Utredning av juridik och hydrologi 2018-2021
Vallentuna kommun påbörjade med stöd av statligt bidrag inom lokala naturvårdssatsningen (LONA) ett grundligt utredningsarbete och samråd med berörda. LONA-projektet siktade inledningsvis på att komma vidare efter ett markägarinitiativ med omfattande utredningar och projekteringar för att anlägga en 3,6 ha våtmark i Hederviken. Efter att kommunen haft inledande diskussioner med närmast berörda lantbrukare stod det klart att ett större grepp över juridiska och hydrologiska hinder var nödvändigt. Projektet styrdes då, efter samråd med Länsstyrelsen, om till att analysera de formella förutsättningarna för det berörda markavvattningsföretaget och hydrologiska modelleringar för hela huvudfåran – Holmbroån, Helgöån och Husaån.
Resultatet av den hydrauliska modelleringen visar var det sker översvämning vid ett 100-års-flöde samt var det finns risk för erosion vid höga flöden. Denna kunskap behövs för att bedöma vilka åtgärder som har störst effekt för att minska risken för översvämnings-, erosionsproblematik och näringsläckage.
Syftet med torrläggningsföretaget, som tillkom 1938, bedöms kvarstå idag då markanvändningen inom båtnadsområdet även idag till stora delar är odling. Kunskap om vilka villkor som reglerar markavvattningsföretaget är nödvändig dels för att bedöma om och hur eventuella vattenvårdsåtgärder kan påverka markavvattningsföretaget, dels för att klargöra vilka formella processer som kan krävas för att genomföra åtgärder.
Projektet har även satsat på att involvera och samråda med berörda markägare och torrläggningsföretaget. Kommunen har återkommande kontakt och möten med torrläggningsföretagets styrelse. En enkät har gått ut till 187 fastighetsägare för totalt 215 fastigheter som berörs av båtnadsområdet. Enkäten handlade bland annat om kunskap om markavvattningsföretaget, erfarenheter av problem med vattenföring samt erfarenheter av och synpunkter kring en lång rad beskrivna vattenvårdande åtgärder. Enkäten innehöll en interaktiv karta där de svarande hade möjlighet att peka ut såväl problemområden som lämpliga platser för olika slags åtgärder.
Svarsfrekvensen på enkäten var blygsam men några resultat kan ändå noteras:
- Omkring hälften av respondenterna svarar att de är medlemmar i markavvattningsföretaget, märkbart är att vissa respondenter svarar att de inte vet. Få respondenter säger känna till det markavvattningsföretag de är medlemmar i. Det är lika många som tycker markavvattningsföretaget är viktigt, som de som inte har någon åsikt.
- Ungefär hälften av respondenterna upplever problem med oberäkneliga vattenflöden som påverkar den egna verksamheten. Ännu fler upplever problem med kvaliteten av ytvattnet, såsom övergödningseffekter.
- Flera respondenter har redan idag gödselhantering för hästgård, samt skyddszoner vid vattendrag. För både stabilisera vattenflöden och reducera näringsläckage är våtmarksanläggning eller restaurering av våtmark/sjö flest röster. För näringsläckage har också skyddszoner, fånggrödor och fosfordammar hållits som viktiga.
- Administrativt krångel, minskning av produktiv mark och kostnader för lantbrukare är de orsaker som utgör de största hindren för att få tillstånd vattenvårdande åtgärder enligt respondenterna. Värt att notera att så få säger att åtgärderna inte är effektiva.
- Värt att notera är att endast ett fåtal respondenter anser att kommunikation, samverkan och information fungerar fördelaktigt för att få tillstånd vattenvårdande åtgärder. Något som stärks av fritextsvaren.
Utredning av markavvattningsföretag och åtgärdsplanering från 2021
Med utgångspunkt i den juridiska och hydrologiska utredning som genomförts under 2020 samt i dialog med markavvattningsföretaget har Vallentuna kommun landat i en bedömning att konkreta vattenvårdsåtgärder. Åtgärderna i huvudfåran måste först utredas djupare. Inte minst måste de juridiska möjligheterna konkretiseras med en helhetssyn över platsspecifika tekniska och geografiska förutsättningarna för respektive åtgärd.
Vallentuna kommun erhöll våren 2021 statligt bidrag för lokala vattenprojekt, LOVA, för bland annat:
- Inventering i fält och flödesmätning. För att säkerställa hur de faktiska förutsättningarna överensstämmer med tillståndet för markavvattningsföretaget bör en inventering i fält göras. I inventeringen behöver fixpunkter kontrolleras, ursprungligt djup och läge, vattennivåer kontra flödet, kulvertar, förändringar i markanvändningen, samt dammanordningen nedströms bron som beskrivs i tillståndet. De nivåer och profiler som anges i tillståndet behöver verifieras genom mätning av ursprungligt djup/fast botten. Vid en inventering bör även en bedömning göras av om markanvändningen överensstämmer med den som anges i tillståndet. Flödet behöver mätas i punkter som har identifierats vara viktiga längs med systemet. Syftet är att kalibrera teoretiskt beräknade flöden, ge underlag för projektering av våtmarker, skapa förutsättningar för uppföljning av framtida vattenvårdsåtgärder, samt kvalitetssäkra resultat från kommunernas miljöövervakning. I ett första skede görs enklare flödes- och nivåmätare för att bedöma var mätningar bäst bör ske löpande. Kommunen och markavvattningsföretaget har önskemål om att därefter införskaffa och sätta upp permanenta flödes- och nivåmätare. Fältarbetet behöver inkludera insamling av information för restaurering av utlopp för sjö-/våtmark. Vid fältbesök identifieras bästa platsen för placering av utlopp samt göra tvärsektioner på valda platser. I fältinventering ingår även insamling av underlag för åtgärderna 3 och 4.Det ger viktigt underlag för diskussion med torrläggningsföretaget och markägare om hur de åtgärder som planeras kan påverka båtnad och andra intressen, samt för bedömning av hur underhållet bör skötas framöver. Företrädare för torrläggningsföretaget kommer att bjudas in att delta i delar av inventeringen.
