Vad är en detaljplan?
En detaljplan är ett juridiskt dokument som anger vad, var och hur man får bygga och vad man får använda fastigheterna inom planområdet till.
Detaljplanerna regleras av plan- och bygglagen (PBL) och utgör underlag för bland annat bygglov. Detaljplaner tas fram av kommunen i samråd med fastighetsägare och andra berörda.
Vad är en översiktsplan?
Översiktsplanen är kommunens övergripande dokument för fysisk planering. Den visar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas.
Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, som ska omfatta hela kommunens yta.
Vad är ett planbesked?
Om du planerar att genomföra något som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs kan du lämna in en begäran om planbesked till kommunen.
Begäran om planbesked ska vara skriftlig. Den ska innehålla en beskrivning av vad du vill göra och en karta som visar det område som berörs. Om du vill bygga något ska din begäran också innehålla en beskrivning av byggnadens karaktär och ungefärliga omfattning.
Kommunen ger dig ett planbesked inom fyra månader från att en komplett begäran har kommit in, om inte du och kommunen kommit överens om annat.
Av planbeskedet framgår det om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete eller inte.
Vad kostar ett planbesked?
Kommunen tar ut en avgift för hantering av planbesked. Avgiften ska täcka kommunens självkostnader för handläggning och sker genom tidsersättning.
Hur mycket ett planbesked kostar varierar från fall till fall, dock minst 200 mPBB (milliprisbasbelopp). Regeringen fastställer prisbasbeloppet varje år och du hittar mer information om detta på regeringens hemsida. Normalt behöver flera kompetenser involveras i handläggningen. Tidsersättningen regleras i kommunens taxa för verksamhet enligt Plan- och bygglagen.
Hur kan jag påverka en översiktsplan eller en detaljplan?
Arbetet med att ta fram översiktsplaner och detaljplaner är en demokratisk process som regleras av plan- och bygglagen. Kommunens planarbete ska väga samman allmänna och enskilda intressen för att nå en bra helhetslösning.
Alla berörda har möjlighet till inflytande
Alla berörda ska få en möjlighet till inflytande och att ge synpunkter på en plans utformning och genomförande. De som räknas som berörda av en planprocess brukar vara fastighetsägare och boende inom planområdet och i anslutning till planområdet. Utöver privatpersoner får även länsstyrelsen, statliga myndigheter och andra organisationer och sammanslutningar vara med och komma med synpunkter.
Tyck till så tidigt som möjligt
En möjlighet att påverka och komma med synpunkter finns både under samråd och under granskningstiden. Ju tidigare man tycker till om en plan desto större möjlighet finns det för kommunen att bearbeta planen enligt den ökade kunskap som har tillkommit. Ju längre arbetet fortskrider desto mer låst blir planförslaget.
Skicka in synpunkter skriftligt
Det går bra att höra av sig till respektive planhandläggare och diskutera förslaget till en detaljplan. Men om man vill ha en möjlighet att i ett senare skede överklaga kommunens beslut om antagande måste synpunkterna skickas in skriftligen under samråd eller granskningsskedet. De skriftliga synpunkterna som har inkommit sammanställs i en samrådsredogörelse respektive i ett utlåtande där frågor och förslag besvaras och beaktas.
Det är alltid bra att komma med egna idéer och förslag på hur ett område ska planeras om man inte håller med detaljplanens förslag. På så sätt blir de lättare för planhandläggarna att förstå och beakta synpunkterna, och om möjligt anpassa planen därefter.
Vid överklagan
Kommunens antagandebeslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Därefter finns en möjlighet att överklaga deras beslut till mark- och miljödomstolen, och eventuellt vidare till mark- och miljööverdomstolen och sedan till högsta domstolen. Rätt att överklaga har de som är berörda av planen och som under samråds- eller granskningstiden har lämnat in skriftliga synpunkter, vilka inte har blivit tillgodosedda i planförslaget.
Läs mer om planprocessen
Hur bekostas samhällsbyggnadsprojekt?
När nya stadsdelar växer fram eller gamla förändras innebär det både värdeökningar på marken men även kostnader, bland annat investeringar i nya vägar, va-ledningar, dagvattenanläggningar och arbetstid för kommunanställda. Merparten av kostnaderna betalas inte av skattebetalarna utan av de som äger mark inom projektet.
I nybyggda områden finansieras både planarbetet och utbyggnad av allmän plats av byggaktörer. För områden som ligger inom tätorter där Roslagsbanan har en hållplats tas även ut s.k. medfinansieringsersättning från byggaktörerna.
Inom förnyelseprojekt, exempelvis när förtätning sker av ett tidigare fritidshusområde, betalar privata markägare s.k. gatukostnadsersättning för att täcka kommunens kostnader att iordningställa allmän plats. Framtagandet av detaljplanen bekostas genom att fastighetsägarna får betala en planavgift i samband med bygglovet.
Kostnader för vatten och avlopp finansieras genom en anläggningsavgift till Roslagsvatten.
Utbyggnad av annan infrastruktur som exempelvis el och bredband sker av privata bolag, ofta i samarbete med kommunens entreprenad. Anslutning och kostnader för dessa regleras direkt med respektive infrastrukturhavare.
