Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
Vallentuna kommun serverar varje dag cirka 6 000 måltider samt frukost och mellanmål inom förskola, skola och äldreomsorg. Fria skolmåltider är idag en självklarhet men en fantastisk förmån i historiskt och globalt perspektiv. Sedan januari 2017 serverar de kommunala grundskolorna och Vallentuna gymnasium frukost till elever från årskurs 6 och uppåt. Syftet är att belysa vikten av frukost och goda måltidsvanor och är också tänkt att bidra till ökad studiero och trygghet i skolan.
"Vi lagar maten på ett sätt som gör det lättare att ta till vara på mat som inte äts upp vid lunchserveringen. Mat tas fram i små mängder åt gången och fylls i stället på oftare för att på så sätt få mindre rester över."
Måltidspolicyn utgår från kommunens vision och ger vägledning för kvalitet och en helhetssyn på den pedagogiska, hälsosamma och hållbara måltiden. Kommunen strävar efter att kunna köpa in lokalproducerade livsmedel. Måltidsverksamheten arbetar aktivt med ett särskilt matsvinnsinitiativ som också inkluderar den pedagogiska verksamheten på skolor och förskolor.
Kommunens Översiktsplan 2040 innehåller riktlinjer för att undvika att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för exploateringar. Kommunen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken av lantbruk med fokus på bekämpningsmedel och gödselhantering.
Situationen för målet
I jämförelse med fattiga länder är hunger inget problem i Vallentuna. Däremot finns det andra utmaningar kring våra matvanor. Den svenska livsmedelskonsumtionen är både hälso- och miljömässigt ohållbar med hög köttkonsumtion och stort matsvinn. Socialt utsatta grupper och även barn och äldre, kan ha svårt att få i sig den näring de behöver. Ohälsosamma matvanor i kombination med bristande fysisk aktivitet är ett ökande hälsoproblem i samhället men i Vallentuna är andelen invånare med fetma relativt låg. Sverige har låg självförsörjningsgrad av livsmedel.
Knappt en fjärdedel av kommunens yta är jordbruksmark och i kommunen finns cirka 140 jordbruksföretag. Många av dem sysslar med livsmedelsproduktion. Andelen mark som odlas med ekologiska metoder är låg i jämförelse med andra kommuner.
