då det har varit möjligt har vi bjudit in leverantören av den aktuella produkten för att fördjupa förståelsen för den valda råvaran. Ett exempel är när tofu var i fokus, då välkomnade vi Yipin från Vallentuna, vår lokala tofu-leverantör, för att dela med sig av sin expertis till barnen.
Dag 4: Uppföljning
Reflektera över de effekter som projektet har medfört:
- Har det skett en förändring i attityd och beteende kring matvanor, val av rätter och elevernas vilja att prova på nya smaker?
- Har projektet bidragit till ökad kunskap och förståelse kring råvarornas ursprung och deras betydelse?
Hur vill vi fortsätta från här?
Nästa steg är att utveckla projektet till en kontinuerlig aktivitet och integrera den i den befintliga läroplanen för er verksamhet. Det innebär att ge eleverna möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolmatsedeln och skapa en långsiktig förändring i hur vi hanterar mat och kost inom skolans pedagogiska ramverk.