- Bedömning av dräneringsbehovet och åtgärder för klok dränering. Behovet av att dränera marken bedöms i fält, samordnat med åtgärd 2, samt kan beräknas utifrån förändringar i dämning och grundvattennivåer. Kunskap om dräneringsbehovet är ett underlag för att bedöma ny båtnad. Kontakt tas med Greppa näringen för en kraftsamling kring rådgivning kring deras dikningsmoduler med mer, och en studiecirkel anordnas i samarbete med LRF/Studiefrämjandet – lokala LRF har förberett detta initiativ men det gick i stå pga. pandemin.
- Detaljerad modellering av hydraulik, verifierade beräkningsresultat och konkretiserade åtgärdsförslag. Utformningen och det geografiska läget av önskvärda och möjliga vattenvårdsåtgärder är nödvändigt för att precisera hur torrläggningsföretaget kan komma att påverkas. En sådan utredning bör omfatta platsspecifika, juridiska och tekniska förutsättningar för att genomföra respektive åtgärd. Även den hydrologiska modelleringen behöver anpassas till de specificerade åtgärder som då övervägs. Fältinventering enligt åtgärd 2 är viktig för att ge input till modellering, verifiering och konkretiserade åtgärdsförslag. I fältinventeringen ska ingå att samla underlag kring faktiska faktorer som påverkar markavvattningen och förslag till platsspecifika vattenvårdsåtgärder. Utifrån resultaten av en inventering av djup och läge för vattenanläggningen kan en mer detaljerad modellering visa en mer precis effekt av fördröjningsåtgärder/våtmarker och risk för översvämning. Vid en modellering av vattenanläggningens påverkan vid lågflöden ger en inmätning av vattendragens bottengeometri en ökad säkerhet i beräkningarna. En beräkning av flödesdynamiken vid de platser där det föreslås åtgärder ger ett bättre underlag för att visa en eventuell påverkan av åtgärder. Arbetet görs för att kalibrera modellen och som indata för detaljerad modellering. En detaljerad studie och modellering för respektive sjö/våtmarksrestaurering behövs för att utreda de lokala förhållandena i detalj. Detta görs för att få fram exakt placering av utlopp, dess omfattning och funktion samt effekter upp- och nedström. Minst två alternativ till utformning tas fram för varje åtgärdsområde för diskussion med markavvattningsföretaget och berörda markägare kring juridiska och hydrologiska konsekvenser av de olika alternativen. Vidare finns många faktorer i landskapet och i vattendraget som kan påverka flödet. Hydrauliken påverkas t.ex. av hur markavvattningsföretaget sköts. En förändring genom rensning så som borttagandet av stenar, block och död ved, ger effekt på flödet och behöver studeras för att utreda vilka förändringar det kan ge i avrinningsområdet. Den detaljerade modelleringen och konkretiserade åtgärdsförslag ska ske med en helhetssyn över avrinningsområdet. Syftet är att, i samråd med företaget som genomför markavvattning och markägare, genomföra kostnadseffektiva åtgärder som kan vara till nytta för olika intressen och för att minimera påverkan på åkermark. Detta ger viktiga underlag för att komma framåt i det konkreta åtgärdsarbetet och prövningar av vattenverksamhet.
- Åtgärder utanför huvudfåran. Även åtgärder utanför huvudfåran ingår i det fortsatta arbetet. För att minska problem med oförutsägbara flöden kan landskapets vattenhållande förmåga förbättras genom att utföra åtgärder utanför huvudfåran men inom de berörda delavrinningsområdena. I dialog med markägare och i svaren på kommunens enkät framgår att många markägare är intresserade av till exempel strukturkalkning, fosfordammar med mera. Även åtgärder som syftar till att minska erosion, näringsläckage och problem med vandringshinder kan utföras utanför huvudfåran. Det kan även finnas behov av förbättrad dränering för att skydda livsmedelsproduktion. Avgörande för att åstadkomma detta är att det finns resurser i vattenvårdsarbetet som kan arbeta uppsökande och stödjande med markägare. Flera slags åtgärder kan sannolikt vara till nytta för såväl odling och djurhållning som för att åstadkomma bättre vattenkvalitet i området som helhet.
- Ökad dialog med markägarna. Den enkät som genomförts under 2020 var ett sätt att få in markägarnas syn på vattenvårdande åtgärder i landskapet. Resultatet indikerar att det finns engagemang för åtgärder för att stabilisera vattenflöden och för att reducera näringsläckage. Det ger också signaler om att lantbrukare saknar tillräckliga forum och kanaler för att få information, utbyta kunskap och få stöd och hjälp i åtgärdsarbetet. Vallentuna kommun har ambitionen att få till en aktiv och löpande dialog med markägare och lantbrukare. Dialogen kan ske genom att till exempel initiera ett forum för kunskap och diskussion, knutet till Åkerströmmens vattenvårdssamverkan där aktörer utöver kommunerna behöver få en tydlig roll och inflytande. Syftet är att skapa samsyn och ge förutsättningar för konkret vattenvårdsarbete. För att det ska lyckas är det viktigt att skapa ett forum och tillhandahålla resurser som kan ge intressenterna något, såsom ny kunskap eller hjälp med administrativa frågor, och som utgår från markägarnas och lantbrukarnas villkor och verklighet där vattenfrågorna är en del av en bredare verksamhet.
