Vårt närvaroarbete

Varför är närvaro viktigt i skolan?

En fullgjord skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att en ungdom ska klara sig bra i sitt framtida liv. Det är mycket betydelsefullt att våra elever närvarar i skolan och därför arbetar vi aktivt och systematiskt för att främja skolnärvaro.

För att främja skolnärvaro är det viktigt att våra elever upplever delaktighet och trivs i skolan. Ett skolklimat som präglas av trygghet och arbetsro bidrar till ökad skolnärvaro. I Vallentuna kommun har vi en kommungemensam närvarorutin som alla de kommunala grundskolorna och den anpassade grundskolan arbetar efter.

I Sverige råder skolplikt, vilket är både en rättighet och en skyldighet. Barnets hemkommun, skolan och barnets vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för att barnets skolplikt uppfylls. Skola och hem behöver samarbeta i det närvarofrämjande arbetet, för att skapa goda förutsättningar för barnets skolgång. Det är dock barnets vårdnadshavare som har det övergripande ansvaret för att barnet kommer till skolan.

Vad är en kommungemensam riktlinje?

En kommungemensam riktlinje är en typ av styrdokument som används för att garantera enhetlighet och kvalitet i utförandet av ärende av särskild natur. Dessa riktlinjer är gemensamma för hela kommunen och följs av alla dess avdelningar och enheter. Riktlinjerna är med till att skapa en tydlig bild om vad som ska göras inom ett visst område, vem eller vilka som ansvarar för uppgifter och när det ska vara klart och följas upp.

Våra kommungemensamma riktlinjer för närvaroarbete

De kommungemensamma rutinerna för grundskolans närvaroarbete har som syfte att aktivt arbeta främjande och förebyggande med att stärka närvaron i grundskolan och den anpassade grundskolan. De kommungemensamma rutinerna ska göra möjligt arbetssätt som underlättar för skolpersonal och skolledning att uppmärksamma både generell och problematisk frånvaro. Varje skola har även egna lokala rutiner som mer precist beskriver arbetet på den enskilda skolan. Nedan kan du läsa mer om det främjande, förebyggande och åtgärdande närvaroarbetet.

Våra tre förhållningssätt, som syftar till att stärka elevers närvaro och främja en positiv skolmiljö

Det främjande närvaroarbetet

Det främjande arbetet omfattar både kunskapsmål och sociala mål, vilket betyder att skolan kan behöva se över såväl undervisningens utformning som personalens förhållningssätt till elever och vårdnadshavare. Varje skola ska arbeta främjande när det gäller skolnärvaro. Det innebär att man arbetar aktivt med faktorer som kan bidra till generella vinster för alla elevers rätt till lärande, trygghet och studiero. Elever som är trygga och trivs i skolan, som känner drivkraft och lust att lära samt får det stöd och de utmaningar de behöver i sitt lärande väljer nästan alltid att vara närvarande i skolan.

Det främjande arbetet bör omfatta både kunskapsmål och sociala mål, vilket betyder att man kan behöva se över såväl undervisningens utformning som personalens förhållningssätt till elever och vårdnadshavare. Att arbeta främjande kan därför handla om att skapa ett vänligt och respektfullt skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan vuxna och elever där eleverna görs delaktiga och känner trivsel. Det kan också handla om att utveckla skolan till en mer stimulerande arbets- och lärandemiljö.

Frågor som kan undersökas utifrån ett främjande synsätt är:

- Hur ser relationerna mellan elever och personal ut?

- Hur kan skolan uppmuntra till goda relationer?

- Hur är det sociala klimatet i skolan?

- Är skolans lokaler anpassade till sitt syfte och bidrar till trivsel och inlärning?

- Är undervisningen intressant och stimulerande?

Det förebyggande närvaroarbetet

Det förebyggande arbetet baserar på att man vill förhindra att elever är frånvarande utifrån en faktisk eller teoretisk risk som har identifierats. Ett exempel på förebyggande arbete är att utvärdera och utveckla frånvarorutinen på skolan vad gäller bl. a vikariesituationer eller schemabrytande aktiviteter utifrån att skolan har uppmärksammat att frånvaron ökar vid dessa tillfällen. De förebyggande insatserna kan vända sig till en, flera eller alla elever på skolan men också till personal och vårdnadshavare.

Frågor som kan undersökas utifrån ett förebyggande synsätt är:

- Har skolan en lokal frånvarorutin?

- Finns det ett ordnat arbetssätt att analysera frånvaron för att kunna identifiera om frånvaron, till exempel är högre för vissa ämnen, årskurser eller elevgrupper?

- Hur anpassas schemaläggningen för att förebygga frånvaro?

- Har skolan samverkan med andra aktörer?

- Hur fungerar skolans ordningsregler för att skapa trivsel och studiero?

Det åtgärdande närvaroarbetet

Det åtgärdande arbetet innebär att vända frånvaro till närvaro för en enskild elev, eller i vissa fall en grupp elever. Skolan ska anpassa sin undervisning till elevens behov och på så sätt vara en tillgänglig och inkluderande lärandemiljö för alla elever. De främjande, förebyggande och åtgärdande insatserna kan gå in i varandra och få effekt på flera sätt. Om en elev ökar sin närvaro bland annat på grund av extra anpassningar i undervisningen som innefattar förbättrad tydlighet och ordning så kan det verka förebyggande för gruppen som helhet. Åtgärderna ska byggas på en utredning av orsakerna till frånvaron.

Man måste i arbetet har utgångspunkt i varje enskild elev och den elevens unika situation. Frågor att ställa sig vid framtagande av åtgärder för att stärka närvaroarbetet kan till exempel vara.

- Varför kommer inte just den här eleven till skolan och hur kan vi åtgärda det?

Det finns också sällan en förklaring till frånvaro utan det är troligen flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra. Det kan handla om skolfaktorer, elevens hemförhållanden eller individuella faktorer. Därför måste ofta flera aktörer som skola, vårdnadshavare och socialtjänst med flera samverka för att hitta metod för ökad närvaro.

Någonting gick fel

Ditt meddelande har nu skickats