Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Hanteringen av hushållsavfall är en viktig och lagstadgad uppgift för kommunerna gentemot kommuninvånarna. Kommunen måste ha en avfallsplan och kommunala avfallsföreskrifter. Avfallsplanen innebär att kommunen ska minska avfallets mängd och farlighet, öka insamlingen av matavfall och materialåtervinning, samt stimulera återbruk och lösningar för cirkulär ekonomi. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2020 om ny, miljöstyrande avfallstaxa och obligatorisk insamling av matavfall för biogasproduktion från småhus. Arbete pågår för att säkerställa återvinning och säker hantering av farligt avfall i alla kommunens verksamheter.
Kommunen ska i enlighet med miljö- och klimatstrategin på olika sätt arbeta aktivt för att stimulera och underlätta för invånare och företag att konsumera hållbart. Kommunen har hittills i begränsad omfattning arbetat med konsumtionsfrågor riktat till invånarna. I kulturhuset arrangeras återkommande evenemang såsom klädbytardagar, föredrag, utställningar och bokskyltningar på temat hållbar konsumtion. På torget brukar varje höst växter från kommunens planteringar bjudas ut för återbruk i privata trädgårdar. MIVA Secondhand drivs som daglig sysselsättning för funktionshindrade och tar vara på begagnade kläder och saker som säljs i en egen butik.
Kommunen har stor potential till indirekt miljöpåverkan via skolor och förskolor. Hållbar utveckling ingår i läroplanerna för förskola, grundskola, fritids och gymnasiet. Bland annat ska barn och elever få förståelse för kretslopp och hur livsstil och människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. Kommunens systematiska miljöarbete och den pedagogiska verksamheten vävs samman, för att ge bättre stöd till pedagoger.
"Vi bidrar till att stärka barns intresse för kultur genom livet som i minimal utsträckning förutsätter konsumtion. Vår undervisning ger eleverna kunskaper som ger dem bättre förutsättningar att göra kloka hållbara val."
Kommunens Näringslivs- och arbetsmarknadsutskott har ambitionen att lyfta hållbarhetsfrågor i samverkan med det lokala näringslivet bland annat via kommunens återuppväckta Näringslivsråd. I egenskap av tillsynsmyndighet för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen, stödjer kommunen verksamhetsutövare vad gäller bland annat avfallshantering.
Kommunen arbetar strategiskt med upphandling och styrning av inköp för att uppnå miljömål och bidra till hållbar produktion och konsumtion i samhället. Kommunen strävar efter att ställa höga miljökrav i upphandling, i enlighet med kommunens miljö- och klimatpolicy. Specifika miljökrav ställs i de olika upphandlingarna, beroende på upphandlingens art. En checklista för miljöbedömning hjälper verksamheterna att identifiera relevanta miljökrav. Kommunens miljönätverk och behöriga beställare har erbjudits kortare kompetensutveckling i att ställa miljökrav. Den interna CE Upp-gruppen fungerar som resurs och bollplank till förvaltningarna i att ställa hållbarhetskrav och i synnerhet cirkulära krav i upphandlingar. Som ett led i kommunens kvalitetsutveckling av upphandling införs digitala beställnings- och avtalsuppföljningssystem som möjliggör styrning och uppföljning av miljöanpassade inköp.
Måltidsverksamheten i Vallentuna kommun satsar på upphandlingssätt som gynnar närodlat och närproducerat och köper i möjligaste mån kött från lantbrukare i kommunen.
Miljö- och klimatstrategin och kommunens kemikalieplan innebär bland annat at kommunen ska:
- Ställa kemikaliekrav i upphandling och inköp
- Minska användning och utsläpp av kemikalier
- Sträva efter att minska användningen av plast
Vissa verksamheter har plastbantat och bytt ut produkter mot miljövänligare alternativ. Utbildning och samordnat arbete för kemikaliesmart förskola pågår i samtliga förskoleområden.
Vid byggnationer och renoveringar använder kommunen en projektmodell och Byggvarubedömningen (BVB) för att säkerställa miljöhänsyn i olika skeden av byggprocessen. BVB gör bedömning av produkters miljöpåverkan under livscykeln och ger stöd för att ställa och följa upp miljökrav vid upphandling av entreprenad.
Kommunen har avtal för återbruk och återvinning av IT-utrustning och för inköp och renovering av begagnade möbler. Den interna webbtjänsten REKO möjliggör återbruk av till exempel möbler och prylar mellan kommunens verksamheter. Frågor kring cirkulär ekonomi ingår i kommunens utvecklingsprogram för chefer och medarbetare.
Situationen för målet
Detta är det mål där Sverige har störst utmaningar. Svenska myndigheter köper varor och tjänster för mer än 600 miljarder kronor per år. Svenska konsumenter är relativt miljömedvetna men konsumtionen ökar. Rådande konsumtionsmönster har negativ inverkan på människors hälsa. Dessa konsumtionsmönter påverkar miljö och klimat genom råvaruutvinning, utsläpp från produktion, transporter, spridning av kemikalier och ökade mängder avfall. De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är höga, speciellt kopplat till livsmedel, transport och boende. En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre hållbarhetskrav. Importerade varor leder till utsläpp av farliga ämnen i Sverige, ämnen som varken är tillåtna i Sverige eller EU.
En genomsnittlig invånare i Vallentuna slänger 479 kg hushållsavfall per år och endast 31 procent går till materialåtervinning. Vallentuna har hög andel boende i småhus och många barnfamiljer, vilket generellt sett genererar mer avfall från trädgårdar och renoveringar samt hushållssopor.
Ungefär en fjärdedel av kommunens livsmedelsinköp är ekologiska varor.
